Syfte: Undersöka sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter, upplevelser och syn påanhörigas närvaro i akutrummet i samband med omhändertagandet av en kritiskt sjuk ellerskadad patient. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. 16 semi-struktureradeintervjuer genomfördes. Resultat: Vårdpersonalen har delade meningar om anhörigas närvaropå akutrummet. Generellt tycks anhörigas närvaro upplevas som positivt så länge det handlarom en kritiskt sjuk eller skadad patient.

Syftet med arbetet är att få en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem där deras psykiska och fysiska behov inte blir tillräckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv står för, samt hur anmälningsplikten och regler för Sekretess påverkar samarbetet. Med hjälp av enkätundersökning där aktören svarade på graderad skala och även kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmälningsplikten påverkar dessa två instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frågeställning baseras främst på dessa svar men även av litterturstudier. Trots att grundskollärare och socialsekreterare visar intresse för samarbete märks ett tydligt avstånd.

För att säkerställa demokratin i samhället är det viktigt att vanliga medborgare har insyn i den statliga och kommunala verksamheten. Samtidigt måste det även anses vara av yttersta vikt att skydda enskilda personer vilka kommer i kontakt med dessa verksamheter. Att Sekretess bör existera måste därför anses vara en självklarhet, dels för att skydda dessa personer men även för att säkerställa rikets säkerhet. Detta arbete har som utgångspunkt att undersöka hur Sekretessprövningen sker då medborgare begär tillgång till allmänna handlingar, både i teorin men även praktiken. I den teoretiska rättsutredningen har traditionell juridisk metod använts.

The purpose of this study is to investigate how teachers work with Autism pupils in two different schoolforms: a traditional elementary school and a language school. The study was based on three questions: 1. How do teachers in elementary school prepare, plan and implement reading and writing instruction to Autism pupils? 2. How do teachers in the language unit prepare, plan and implement their reading and writing instruction to Autism pupils? 3.

Uppsatsen behandlar vilka bestämmelser som kan göras gällande på Sekretessens område inom skolan. Först görs en genomgång av grundläggande Sekretessbestämmelser för att sedan övergå till de bestämmelser som är specifika för skolan. Uppsatsen avslutas med ett flertal förslag till omorganisation i skolan..

SammanfattningBakgrund:Syfte:Metod:Resultat:Resultatet visade att många upplevde respekt, professionalitet och Sekretess från sjuksköterskan och även upplevelsen av goda relationer. Resultatet visade också brister i respekt, professionalitet och Sekretess. Att det finns HIV/AIDS-relaterad stigma var också ett resultat vi såg. Slutsats: Trots all forskning och framsteg som gjorts finns det fortfarande rädslor och okunskap bland sjuksköterskor. Det krävs mer utbildning, och att sjuksköterskor blir mer professionella i sitt bemötande.

Syftet med denna studie är att via tre kvalitativa intervjuer undersöka gränsdragningen mellan privat och offentlig sfär på Internet ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Huvudfrågorna lyder; ?Finns det en gräns mellan privat och offentligt på Internet och var går i sådana fall den??; ?Vad är det människor vill skydda från insyn och varför?? samt ?Hur stor är medvetenheten kring privat Sekretess på Internet?? Studien innefattar bland annat en historisk överblick om hur privat och offentlig sfär utvecklats genom åren och hur dagens arenor till stor del överlappar varandra. Fokus ligger på den ständiga gränsdragningen kring privat och offentlighet i vardagen och hur individer uppträder online, hur de där formar sina roller och sin identitet och där G. H.

Svenska myndigheter och rättsskipning kännetecknas av offentlighet. Det är nödvändigt för en effektiv och rättssäker förvaltning att verksamheten bedrivs under öppna former med allmänhetens insyn. Offentlighet kan dock inte upprätthållas fullt ut, det finns viktiga intressen som måste ges företräde. Polismyndigheterna tillsammans med åklagarmyndigheterna har till uppgift att utreda och beivra brott. Under förundersökningen samlas och dokumenteras mycket information, som utomstående kan vilja ha tillgång till.

Denna uppsats belyser problematiken inom de två största myndigheterna: Socialtjänsten och Polisen då de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att få en bättre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sätta sig in i hur deras verksamheter är uppbyggda samt vilka lagar det är som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen är: Lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LVU), Lagen om unga lagöverträdare (LuL) och Sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhålls att polisen är en myndighet som inte har någon Sekretess gentemot social myndighet, då det gäller en ung lagöverträdare. Med detta menas att polisen framför all fakta som berör den unga lagöverträdaren som finns att tillgå i utredningen.

Vi har utfört en kartläggning av Hageby familjecentral med fokus på hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavårdscentral och socialtjänsten. Vi har utgått från de teman som framkommit utifrån två enkätundersökningar respektive två gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen på familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mål, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, Sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat från våra informanter och sedan kopplat vårt resonemang till aktuell litteratur.

Dagligen möts vårdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vårdrelationen. Inom hälso- och sjukvård gäller Sekretess enligt Sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vården, visar att Sekretesslagen inte alltid följs när patienter blir inlagda på sjukhus och samtal med vårdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vårdpersonal när medpatienter fanns på samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie där fyra kvinnor och en man, i åldrarna 30-50 år, intervjuades.

Bakgrund: Idag är alkohol- och drogmissbruk ett av våra största samhällsproblem. Ett missbruk är en sjukdom med överväldigande konsekvenser för missbrukaren men även dess närstående. Socialt stöd från närstående kan minska risken för återfall och gynna behandlingskontinuitet hos personer med missbruk eller beroendeproblem. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan involverar närstående i omvårdnaden av missbrukare. Design: Fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom beroendevården utfördes för att belysa deras upplevelser av hur närstående involveras i vården av missbrukare.

Rapportens huvudsyfte var att försöka få en större kunskap om de Sekretessbestämmelser som finns mellan socialtjänsten samt polismyndigheten och det omvända. Vi har även belyst de problem som finns i ämnet, samt hur samverkan mellan myndigheterna fungerar just när det gäller Sekretess. Slutligen har vi föreslagit vissa åtgärder för att främja ett bättre samarbete mellan myndigheterna när det handlar om Sekretessen myndigheterna emellan, baserat på den empiriska undersökning som gjorts i denna rapport..

Denna uppsats handlar om integritetskänslig vårdinformation på fakturor, ett ämne som aktualiserats under mitt arbete på landstingets kansli i Jönköping. När en person får vård i annat län än hemlandstinget så skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas måste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in på funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehåller integritetskänslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som går att koppla till diagnos och behandling, är det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan också att Sekretessen kan upprätthållas under hela faktureringsprocessen.I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskänslig vårdinformation påverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet är att göra en jämförelse avseende hantering av Sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor.

Uppsatsens syfte har varit att utreda vilka Sekretessbestämmelser som står i centrum vid samverkan mellan polismyndighet och socialtjänst. Den nya Sekretesslagstiftningen är gjord för att vara lättförstådd och lättillgänglig, dock följer det inte alltid i praktiken. Denna uppsats ska därför redogöra för vilka lagrum som kan komma att aktualiseras mellan dessa två myndigheter och vidare beskriva hur och när Sekretessbestämmelser ska gälla eller inte. Det är viktigt att en Sekretesslagstiftning som behandlar när allmänna handlingar inte längre ska vara offentliga är tydlig och följer samhällsutvecklingen..