AbstractFörfattare: Maria Carlsson och Hanna EliassonHandledare: Lars PalmExaminator: Ingegerd RydinTitel: Webb-tv, nästa generations kommunikationskanalÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Halmstad 61-90 poäng.År: HT 2007Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur varumärkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nästa generation.Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriskamaterialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumärkesarbete på medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering ochreklam via webb-tv på olika hemsidor,samt sekundärmateria, det vill säga olika tidningsurklipp och artiklar där forskningsämnet har tagits upp.Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idéer och tankar om framtida varumärkeskanaler kretsade kring lätttillgänglighet, det vill säga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utsträckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansågatt internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nästa generation, tack vare tillgängligheten. Majoriteten av de tillfrågade är medvetna om att webb-tv är en kanal som är mycket aktuell mot nästa generation.

The ambition to involve younger people in future planning processes in order to get full participation of all groups in the society requires a deep and well-planned dialogue. Although, participation not always means inclusion. The purpose of this study was to analyze how the younger generation in the society is included in the future work. This is based on a case study of the developmental work in the municipality of Skellefteå.Questions that were answered were how the municipality has made the participation possible? To what extent has the younger generation been involved? How did this group experience their participation? The methodology consisted of mixed methods that include observations, surveys to the session leaders and to the participants in the dialogue and three interviews with two participants and one municipal civil servant.The result showed that the open information didn´t reach the younger generation to the open dialogues although the dialogue design gave good conditions for participation.

The purpose of this essay is to investigate how social workers experience and understand subjects such as racism, discrimination, and similar attitudes that can exist in institutions of social work. We also want to bring to light how ?race?/ethnicity, gender and class are related to uneven access to Swedish welfare. Our main questions aim to examine how structural and institutional racism forms social workers daily practices and how this in turn affects ?immigrant? women.

This research paper has examined how three teachers in a Swedish state secondary school adapt their teaching to immigrant pupils aged 13 to16 who have recently arrived in the country. The study is based on observation in the classroom and interviews with the teachers. The study showed that all the teachers adapted their teaching methods in the different subjects by actively working with language development during their lessons. The methods employed included explaining words and definitions, using visual methods of teaching and setting frequent written exercises. In this way the pupils developed their language skills whilst covering the subject coursework.

Vi är alla födda i en viss tidsperiod och tillhör därför en viss generation. Det samhälle vi väx-er upp i kan komma att prägla vår personlighet och de värderingar som vi har. Då den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi få se fler personer från de yngre generationerna inta chefspositioner på företag. Ledarskapet inom organisationer kan därför ändras under de kommande åren eftersom den äldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis än annorlunda än de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns några skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

The study aims to evaluate how teachers in my research have reasoned regarding gender and gender equality, notions on ethnicity, and specific conceptions or constructions on ?swedish-ness? and ?immigrants?. The vital point in this study will be to examine the relationship be-tween gender equality, ethnocentrism and racism. The question formulation that I have ap-plied are: On what grounds teachers conceive the concepts of gender and gender equality? How do teachers experience their work with gender equality in remedial classes? Do the teachers that work in remedial classes experience any obstacles in the pursuit of gender equal-ity in their daily work? I have used the method of qualitative interviews with five teachers in remedial classes from five different schools.

Denna uppsats handlar om Generation X och upplevelsen av att handla mat. Generation X innefattar individer som är födda mellan åren 1961 och 1981. Uppsatsen fokuserar på den yngre halvan av generationen, det vill säga personer födda mellan 1971 och 1981. Generation X framställs som individualister, något som även uttrycker sig konsumtionsmässigt. De väljer att lägga sina pengar där de har sina intresseområden istället för att köpa det som alla andra har.

The purpose of this paper is to study the processes of identity and feelings of connectedness among first and second generation of Kurds in the Swedish society.In previous research I assumed that this sense of belonging to a nation includes identity and language. As regards the theory part, I have chosen to use a number of studies to elucidate this issue. The theories used in the study focuses primarily on the understanding of identity. Identity in this context can include linguistic, religious, cultural acts, even nationality or that claiming membership to a particular group.I have implemented twenty-four depth interviews with first and second generation of Kurds in the ages 21?58.

The first company to send TV-commercial was the American company NBC, it was in the year of 1941. In Sweden, TV-commercials were first shown in 1987/88. TV 4 was the first channel to send commercial in Swedish television.TV has the advantage of showing both sound and picture, which makes TV the strongest channel of communication to mediate a message between a company and the consumer. Although TV-commercial is the most expensive choice to mediate a message, it is also the most effective one. (Persson, 1993)Almost everyone is exposed to TV-commercial daily.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga och identifiera en yngre generations, 18 till 30 år, preferenser för konsumtion av etermedia (Tv) inom ramen för uppdraget om public service samt hur de väljer och värderar de tjänster som erbjuds inom Tv-branschen. Det som undersöks närmare är orsaken bakom den minskade användningen av de tjänster som SVT erbjuder gentemot de kommersiella kanalerna och vad denna generation efterfrågar av det utbud som existerar.En kvantitativ metod kommer att användas för undersökningen och de empiriska data som undersökningen grundar sig på kommer att erhållas genom en enkätundersökning som sker via Facebook samt Itslearning där sammanlagt 106 personer deltar. Resultatet analyseras sedan med hjälp av tidigare genomförd forskning och inom teoriområdena värdeskapande, Service Dominant Logic samt tjänsteutveckling.Resultaten visar att denna generation efterfrågar underhållning som främsta värdeskapande aktivitet, i första hand hos de kommersiella kanalerna. Public service anses inte erbjuda ett större utbud av värdeskapande program och visar sig vara den främsta orsaken till varför minskningen av public service sker. Under förutsättning att SVT skulle önska öka generation Y:s konsumtion av public service, så skulle ett genomförande av följande ändringar rekommenderas: en större fokusering mot ett ökat utbud kring underhållande program föreslås som förbättringar som public service kan genomföra och kan om det utförs korrekt attrahera fler individer från denna målgrupp.

Flexibilitet utgör idag en generell trend inom organisationer vilken förändrat arbetets villkor och ökat kravet på självständighet för arbetstagare oberoende av verksamhet och bransch. Forskning visar att det finns ett positivt samband mellan flexibla arbetsvillkor och den anställdes arbetsmotivation. Eftersom människorna i en organisation i många fall utgör den viktigaste resursen är det viktigt ur konkurrenssynpunkt att arbetsgivaren utformar arbetet på ett sätt som genererar arbetsmotivation hos den anställde och därmed bättre prestationer. Vad en individ motiveras av har dock enligt tidigare forskning visat sig skilja åt bland annat beroende på dennes generationstillhörighet. Därav är det av intresse att öka förståelsen för hur olika generationers arbetstagare upplever att de flexibla arbetsvillkoren inverkar på deras arbetsmotivation.

Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in på arbetsmarknaden är uppväxta med föräldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bättre uppväxt ekonomiskt än tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig ålder och är därför relativt svåra att göra intryck på. Den här generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet när de växte upp, vilket också lämnat stort ansvar på individen. De vill ofta både förverkliga sig själva och förändra världen, och ser ofta positivt på framtiden. De är vana vid att välja och kan därför upplevas som krävande i jobbsituationer.

Det nya arbetslivet? är ett koncept utvecklat för de kommande medarbetarna från Generation Y som efterfrågar ett arbetssätt med möjlighet till balans mellan arbete och fritid. Arbetssättet ska ge ökad flexibilitet genom digitala hjälpmedel och även bidra till reducerade kontorsytor inom företaget, vilket innebär minskade utgifter. Övergången till arbetssättet kan dock upplevas som en svårighet för dagens medarbetare som främst består av den äldre generationen; Baby boomers och Generation X. Forskning visar att generationer har olika synsätt och värderingar som präglats av deras samtid.

The Swedish society has gone through a radical change. From being a monoculture society it has developed into a multicultural society representing a mixture of people from all around the world. This change has had a significant impact on both the Swedish school system and the teacher?s role. Therefore a subsequent ambition for a multicultural school would be to recognize this diversity and establish guidelines for how to meet each individual students need.

Titel: Generation Z, medvetna outcasts eller en försummad social grupp? Författare: Philippa Ergel Uppdragsgivare: Göteborgs Stadskontor Kurs: Examensarbete i Medie--? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Malin Sveningson Sidantal: 53, inklusive bilagor Syfte: Syftet med denna studie är att öka samhällets förståelse för Generation Z genom att undersöka generationens attityder och värderingar i relation till samhälleligt deltagande och medieanvändning. Metod: Kvalitativ analys i form av semi--?strukturerade samtalsintervjuer Huvudresultat: Mina resultat visar på att Generation Z har ett stort intresse av att delta i samhällsutvecklingen, men att det inte upplever att de erhålls det utrymme de förtjänar.