
Sökresultat:
374 Uppsatser om Segregation - Sida 25 av 25
Ska alla behandlas lika?: En fallstudie om monetära och icke-monetära belöningars påverkan
I ett globaliserat samhälle spelar förflyttning av varor och människor ennyckelroll för växande ekonomi och välstånd. För att undvika diskriminering,Segregation och utanförskap måste varje medborgare i samhället kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene människan ställsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av människor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebär detta en stor utmaning somkan upplevas svår att klara av.Taktila plattor är ett av många hjälpmedel för att öka tillgängligheten ochsjälvständigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor användsför att skapa ledstråk där naturliga sådana saknas, exempelvis på perrongerdär väggar och andra kanter saknas.
Medarbetarenssyn på ett hälsofrämjandeledarskap : en kvantitativ studie inom en privat organisation
Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög Segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.
Konsumtion, krav och knapphet : - en studie om lärares förväntningar och föreställningar
Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög Segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.
Vegetationsanvändning för en hållbar stadsutveckling : från Västra Hamnen till Rosengård
Den värld vi känner till står inför stora förändringar. För första gången i historien bor det fler människor i städer än på landsbygden. I dagsläget förbrukar vi mer av jordens resurser än den klarar av. Klimatförändringarna kommer inom en snar framtid att påverka vårt sätt att leva. Allt fler människor får stressrelaterade sjukdomar och behöver ett nytt sätt att hitta kraft.
Ersättningsrätt vid ingripanden av miljöskyddsskäl : Frågan om egendomsskydd och skyddet av miljön
Förtätning av städer har under lång tid varit den allmänt gällande normen för hur den hållbara staden skall uppnås. Den rådande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av våra städer, ska stoppas och städerna istället planeras med hållbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den täta staden är den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara staden? Syftet med examensarbetet är att till viss del bringa klarhet i den rådande diskussionen inom forskningsområdet samt göra en ansats att tillämpa teorierna på Luleås centrumhalvö. Målet är att bidra till ökad dialog och diskussion gällande förtätning i Luleå.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtätning, såsom reslängder, energiförbrukning, buller, social hållbarhet med mera.
Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser : fallet stadsodling i Rosengård, Malmö
Möten
mellan
människor,
grupper,
idéer
och
intressen
är
en
naturlig
del
av
stadslivet.
Mötandet
är
dessutom
en
förutsättning
för
omförhandling
av
fördomar
om
den
Andre,
gemensam
problemlösningsförmåga,
upprättandet
och
upprätthållandet
av
vardagliga
bekantskaper
samt
skapandet
och
stärkandet
av
olika
slags
gemenskaper.
Därför
är
det
samtida
intresset
för
mötesplatsen
inom
stadsutvecklingsdiskursen
viktigt
och
lovvärt.
Det
är
emellertid
så
att
olika
slags
mötande
skiljer
sig
åt
kvalitativt,
vilket
medför
ett
behov
av
en
mer
nyanserad
diskussion
om
platskvalitet
och
andra
slags
mötandeförutsättningar
till
grund
för
mer
specifika
klargöranden
om
hur,
var
och
varför
mötesplatser
skapas
och
upprätthålls.
Föreliggande
mastersuppsats
är
skriven
inom
ramarna
för
programet
Hållbar
Stadsutveckling
?
ett
samarbete
mellan
Sveriges
lantbruksuniversitet
och
Malmö
högskola
?
och
utgår
från
denna
konstruktiva
kritik
av
användningen
av
mötesplatsbegreppet.
I
syfte
att
stimulera
en
mer
nyanserad
mötesplatsdiskurs
utgår
uppsatsen
från
en
diskussion
om
mötandets
praktik
och
dess
relation
till
plats.
Uppsatsens
första
huvudavsnitt
utgörs
av
en
extensiv,
transdisciplinär
litteraturstudie
med
teoretiska
bidrag
från
bland
annat
socialpsykologi,
kulturgeografi,
arkitekturteori
och
statsvetenskap
med
fokus
på
det
levda
stadslandskapet.
Den
teoretiska
avhandlingen
är
strukturerad
utifrån
tre
dimensioner
eller
temata,
som
syftar
till
att
identifiera
och
kartlägga
olika
aspekter
som
kan
bidra
med
förståelse
för
mötande
och
dess
förhållande
till
sociomateriella
platskvaliteter:
relationer,
rum
och
tid.
Kartläggningen
av
dessa
kategoriers
olika
bidrag
leder
fram
till
en
integrativ
modell;
en
första
syntes
av
aspekter
på
mötande.
Denna
modell
är
avsedd
att
etablera
en
förståelse
för
mötandet
och
dess
förutsättningar
som
ett
socio-?tempo-?materiellt
komplex
som
bör
närmas
och
diskuteras
sammansatt.
Modellen
utgår
från
ett
perspektiv
på
mötande
som
process
och
rymmer
tre
nya
analytiska
kategorier:
mötandets
förutsättningar,
mötandets
nyanser
och
mötandets
möjliga
effekter.
I
syfte
att
pröva
och
illustrera
de
teoretiska
resonemangen,
och
samtidigt
påvisa
behovet
av
en
mer
nyanserad
diskusson
om
mötesplatser
och
mötande
i
planeringssituationer,
innehåller
uppsatsen
också
en
fallstudie
av
vad
som
kan
beskrivas
som
ett
paradigmatiskt
exempel
på
mötesplatser
för
socialt
hållbar
stadsutveckling:
sex
stycken
stadsodlingar
i
och
vid
Malmöstadsdelen
Rosengård.
Underlaget
för
diskussionen
om
dessa
utgörs
av
intervjuer
med
odlare
och
tjänstemän
samt
observationer
och
deltagande.
Diskussionen
om
odlingsverksamheterna
som
mötesplatser
visar
upp
ett
antal
skillnader
odlingarna
emellan,
vilket
visar
på
behovet
av
en
diskussion
om
kvalitativa
variationer
mellan
olika
slags
mötespalatser.
Bland
dessa
kan
nämnas
olikheter
i
graden
av
interaktion,
samt
graden
av
självorganisation.
Fallstudien
blottlägger
också
ett
antal
likheter;
mer
allmänt
hållna
kvaliteter
som
utmärker
kollektiv
odling
som
mötandesituation.
Exempel
på
dessa
är
odlingens
identitetsskapande
effekt,
odlingsaktiviteternas
avtryck
i
stadslandskapet
samt
odlingen
som
en
konkret,
praktisk
aktivitet
och
en
gemensam
angelägenhet
som
utgångspunkt
för
samarbete.
Avslutningsvis
mynnar
uppsatsen
ut
i
ett
antal
frågeställningar
som
utgör
potentiella
grunder
för
vidare
studier.
Sådana
studier
kan
exempelvis
syfta
till
att
belägga
kausaliteter
i
mötandeprocesser
härledda
från
registrerade
effekter,
eller
att
identifiera
och
organisera
specifika
och
separata
mötesplatstyper..
Stadsförtätningens teorier och konsekvenser: Analys av kvaliteter och förtätningspotential för Luleå centrum
Förtätning av städer har under lång tid varit den allmänt gällande normen för hur den hållbara staden skall uppnås. Den rådande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av våra städer, ska stoppas och städerna istället planeras med hållbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den täta staden är den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara staden? Syftet med examensarbetet är att till viss del bringa klarhet i den rådande diskussionen inom forskningsområdet samt göra en ansats att tillämpa teorierna på Luleås centrumhalvö. Målet är att bidra till ökad dialog och diskussion gällande förtätning i Luleå.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtätning, såsom reslängder, energiförbrukning, buller, social hållbarhet med mera.
New Orleans efter orkankatastrofen 2005 : Påverkan av naturförutsättningarna på socioekonomiska strukturen i regionen New Orleans
The aim and purpose with this essay is to identify the natural conditions of the New Orleans City region, and to establish an understanding of the disastrous event of Hurricane Katrina in August 2005. Who lived in this area and how did this event affect the outcome of the disaster?The theory is based on two Swedish human geographers Torsten Hägerstrand and Thomas Lundén, and their theories on regional geography and political geography, also regarded as ?geopolitics?. Regional and Political Geography are explained as the relation between state and territory, power over the territory and the variables that affect the relations on different levels such as; economy, culture, technology, demography and communication.The author decided to use the quantitative method in the process of research, the essay underwent an overall analyzes of the media settings, articles, written literature and documentaries. The author has been very critical to the material and data that was presented by the American authorities, media and non governmental organisations.New Orleans City?s topography is unique in the matter that the city is constructed on a delta area, the Mississippi River, Missouri and Ohio River systems are all connected in New Orleans.
Nyanlända flyktingars socialisering i Gavlegårdarnas lägenhetsbestånd
ABSTRACT Titel: Nyanlända flyktingars socialisering i Gavlegårdarnas lägenhetsbestånd Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas Kågström Datum: 2011 - januari Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur Gavlegårdarna och de boende ser på Gavlegårdarnas försök att socialisera nyanlända flyktingar och hur Gavlegårdarna önskar att man ska bete sig i deras lägenhetsbestånd. Vi tycker att ämnet är företagsekonomiskt relevant eftersom långsiktig ekonomisk hållbarhet för ett bostadsföretag förutsätter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget långsiktigt och för att förbättra relationerna bland hyresgästerna. Metod: Vi valde att använda kvalitativ ansats eftersom vår uppsats fokuserar på människors socialisering samt kunskapsöverföring mellan människor. Metoden har hjälpt oss att få en ökad förstålelse kring hur de mänskliga aktörerna uppfattar verkligheten. Primärdata och sekundärdata används för att samla in data.
Att bo mellan grannar eller främlingar
Försökt analysera och synliggöra vikten av sociala relationer mellan människor samt relatera det till bostadsSegregations problematik. Genom att välja Elias och Scotsons teoretiska ram har jag kommit fram till att klass, ras och etnicitet inte behöver spela den avgörande rollen för Segregationens uppkomst och reproducering. Detta innebär inte att dessa faktorers betydelse som dominerar forskningen kan förnekas eller förminskas. Att betrakta problematiken från en annan synvinkel har bara bekräftat för mig att denna verklighet som rör frågor kring Segregation i boendet är både invecklad och mångfacetterad. Mitt beslut att välja endast en teoretisk synpunkt hade för syfte att uttömma förståelse av detta perspektiv och därmed kasta ett annat ljus på problematiken.
Med staden som kuliss. Ungdomars berättelser om att vara i polisens sökarljus i Göteborgs socialt utsatta områden
Resultatet av undersökningen visar att ungdomarna i fokusgrupperna såg sina socialt utsattastadsdelar som segregerade och trista miljonprogramsområden och å andra sidan farliga och ibland spännande förorter. Man hade högt ställda förväntningar på polisen som denna oftastinte lyckades leva upp till. Polisen betraktades istället som oengagerad, provocerande ochibland direkt kränkande. Ungdomarnas föreställningar var ständigt mål för intrycksstyrning och kontroll av kamratgruppen men också av polisens agerande i interaktionen med ungdomarna(jfr. Heidegren & Wästerfors 2008, s.
Från styrdokument till skolpraktik : Mångkultur i undervisningen på två skolor
ABSTRACT Titel: Nyanlända flyktingars socialisering i Gavlegårdarnas lägenhetsbestånd Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas Kågström Datum: 2011 - januari Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur Gavlegårdarna och de boende ser på Gavlegårdarnas försök att socialisera nyanlända flyktingar och hur Gavlegårdarna önskar att man ska bete sig i deras lägenhetsbestånd. Vi tycker att ämnet är företagsekonomiskt relevant eftersom långsiktig ekonomisk hållbarhet för ett bostadsföretag förutsätter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget långsiktigt och för att förbättra relationerna bland hyresgästerna. Metod: Vi valde att använda kvalitativ ansats eftersom vår uppsats fokuserar på människors socialisering samt kunskapsöverföring mellan människor. Metoden har hjälpt oss att få en ökad förstålelse kring hur de mänskliga aktörerna uppfattar verkligheten. Primärdata och sekundärdata används för att samla in data.
KARLSLUND : EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde
Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.
KARLSLUND - EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde
Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet
fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas
under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?.
Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya
bostadsområdena.