This study analyzes academic narratives about modernity and secularism in Turkey between 1980 and 2007 using the concepts historical orientation, narratives of modernity and landscape of modernity formulated by the German theoretician Jörn Rüsen and developed by Swedish historian Martin Wiklund..

Syftet med detta examensarbete var att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv analysera begreppet ?icke-konfessionell?. Studien genomfördes i form av en fallstudie, där jag valde att kartlägga hur gymnasielärare vid samhällsprogrammet i en skola i Norrbotten tolkade begreppet ?icke- konfessionell?. Med hjälp av uppsatsens bakgrund analyserade jag vilka konsekvenser deras tolkning av begreppet fick för undervisningen.

The aim of this paper is to describe and explain how the separation between state and church effects the power relations between state and religious groups and organizations. Former state church, The Swedish church, is in this paper, not included in the definition of religious groups. The reform (?stat-kyrka reformen?) took place between 1995 and year 2000.I?m examining if religious groups had any influence on the reform. My expectation is to give a clearer picture of religious groups and its power position in Swedish politics and society.

This paper concerns the divide between secularist and anti-secularist groups in Turkey, which is related to a greater antagonism between a Kemalist and an Islamic political discourse, dominant in Turkish politics since the 1980s. The main aim of the paper is to analyse the causes of the conflict using the discourse theory of Laclau and Mouffe. The second aim is to analyse the contents of each discourse and identify the main points of conflict between them. The empirical material used in the study consists exclusively of secondary sources treating the topic, and these are analysed using the theory of identity conflicts, which is part of Laclau and Mouffe's theory. It will be argued that the attempts of Kemalism to impose strict secularism by hegemonising the concepts of ?modernity? and ?Islam? led to the creation of an alternative political discourse based on political Islam.

The title of this essay is Project: The Veil ? an investigation of the trends in the Swedish veil debate compared with the veil debate in France and Great Britain written by Cecilia Lindvall. The purpose of the paper is to analyze how the argument has been conducted by the Swedish politicians from the time when the veil was first recognized in Swedish media up until today. The questions I wanted to answer was each countries definition of the three concepts secularization, freedom of religion and multiculturalism, how Islam as a faith with Muslims has developed in Sweden, France and Great Britain and each countries integration politics with the politicians attitude towards the veil. The method being used is a qualitative study with three kind of theories for analysis; two who derives from a feminist point of view where the first one advocates for the rights of each women, the second for the rights of religious groups and a third theory which discusses different models of integration logics.

Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ?säker kunskap?, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation.

Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ?säker kunskap?, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation.

Vårt moderna samhälle är naturvetenskapens glansepok. Det som kännetecknar naturvetenskapen är att den är fri från religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen måste alla påståenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lämnar inget utrymme för hänvisning till vare sig världsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar är ytterst ogiltiga för den moderna människan.