I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vänner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, från deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som går i gymnasiesärskola har undersöks hur de såg på sin barndom, uppväxt, familjerelationer, kamrater och den egna självbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrån E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nästan alla hade en bra relation till sina föräldrar.

Nowadays in our society we find it hard for some groups of people to integrate in society. It?s known by media, that the suburbs are presented by a negative view, which often highlights the social problems in these suburbs. We can see that the suburbs still get associated with social problems such as Segregation, different attitudes and behaviors, cultural conflicts, poorness etc. This kind of presentation of the suburbs affects not only the society but also the individual living and the personal perception of the individual.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet.  Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, Segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt.

Recent years there has been discussed how the critical situation in the housing market threatens the Stockholm region's growth. The thesis objective is to examine whether there is a scientific link between the lack of housing supply and growth. The thesis also intends to identify solutions for increased housing construction, for instance by examining the conditions for a greater regional perspective and influence on the region's housing supply. The thesis empirical study is based on semi-structured interviews with representatives from the Government, municipalities and the housing industry.In Sweden, research on the relationship between housing shortages and growth has not been conducted to that extent it can be said to exist scientific evidence regarding the growth threat. However, in Britain and the U.S, empirical studies show that a lack of housing supply has hindered growth through negative impact on countries' gross domestic product.

Introduction: Public health is based on the determinants of health. They mutually influence each other. Structural factors and life conditions contribute to health inequality both within and between countries. Health inequality can be seen between different social groups, which can be the cause of differences in living conditions, health behavior and disease vulnerability. One of the consequences of this is Segregation which means that certain groups live apart, where this distribution can be connected to economic resources and/or ethnicity.

This essay contains two stories that reflect the reality I face as an educator, as well as a reflective discussion about my self-perceived dilemma. The dilemma reflects a classroom situation where I as an educator have trouble dividing my focus, my focus is either put on entire the class or on the child with special needs. Through this self-perceived situation I have started to question how children with special needs find their place in the school today. I discuss how I can handle and look at the unique situation that occurs when meeting this child.Terms like integration, inclusion, Segregation, social rights and the expression "a school for everyone" will be discussed in this text, as well as how we can connect these terms and expressions to the problems I find in the school system?s way of handling children with special needs.I also highlight my dilemma from different ethical perspective.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar barn i årskurs två har om sina livschanser utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill även ta reda på om deras etniska bakgrund har någon påverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i två olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.

The aim of this qualitative study was to investigate the social identity of students at upper secondary school for physically disabled students. The youths I drew my attention to suffered from severe physical disabilities and therefore received specially adapted education in small classes, but integrated at an ordinary upper secondary school.By "social identity" I mean how the students view themselves as a group, how they value their membership of the group and how they relate to non-disabled students at school. I wanted to investigate the connections between these students' social identity and the problems of marginalization of disabled people in society.According to qualitative methods I interviewed five physically disabled students, aged 18-19, at upper secondary school level taking part of especially adapted education. The study showed that these students regarded themselves as a segregated group at school. None of them associated with non-disabled students at school.

Åsikten att kvinnan anses vara underställd mannen är inget nytt fenomen. Detta synsätt har präglat både det svenska och oändligt många andra samhällen under hundratals år. Sverige anses av många vara ett av världens mest jämställda länder när det gäller mycket, så även skolsystemet. Skolans värld är majoriteten av människorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur återges då det jämställda svenska samhället för eleverna? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor och män framställs genom fotografierna i läroböcker för historia på gymnasiet.

The purpose of this thesis is to explore what possibilities Swedish public library has to work with and promote integration. The possibilities are examined on the basis of internal requirements of integration, the role of public library in the civil society and its policy documents. Further, the thesis examines what Swedish National library politics could contribute to this particular field. The experience of integration politics shows that a genuine commitment from all parts of the society is required in order to build an integrated society. The part of a society that public libraries are closest to and have the greatest impact on is undoubtedly the civil society.

Uppsatsens syfte är att se erfarenheter av ett bostadsområde ur ettföräldraperspektiv och hur erfarenheten påverkar föräldern i val gällande barnen. Genom att få enökad förståelse för hur föräldrarollen påverkas av ens bostadsområde, kan förälderns situationnyanseras och möjliga problem kan synliggöras.- Vad har föräldrar för upplevelse av Biskopsgården som bostadsområde?- Hur upplever föräldrarna relationen mellan boende i Biskopsgården?- Hur agerar föräldrar utifrån sina erfarenheter av området i frågor gällande sina barn?Metod och material: Syftet och Frågeställningarna besvaras med hjälp av kvalitativ metod. Genomen fokusgruppintervju och en enskild intervju, med totalt 5 föräldrar.Huvudresultat: Föräldrars upplevelser av Biskopsgården präglas av strukturell problematik, såsomSegregation och brister i de lokala skolorna. Man upplever också kriminalitet i området somproblematiskt.

Denna uppsats ämnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger på att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte får det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar då man riskerar att genom detta inte erkänna förekomsten av den rasism som finns i vårt samhälle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lägger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska åsikter.

I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning på hungerfrågan. Analysens material består av artiklar publicerade i svensk dagspress från januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingått i studien har alla berört hungerfrågan och hur gentekniken kan påverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys använts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. Frågeställningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning på hungerfrågan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter på samhället förstås ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det råder en motståndsdiskurs mot GMO som lösning på hungerfrågan och en förespråkande diskurs.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund.

Den här undersökningen handlar om skolpersonals syn på hedersrelaterat förtryck mot barn i åldrarna 7-21 år. Syftet är att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebär för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig på fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer på förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hänvisningar till tidigare forskning på området och genom teorin om universella värden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat våld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn.