The aim of this study was to get insight into refugee children?s perception about experience of the preparatory class, the transition to the ordinary class and the ordinary class. To get access to my informant?s perspective and also to get a more profound understanding of their experience, I oriented the study in a qualitative approach. This study will highlight the refugee children?s personal experiences and their point of view regarding the schools preparatory class, ordinary class, together with other pupils behaviour against them in the social interaction.

Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland.

Detta arbete syftar till att få ökad kunskap om hur lärare beskriver att de arbetar för att möta andraspråkselever i deras språkutveckling samt vilka stödstrukturer lärarna beskriver att de använder i utvecklingen av elevernas skolspråk. Jag anser att det är viktigt område att belysa då forskare anser att skolspråket är en bidragande faktor till att andraspråkselever som grupp, presterar sämre än enspråkiga elever i den svenska skolan. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat sex verksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet av empirin visar att lärarna ansåg att avsaknaden av den språkliga basen utgjorde ett hinder för andraspråkseleverna i utvecklingen av skolspråket, vilket bidrog till att lärarna insåg vikten av att arbeta med att utvidga basen, parallellt med skolspråket. Resultatet visade vidare att informanterna använde sig utav olika stödstrategier som enligt informanterna utvecklar andraspråkselevernas skolspråk.

Syftet med denna studie har varit att analysera socialsekreterares erfarenheter av bakomliggande orsaker till att barn i familjer med utländsk bakgrund blir aktuella för utredning enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Studien behandlar skillnader mellan familjer med utländsk bakgrund och familjer med svensk bakgrund vad gäller bakomliggande orsaker för aktualisering hos socialtjänsten. Studien är kvalitativ och grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer. Till grund för analysen har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori använts vilken har kompletterats med begrepp som behandlar migrationsprocess, socialisationsprocess och kultur.Resultatet visar att det inte finns någon större skillnad gällande bakomliggande orsaker för aktualisering beroende på härkomst. Det framkommer att social utsatthet är vanligt förekommande hos de familjer som aktualiseras och då främst i form av ekonomisk utsatthet, boendesituation och arbete.

Syftet med studien är att belysa och problematisera idrottslärares syn på inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsättning. Studien grundar sig på det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebär att samspel och interaktion är ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation är verktyget för att utveckla sitt eget och andras lärande. Studiens resultat analyseras även med utgångspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.

Syftet med studien är att belysa hur ett barn med autism kan erbjudas möjligheter till en optimal lärandemiljö i förskolan. De faktorer som är av stor vikt är betydelsen av bemötande, innehåll och aktiviteter i det pedagogiska arbetet. Ute bland förskolepersonal undersöks det vad det var för kritiska och avgörande aspekter som behövdes för att stödja barnens lärande och utveckling i förskolan.De kritiska och avgörande aspekter som betonas i undersökningen är hur materialet och verksamheten är utformat för att tillgodose barn i behov av stöd. Pedagogerna har framhållit att erfarenheter är av stor vikt att ha med sig eftersom de blir en form av ?pedagogisk nyckel?.

Uppsatsen är en kvalitativ utvärdering av Lotsmodellen. Lotsmodellen är en samarbetsmodell som används av kommunala och regionala aktörer som behöver samverka kring barn och unga med psykisk ohälsa. Utvärderingen syftar till att beskriva och analysera Lotsmodellen utifrån både dess förtjänster och problem. Särskild stark tonvikt läggs vid lotsambassadörernas upplevelser av modellens tillämpning. Undersökningen har genomförts utifrån frågeställningarna ?Hur kan samarbete enligt Lotsmodellen karakteriseras?? samt ? Vilka svårigheter och förtjänster innebär tillämpningen av Lotsmodellen??.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nå målen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska färdigheter, ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet samt ha god självkännedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansågs också viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvärderas och bedömas.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt.

Under senare år har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förändring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemställning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrån teorier om normalisering av lättare narkotika genom populärkultur och sociala förändringar i samhället. Studiens andra problemställning undersöker huruvida kulturell förändring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrån teorier om den kulturella förändring som ökad immigration har fört med sig där etnicitet har en påvisad effekt på framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av Stockholmsenkäten 2008 har studiens två problemställningar besvarats.

Elever med funktionsnedsättning har under sin skoltid varit med om många förändringar. En del av dem har börjat i grundskolan för att sedan efter sin diagnos blivit mottagna i särskolan, andra har från tidig ålder fått sin diagnos och mottagits direkt i särskolan. Med införandet av den nya skollagen har förfarandet ändrats.  Skollagen (SFS 2010:800) (2010) menar att personer med enbart autism eller autismliknande tillstånd bara får tillhöra särskolan om de även har en utvecklingsstörning. En konsekvens av detta är att grundskolan fått ta emot elever med autism eller autismliknande tillstånd i de vanliga klasserna, utan större omorganisation eller förberedelse.Syftet med arbetet är att belysa hur eleven visar delaktighet i sin undervisning.  Resultatet visar att eleverna visar sin delaktighet genom att ständigt vara med och påverka hur arbetet ska utföras och i detta blir de delaktiga i utformningen av undervisningen tillsammans med övriga elever. Det behövs en tydlig, trygg och tillåtande lärmiljö för att eleverna skall kunna utveckla sina förmågor och växa som människor.

Statistik från Skolverket (2014) visar att nära en fjärdedel av de flerspråkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkänt i matematik i under vårterminen i årskurs sex 2014. Enligt den svenska läroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgå från elevers språk, erfarenheter och bakgrunder för att främja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att många skolor brister i språk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmål än svenska. Exempelvis visar den på en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flerspråkighet och vad som händer när flerspråkiga elevers modersmål integreras i matematikundervisningen.

Elevers inställning till historia är många gånger negativ. Eleverna tycker inte att historieämnet känns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssätt för att få elever mer intresserade av historia. Vi ville även få kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt.

Under de senaste åren har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i såväl samhället som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien är att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i då de använder bärbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framträder. Som teoretisk utgångspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet där språket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som används beskrivs som betydelsefulla aspekter för lärandet. I läroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska användas så att eleven kan inhämta, lära och utveckla sin förmåga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lärande och användande av IKT främjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.