In the 90's the establishment of external trade centers had a strong growth in Sweden, primarily in large and medium cities. Gradually took smaller towns by this development. In larger cities with larger and growing customer base than in small towns were not affected by the trade centers heavily, but in the smaller towns where the customer base was smaller, there was a risk that it created a negative competitive relationship between external trade center and trade in the citycenter. In some cases, competition is a positive development for both the citycenter and external trade areas, but in some cases there was a risk that the center became impoverished. In such situation there are theories that the different variety of different types of goods should be at the center and in external trade center could lead to a balanced trade relationship.

Strax öster om Göteborgs Centralstation, i stadsdelen Gullbergsvass, ligger Gullberget och Skansen Lejonet. Platsen har varit befäst sedan medeltiden och vittnar om förutsättningarna alldeles i början av stadens tillblivelse. Skansen uppfördes i slutet på 1600-talet som en del i ett omfattande befästningsverk. Från att då varit belägen i stadens periferi har expansionen förflyttat den till centrum. Idag utgör den ett isolerat landmärke, omgärdat av tung infrastruktur. Anläggningen är kulturminnesmärkt och innehar ett högt bevarandevärde. Min uppfattning är dock att den hyser potential bortom det.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hämtade från Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rättvisa staden, i en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planområdets Miljöprofil.

Syftet med denna studie har varit att skildra hur de boende i fastigheten Drakenberg 12 upplevde ombildningen från allmännyttig hyresrätt till bostadsrätt. Därtill har jag studerat de boendes syn på sin bostad, utifrån begreppsparet bruksvärdet kontra bytesvärdet samt huruvida de privatekonomiska motiven ligger till grund för deras ställningstagande. För att uppnå studiens syfte har jag valt en kvalitativ ansats. Jag har intervjuat 12 boende, varav sex bostadsrättsinnehavare och sex hyresgäster.Resultatet visar att oavsett om respondenterna är bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster har de upplevt ombildningen negativt. Ombildningen har inneburit en splittring, att det har uppstått en ?vi och dom?-relation mellan de boende, såväl i hela bostadsområdet som inom den ombildade fastigheten.

Safe in the cityscape? Gender aspects on spatial city planning In this thesis, theories regarding gender and spatial planning are applied to the comprehensive plan Fortuna och Hemgården in eastern Malmö. Independent of factors like class, ethnicity and age women experience lack of safety to a larger extent than men do. Today, safety aspects on housing projects is scarcely a controversial issue, quite the contrary. However seldom are the central terms such as safety and security defined. Research has shown that women feel safe when they experience little risk of being subjected to violence; security is deeply interconnected with feeling safe.

Under de senaste åren har antalet ombildningar ökat stadigt och sedan 1990 har 115 000 bostadsrättslägenheter tillkommit via ombildning. I takt med detta har även antalet bostadsföreningar ökat och idag är dessa den vanligaste kategorin köpare av bostadshyreshus i Sverige. Tidigare hindrade stopplagen de allmännyttiga bostadsbolagen att ombilda, men sedan denna lag upphörde i juli 2007 har ett större intresse för utförsäljning av det allmännyttiga bostadsbeståndet uppstått. Ombildning har varit ett mycket omdebatterat ämne under lång tid och åsikterna går isär angående fenomenet då den enskilde individen ser möjlighet till en ekonomisk vinst medan motståndare hävdar att ombildning leder till ökad Segregation. Värdering inför ombildning är av central betydelse för en riktig uppskattning av priset för den aktuella fastigheten.

The visions of the United Nations concerning sustainable development and conservation of biodiversity can only be realized if the human population succeeds in creating coexistence between human and wildlife. Landscape architects are able to influence on how landscapes are to be maintained and developed. The negative impact of infrastructure on wildlife has become a critical problem in Sweden and other parts of Europe. Wildlife crossings has been developed as a solution for the problems of road barriers in the landscape. The crossings are made to give animals a better opportunity to cross roads.

Har vi svartskallar eller invandrarbarn i Bollnäs kommun?Vi kan se tendenser i vårt samhälle, att ytterlighetsgrupper för främlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska läge förändrats. Den lågkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal år, med ökad arbetslöshet som följd, har förvärrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att många gånger förstärka det främlingsfientliga budskapet.Skolans nya läroplan, Lpo 94, säger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lärare är, att bekämpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för våra invandrarelever.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående.Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske.

Studien grundar sig i hållbar utveckling anpassat på ett samhälle i form av Dubai. Den behandlar den hållbara utvecklingen och problematiserar Dubai som ett hållbart koncept. Den framhåller olika delar i ett samhälle som är viktiga att ta hänsyn till. Dessa områden redovisas och diskuteras kring. Det kritiska tänkandet är huvudtanken i studien, där det handlar om att kritisera och söka förståelse i vad det kan finnas för brister i ett samhälle och vad dessa kan få för konsekvenser för framtiden.

Syftet med uppsatsen är att genom ett maktkritiskt perspektiv på skolan sominstitution undersöka hur skolan ingår i processer som återskapar maktordningar isamhället. Vi vill undersöka betygssättning i grundskolan som en del avskolinstitutionens makt över elever, då slutbetygen får stor påverkan på eleversframtid. Andra delen av vårt syfte är att undersöka relationen mellan lärare ochelev som en möjlig potential i arbetet med att förbättra skolans sjunkande resultat.Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielärare ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgå från lärarnas berättelseoch valda teorier för att söka svar på följande frågeställningar:1. Hur kan vi förstå lärarnas syn på relationens respektive betygens betydelse förelevers resultat?2.

Europe has, since the economic crisis of 2007, gained increasing social Segregation. The gap between rich and poor has increased and the large number of hidden statistics regarding people excluded from the labor market is greater than in many years. Social exclusion has thus taken a toll on community groups that already before the crisis had a hard time getting included. Groups such as young, elderly, immigrants and people with mental of physical disabilities. To curb this development, the European Commission have, since the 2004 directives, enabled public sector clients to, through procurement of goods, services and contracts, include measures that promote social consideration.Social consideration is a term that have been a part of Swedish procurement legislation since 2007, and was updated in 2010.

Globaliseringen har försatt Stockholm i en konkurrenssituation gentemot världens städer. För att bemöta konkurrensen har Stockholms stad bland annat valt att satsa stora resurser på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Förhoppningen är att det ska bli en miljöstadsdel i världsklass som samtidigt ska representera Stockholms stads arbete kring ett modernt och hållbart stadsbyggande. På så sätt ska Norra Djurgårdsstaden fungera som ett skyltfönster för Stockholm som stad. Hållbart stadsbyggande innefattar tre aspekter; ekologiska, ekonomiska och sociala. Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka den sociala hållbarheten i Norra Djurgårdsstaden och hur arbetet med den har bedrivits i den bebyggda miljön.

Stadens form är en produkt av all tidigare stadsplanering. Ytmässigt har en stor del av våra städer vuxit fram under efterkrigstidens modernistiska stadsplanering, då funktionalitet, framkomliga transporter, ljus, luft och rymd resulterade i de glesa ytterstadsstrukturer vi ser på många platser idag. Resultatet av detta menar många är bilens dominans, Segregation, glapp i stadsväven och barriärer som måste överbryggas. I Linköpings kommun finns en ambition om att förändra detta genom att låta innerstadens kvaliteter växa utåt och knyta an till resten av staden. Så kallade strategiska stråk ska bilda en ryggradsstruktur med vars hjälp en nära och levande stad med ökad gång- och cykeltrafik kan växa fram. Liksom det modernistiska stadsbyggandet totalt dominerade på sin tid är nu förtätning och sammankoppling av stadsväven viktiga begrepp inom stadsplaneringen.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.