Arbetet behandlar kontrollsystemen hos måltidsindustrin i Ryssland. Det är av intresse för mig eftersom jag ursprungligen kommer från Ryssland och har nu gått igenom en restaurangmanagerutbildning i Sverige. Det är intressant studera hur kontrollsystemet ser ut i ett annat land. Det kan vara intressant för någon som skulle vilja arbeta inom ryska livsmedelsindustrin eller den som intresserad i att genomföra en djupare studie kring ryska kontrollsystem. Arbetet berör organisationer som utför kontrollen inom måltidsindustrin i Ryssland och beskriver dess funktioner och regelverk.

Nästan en femtedel av den svenska befolkningen är 65 år eller äldre. Debatter kring privatisering av offentlig vård har aktualiserat frågan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. Få undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det är de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några skillnader i befogenheter mellan arbetsledare på servicehus i offentlig och privat Sektor, med fokus på de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga Sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat Sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig Sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsområde, vilket gör att annan kompetens får stå tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt är det önskvärt, ibland kan det till och med krävas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig Sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i så kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera på vad de gör bäst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra något utöver det som parterna skulle kunna åstadkomma på egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig Sektor utvärderar resultaten av långsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som används för att ingå ett sådant projekt.

Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig Sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga Sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar. I flera länder i både Europa och Asien, såväl som Sydamerika förekommer rekommendationer, eller åtminstone diskussioner, om hur öppen källkod bäst kan användas för att stödja den offentliga Sektorn i respektive länder. För att användningen av öppen källkodsprogramvaror skall ta fart även bland Sveriges kommuner krävs fler leverantörer av support och andra kringtjänster, ytterligare förbättring av säkerheten hos programvarorna, samt mer information om vad begreppet faktiskt innebär..

Miljöfrågor har kommit att spela en betydande roll i dagens samhälle, då både människans och organisationers handlade visat sig ha stora effekter på vår miljö. En viktig del i att belysa miljöarbetet är användandet av hållbarhetsredovisningar och specifikt gröna nyckeltal. Problematiken som har påvisats har kretsat kring att organisationer i stor utsträckning rapporterar gröna nyckeltal men att de inte har lett till faktiska miljöåtgärder. Användning av mätetalen har också påvisats olika svårt inom olika branscher. Studien ämnar således undersöka vilka förutsättningar som behövs för ett effektivt användande av gröna mätetal och vilka åtgärder de har lett till samt hur detta kan skilja sig mellan hård och mjuk Sektor.

Omsorgen är en viktig del av den svenska välfärden. Svårigheterna finns i låg status och låga löner, vilket arbetet omfattas av. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur personal inom omsorgen av begåvningshandikappade upplever arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. För genomförandet användes en kvalitativ metod. Tio intervjuer med teoretisk koppling till motivationsteorier genomfördes.

Valet att hyra eller äga lokaler för att tillfredställa sin verksamhets lokalbehov beskrivs som ett av de svåraste beslut att fatta i modern ekonomi. I offentlig Sektor har inställningen tidigare varit att de ska äga de lokaler där de bedriver verksamhet och att inhyrda lokaler endast skulle användas som tillfälliga lösningar. På senare år har dock inställningen ändrats och inhyrning har börjat användas som ett permanent sätt att tillfredsställa sitt lokalbehov. Antalet tillfällen där den offentliga Sektorn sålt en fastighet för att sedan hyra tillbaka samma fastighet har ökat. Många menar att detta sker utan rationella grunder för beslutet.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat Sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig Sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att på sikt kunna ersätta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersätta på sikt, identifiera potentiella ersättare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jämföra hur informanter från privat och kommunal Sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de två Sektorerna gällande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero på.Vi har intervjuat tio informanter från tio olika organisationer, fem från privat Sektor och fem från kommunal Sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att många organisationer är missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma ämne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig åt storleksmässigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan Sektorerna som resultaten visar på, är att de flesta organisationer har något tillvägagångssätt för att identifiera potentiella chefskandidater och därefter göra dem redo att ta över en ledande position på sikt.

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig Sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig Sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

Det finns antaganden om att offentlig Sektor har sämre ledare och färre utbildningsmöjligheter än den privata Sektorn. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala chefer upplever chefsstödet från personalavdelningen samt hur detta kan utveckla deras ledarskap utifrån uppsatta mål. Tidigare forskning visar att chefsstödet kan fungera bra men samtidigt vara komplext. De senare årens reformarbete inom offentlig Sektor har genererat krav på chefer att leverera kvalité och utnyttja resurser på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta chefer inom en kommun.

Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig Sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriären . Kvinnor i maktposition har motsägelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma.Sex kvinnor på höga chefspositioner inom en offentlig Sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad på följande områden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades på en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet användes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen.Analysen av de könsskapande processer som påvisades i organisationen, visade att det främst var värdering av kunskap, värdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsättningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriär.

I dagens konkurrenssamhälle bestäms framtiden för företag av medarbetarnas produktivitet och prestation. Syftet med denna studie var att undersöka hur strategisk ekonomistyrning kan påverka försäljning av tjänster inom finansiell Sektor. Fokus låg på att ta reda på hur eventuella skillnader i styrningen kunde påverka försäljningsresultatet. Ekonomistyrning är ett mångfacetterat och komplext fenomen, varav en kvalitativ studie var passande. Studien genomfördes som en fallstudie på ett tjänsteföretag verksamt inom finansiell Sektor.