Sök:

Sökresultat:

374 Uppsatser om Segregation - Sida 25 av 25

Ska alla behandlas lika?: En fallstudie om monetära och icke-monetära belöningars påverkan

I ett globaliserat samhälle spelar förflyttning av varor och människor ennyckelroll för växande ekonomi och välstånd. För att undvika diskriminering,Segregation och utanförskap måste varje medborgare i samhället kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene människan ställsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av människor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebär detta en stor utmaning somkan upplevas svår att klara av.Taktila plattor är ett av många hjälpmedel för att öka tillgängligheten ochsjälvständigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor användsför att skapa ledstråk där naturliga sådana saknas, exempelvis på perrongerdär väggar och andra kanter saknas.

Medarbetarenssyn på ett hälsofrämjandeledarskap : en kvantitativ studie inom en privat organisation

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög Segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.

Konsumtion, krav och knapphet : - en studie om lärares förväntningar och föreställningar

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög Segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.

Vegetationsanvändning för en hållbar stadsutveckling : från Västra Hamnen till Rosengård

Den värld vi känner till står inför stora förändringar. För första gången i historien bor det fler människor i städer än på landsbygden. I dagsläget förbrukar vi mer av jordens resurser än den klarar av. Klimatförändringarna kommer inom en snar framtid att påverka vårt sätt att leva. Allt fler människor får stressrelaterade sjukdomar och behöver ett nytt sätt att hitta kraft.

Ersättningsrätt vid ingripanden av miljöskyddsskäl : Frågan om egendomsskydd och skyddet av miljön

Förtätning av städer har under lång tid varit den allmänt gällande normen för hur den hållbara staden skall uppnås. Den rådande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av våra städer, ska stoppas och städerna istället planeras med hållbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den täta staden är den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara staden? Syftet med examensarbetet är att till viss del bringa klarhet i den rådande diskussionen inom forskningsområdet samt göra en ansats att tillämpa teorierna på Luleås centrumhalvö. Målet är att bidra till ökad dialog och diskussion gällande förtätning i Luleå.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtätning, såsom reslängder, energiförbrukning, buller, social hållbarhet med mera.

Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser : fallet stadsodling i Rosengård, Malmö

Möten mellan människor, grupper, idéer och intressen är en naturlig del av stadslivet. Mötandet är dessutom en förutsättning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmåga, upprättandet och upprätthållandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stärkandet av olika slags gemenskaper. Därför är det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvärt. Det är emellertid så att olika slags mötande skiljer sig åt kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsättningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprätthålls. Föreliggande mastersuppsats är skriven inom ramarna för programet Hållbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgår från denna konstruktiva kritik av användningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgår uppsatsen från en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinär litteraturstudie med teoretiska bidrag från bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus på det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen är strukturerad utifrån tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlägga olika aspekter som kan bidra med förståelse för mötande och dess förhållande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. Kartläggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter på mötande. Denna modell är avsedd att etablera en förståelse för mötandet och dess förutsättningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör närmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgår från ett perspektiv på mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsättningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt påvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehåller uppsatsen också en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel på mötesplatser för socialt hållbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen Rosengård. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjänstemän samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar på behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nämnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av självorganisation. Fallstudien blottlägger också ett antal likheter; mer allmänt hållna kvaliteter som utmärker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel på dessa är odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelägenhet som utgångspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frågeställningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. Sådana studier kan exempelvis syfta till att belägga kausaliteter i mötandeprocesser härledda från registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

Stadsförtätningens teorier och konsekvenser: Analys av kvaliteter och förtätningspotential för Luleå centrum

Förtätning av städer har under lång tid varit den allmänt gällande normen för hur den hållbara staden skall uppnås. Den rådande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av våra städer, ska stoppas och städerna istället planeras med hållbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den täta staden är den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara staden? Syftet med examensarbetet är att till viss del bringa klarhet i den rådande diskussionen inom forskningsområdet samt göra en ansats att tillämpa teorierna på Luleås centrumhalvö. Målet är att bidra till ökad dialog och diskussion gällande förtätning i Luleå.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtätning, såsom reslängder, energiförbrukning, buller, social hållbarhet med mera.

New Orleans efter orkankatastrofen 2005 : Påverkan av naturförutsättningarna på socioekonomiska strukturen i regionen New Orleans

The aim and purpose with this essay is to identify the natural conditions of the New Orleans City region, and to establish an understanding of the disastrous event of Hurricane Katrina in August 2005. Who lived in this area and how did this event affect the outcome of the disaster?The theory is based on two Swedish human geographers Torsten Hägerstrand and Thomas Lundén, and their theories on regional geography and political geography, also regarded as ?geopolitics?. Regional and Political Geography are explained as the relation between state and territory, power over the territory and the variables that affect the relations on different levels such as; economy, culture, technology, demography and communication.The author decided to use the quantitative method in the process of research, the essay underwent an overall analyzes of the media settings, articles, written literature and documentaries. The author has been very critical to the material and data that was presented by the American authorities, media and non governmental organisations.New Orleans City?s topography is unique in the matter that the city is constructed on a delta area, the Mississippi River, Missouri and Ohio River systems are all connected in New Orleans.

Nyanlända flyktingars socialisering i Gavlegårdarnas lägenhetsbestånd

ABSTRACT Titel: Nyanlända flyktingars socialisering i Gavlegårdarnas lägenhetsbestånd     Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas Kågström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur Gavlegårdarna och de boende ser på Gavlegårdarnas försök att socialisera nyanlända flyktingar och hur Gavlegårdarna önskar att man ska bete sig i deras lägenhetsbestånd. Vi tycker att ämnet är företagsekonomiskt relevant eftersom långsiktig ekonomisk hållbarhet för ett bostadsföretag förutsätter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget långsiktigt och för att förbättra relationerna bland hyresgästerna.  Metod: Vi valde att använda kvalitativ ansats eftersom vår uppsats fokuserar på människors socialisering samt kunskapsöverföring mellan människor. Metoden har hjälpt oss att få en ökad förstålelse kring hur de mänskliga aktörerna uppfattar verkligheten. Primärdata och sekundärdata används för att samla in data.

Att bo mellan grannar eller främlingar

Försökt analysera och synliggöra vikten av sociala relationer mellan människor samt relatera det till bostadsSegregations problematik. Genom att välja Elias och Scotsons teoretiska ram har jag kommit fram till att klass, ras och etnicitet inte behöver spela den avgörande rollen för Segregationens uppkomst och reproducering. Detta innebär inte att dessa faktorers betydelse som dominerar forskningen kan förnekas eller förminskas. Att betrakta problematiken från en annan synvinkel har bara bekräftat för mig att denna verklighet som rör frågor kring Segregation i boendet är både invecklad och mångfacetterad. Mitt beslut att välja endast en teoretisk synpunkt hade för syfte att uttömma förståelse av detta perspektiv och därmed kasta ett annat ljus på problematiken.

Med staden som kuliss. Ungdomars berättelser om att vara i polisens sökarljus i Göteborgs socialt utsatta områden

Resultatet av undersökningen visar att ungdomarna i fokusgrupperna såg sina socialt utsattastadsdelar som segregerade och trista miljonprogramsområden och å andra sidan farliga och ibland spännande förorter. Man hade högt ställda förväntningar på polisen som denna oftastinte lyckades leva upp till. Polisen betraktades istället som oengagerad, provocerande ochibland direkt kränkande. Ungdomarnas föreställningar var ständigt mål för intrycksstyrning och kontroll av kamratgruppen men också av polisens agerande i interaktionen med ungdomarna(jfr. Heidegren & Wästerfors 2008, s.

Från styrdokument till skolpraktik : Mångkultur i undervisningen på två skolor 

ABSTRACT Titel: Nyanlända flyktingars socialisering i Gavlegårdarnas lägenhetsbestånd     Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas Kågström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur Gavlegårdarna och de boende ser på Gavlegårdarnas försök att socialisera nyanlända flyktingar och hur Gavlegårdarna önskar att man ska bete sig i deras lägenhetsbestånd. Vi tycker att ämnet är företagsekonomiskt relevant eftersom långsiktig ekonomisk hållbarhet för ett bostadsföretag förutsätter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget långsiktigt och för att förbättra relationerna bland hyresgästerna.  Metod: Vi valde att använda kvalitativ ansats eftersom vår uppsats fokuserar på människors socialisering samt kunskapsöverföring mellan människor. Metoden har hjälpt oss att få en ökad förstålelse kring hur de mänskliga aktörerna uppfattar verkligheten. Primärdata och sekundärdata används för att samla in data.

KARLSLUND : EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde

Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.

KARLSLUND - EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde

Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.

<- Föregående sida