This study was made as a part of a feasibility study on a polishing wetland at Rimbo wastewater plant (wwp) in Norrtälje municipality. The wwp had to decrease the nitrogen discharge to reach the limit 15 mg tot-N/l. The nitrogen in the outlet was mainly in the form of nitrate, hence the wetland mainly ought to support denitrification. The proposed area for the wetland was situated right next to the wwp and was already in the municipalitys posession. One aim of this study was to examine what spieces of plants needed to achieve highest possible denitrification.

In coastal wetlands carbon/organic matter can be stored for long periods of time thanks to, among other things, the presence of water which slows down the decomposition. Because of this, restauration and management of such habitats have the potential to decrease the emission of greenhouse gasses and help mitigate climate. Internationally these environments are called ?blue carbon? ecosystems. In Sweden, alder (Alnus glutinosa and Alnus incanata) covered wetlands along the coast is a nature type that potentially could function as a ?blue carbon? habitat.

Skedala deponi har använts som en soptipp för hushållsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 år framåt. Sedan 1974 har området använts som en deponi för slagg, slam från rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin ändrades 1993 när inte lakvatten fortsättningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprättades för lakvattenhanteringen och ett våtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.

Ekolod är en teknik som används inom hydrografin för att kartlägga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina områden. Tekniken bygger på att det finns skillnader i olika materials förmåga att fortplanta tryckvågor, vilket innebär att reflektioner uppstår i övergången mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och Sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvåg breder ut sig i vattnet till dess att vågfronten träffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig från den för vatten. Vid gränsytan kommer en del av vågen att reflekteras åter mot vattenytan, en del att fortsätta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat på grund av ojämnheter längs botten. Mängden energi som reflekteras åter mot vattenytan är beroende på skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och Sedimentet, bottens ytråhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie är dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen uppträder i gränsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och Sediment.

Våtmarker som anläggs på jordbruksmark kan förhindra att fosfor från åkrarna når sjöar och vattendrag och hjälper därmed till att minska övergödningen. Det är viktigt att utforma våt-marken på ett sådant sätt att så mycket som möjligt av den biotillgängliga fosforn hålls kvar. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett positivt samband mellan lerinnehåll och fosfors biotillgänglighet i en anlagd våtmarks Sediment. Syftet var även att undersöka om partikelstorleken minskar gradvis med avståndet från inloppet, det vill säga om mer lera Sedimenterar närmare utloppet. Prover togs längs tre transekter från Sedimentet i en våtmark i västra Östergötland och fosfor- samt partikelstorleksanalyser gjordes.

På senare år har ett nytt forskningsområde kring mikroskopiska plastfragment i marin miljö, kallat mikroplaster, vuxit fram. Mikroplaster härstammar från antropogena källor som avloppsreningsverk och vid fragmentering av makroplast. Det finns ett begränsat antal studier inom området, särskilt vad gäller svenska vatten, vilket innebär att det finns utrymme för mer forskning. För att bidra till forskningen har föreliggande studie undersökt Sedimentprover från litoralen vid sju olika platser längs svenska västkusten samt ett Sedimentprov från djupt vatten vid en av platserna. För att undersöka koncentration och distribution av mikroplaster utfördes korrelationsanalys längs den svenska västkusten mellan mikroplaster och två variabler; kornstorlek och salinitet.

Lake Bornsjön is situated 30 km southwest of Stockholm in a rift valley lake and consist three basins outstretched in northwest-southeast direction. The surface area is 6,7 km2 with a maximum depth of 18,3 meters, a mean depth of 9,8 meters and a retention time of the water of 6,5 years. The drainage area is 42 km2 and consists mainly of arable land (ca 1000 ha) and productive forestry land (2500 ha), but in the drainage area there are also restored and fairly newly constructed wetlands.Today the Stockholm area receives its drinking water from Lake Mälaren, but if there would be any pollution of this source, Lake Bornsjön would act as the water source. The area surrounding the lake was bought already in 1899 by Stockholm Stad for protection of the lake and was taken over 1993 by Stockholm Vatten AB. It has been a water protection area from 1988 and it was also accepted as a nature reserve in 1995.

Att förstå sambandet mellan miljövariabler och fiskarters förekomst eller abundans är en väsentlig del i att bedriva ekosystembaserat bevarandearbete och ekologiskt hållbart fiske. Tånglaken, Zoarces viviparus, var klassad som nära hotad på rödlis-tan 2010 och på HELCOM Red List of the Baltic Sea 2013. Tånglaken är utbredd över hela Östersjön och används som en bioindikator för föroreningar i havet Att förstå vad som styr tånglakens utbredning är alltså viktigt både ut bevarande syn-punkt och ur miljöövervakningssynpunkt Meningarna går isär angående dennes ha-bitatpreferenser. Med hjälp av data i form av uppmätt djup och videosekvenser från provfisken inom projektet BONUS INSPIRE och data i form av rasterkartor för andra miljövariabler har generalized additive modelling gjorts för tånglakens före-komst i Östersjön. Tre slutgiltiga modeller valdes ut baserat på förklaringsgrad.

Dagvatten är regnvatten samt smältvatten från snö och is som landar på en yta som är impermeabel det vill säga vägar, tak mm. Den främsta orsaken till förorening av dagvatten är trafiken. I en industristad som Luleå är även industrin en bidragande faktor till föroreningen. I Luleå kommun förekommer ingen rening av dagvattnet i dagsläget innan det når respektive recipient via separata dagvattenledningar och ytavrinning. En utredning har genomförts av dagvattensituationen i Luleå då en inventering gjorts bland annat som underlag för att kunna ta ett beslut om var Sedimentprovtagning skulle genomföras.

I denna studie undersöks hur vattenmiljön förändrades i ett område av västra Yoldiahavet, idag sjön Myssjaren i östra Mellansverige. Syftet med undersökningen har varit att återskapa hur vattnets salthalt förändrades i området genom att studera förekomsten av fossil från saltvattenkrävande bentisk kalkskalsfauna i lera från perioden.Fossil hittades från sju år, 10 395-10 388 lervarvsår BP, av den 31 år långa period, 10 410-10 379 lervarvsår BP, som har undersökts. Utifrån fossilförekomsten kunde det konstateras att vattnet var bräckt under dessa sju år. Eftersom att fossil inte hittades från tidigare och senare perioder Därför är det möjligt att vattnet var bräckt både före och efter denna period.Det som begränsade de undersökta arternas utbredning i området var halten suspenderat Sediment i vattnet. Det var en konsekvens av att mycket Sediment transporterades till området i och med att området befann sig mellan två större utlopp av glacialt smältvatten.Därför har denna studie, förutom att konstatera att vattnet var bräckt under den undersökta perioden, även visat en succession av arter i Yoldiahavet.I studien identifieras också en 4 år lång kallperiod som varade mellan 10 393-10 389 lervarvsår BP.

Coastal Sediments are important carbon sinks, storing organic matter and thereby helping to reduce the amount of greenhouse gases in the atmosphere. However, they can also act as carbon sources if the deposited organic matter decomposes rapidly, contributing to increased greenhouse gas emissions and global warming. Rapid decomposition partly depends on the degradability of the material itself. In this literature review, I examine which coastal plant species dominate different locations along the Swedish coast, based on coverage data from the ClimScape project (www.climscape.se). For the most dominant species, I investigated the type of organic matter they may contribute to the Sediments and based on those results I qualitatively assessed which sites that may function as carbon sinks or sources.

The purpose of this thesis has been to assess whether leaching from one particular Swedishlandfill site, Skörbytippen, is contributing to elevated levels of heavy metals in a ditch runningfrom the landfill site to the lake Mälaren in the communal region of Håbo kommun. Since theditch is stretching approximately five km downstream from the landfill site, in situ observationsand maps with known points of inflow was utilized to determine appropriate test points for thecollection of samples.Soil, water and Sediment samples were collected and analyzed for content of organic material, pHand conductivity. Data on plant-available elements and total amounts of heavy metals wasacquired through ICP-analysis.The results show that the Skörby landfill is currently in the methane-forming anaerobedevelopment phase, which indicates that the concentration of free and complex-bound metals inthe leachate water should be low due to chemical binding with other landfill compounds. The pHof the Sediment samples was generally one unit higher than the soil samples and some of themeasured data, such as pH and conductivity, show that an environmentally disturbing dischargeof some kind of strongly alkaline chemical(s) has been made from Benders? takpanneindustri inclose proximity to the landfill.

Föroreningar till följd av mänskliga aktiviteter har pågått under åtskilliga år, i vissa fall började det­­ för flera hundra år sedan. Till en början var det synliga föroreningar som uppmärksammades, t.ex. fibrer och färgade avloppsvatten, men på 1960-talet blev man medveten om att även osynliga föroreningar i form av kemikalier kunde orsaka omfattande negativa miljöeffekter. I och med detta ställdes högre krav på att industrierna och kommunerna renade sina utsläpp, vilket medförde en betydande förbättring av den yttre miljön. Men än idag kvarstår stora problem med förorenade bottenSediment.

Österbyverken is an industrial estate in Östhammars municipality in Uppland, Sweden. Many different activities have taken place on the estate the last 600 years. During the last 15 years both health and environmental studies have been made by different companies. At the most recent study a great increase of metals in Nerån, a river that runs partly through and partly next to the estate, was identified with mass balances. The purpose of this thesis is to accomplish a deepened study about the reasons for the increase of metals in Nerån.

Detta examensarbete syftade till att ta fram ett underlag för en regional åtgärdsplan avseende dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner, gemensamt benämnda som PCDD/F eller dioxiner, i Gävleborgs län. Länet har historiskt varit ett av de mest utsatta områdena i Sverige beträffande dessa föroreningar och höga koncentrationer i bland annat strömming har medfört att denna inte får saluföras i övriga EU. I arbetet har resultaten från den rådande forskningen på området studerats för att få kunskap om nuvarande källor och möjliga förklaringar till de fortsatt förhöjda koncentrationerna av dioxiner. Därefter har data från tidigare undersökningar av dioxinkoncentrationer i Gävleborgs län samlats in, sammanställts och använts för att studera hur koncentrationerna varierar geografiskt inom länet. Principalkomponentanalys (PCA) av specifika dioxinkongeners koncentrationer har sedan använts för att försöka identifiera verksamhetstyper som potentiellt kan ha bidragit till föroreningarna på olika platser - en analys som dock är behäftad med stora osäkerheter. De insamlade provresultaten har även använts för att genom massbalansmodellering undersöka återhämtningen i två känt förorenade fjärdar i länet; Norrsundet och Gårdsfjärden.