Mitt syfte med denna uppsats är att relatera de metaforer jag finner i Ciceros De Amicitia till Lakoffs och Johnsons teorier om begreppsmetaforer. Jag ställer mig också frågan: Skiljer sig det underliggande mönstret i Ciceros metaforer från våra?.

The aim of this master thesis is to investigate how parents? in multilingual families perceive language learning and reading for young children, and how their practice of this can be understood in relation to their language situation and cultural background.This study focuses on the interaction between parents? and young children in the light of the literacy practice. Important concepts such as early childhood literacy and family literacy have been used to study language, culture and literacy practice as phenomena that interact. The theoretical framework is a sociocultural perspective. Through qualitative interviews with seven parents?, it was found that multilingual families have a strong ambition for their children to learn all the languages spoken in the family.

In Sweden it is of major concern to the society that every individual get the same possibilities to be able to complete and affect their education. Despite this some students with a foreign background have difficulties when it comes to homework?s. This is contrary to the goals that the government strives for, which is a more just society. The aim of this study is to analyze five elementary schoolteacher?s experiences and attitudes against the homework for students with two languages.

Denna uppsats belyser vad som är utmärkande för en tysk myndighetstext om EU som är skriven för Internet och vilka översättningsproblem som kan uppstå i arbetet med att överföra den tyska källtexten till målspråket svenska. Uppsatsens empiriska undersökning tar upp vilka rekommendationer svenska klarspråksregler ger om hur framförställda attributiva satsförkortningar, pronominaladverb och relativpronomen ska skrivas på svenska. Hypotesen för uppsatsen är att en översättning ibland kan bli tydligare och klarare i sitt språk om man ibland avviker från de moderna klarspråksreglerna och istället använder sig av äldre stilideal. Genom att undersöka hur konstruktionerna har översatts från tyska till svenska förs en diskussion om när klarspråksreglerna är tillämpbara och när det är motiverat att avvika från dem för att få en så klar och tydlig översättning som möjligt.Examensarbetet på Facköversättarutbildningen vid Lunds universitet är uppdelat i en översättning (10 p.) och en analysdel (10 p.). Denna uppsats är examensarbetets analysdel (översättningen publiceras ej).

I föreliggande uppsats har jag auditivt och akustiskt undersökt tre ord uttalade av fyra manliga och fyra kvinnliga talare från två åldersgrupper (21-30 år och 61-73 år), alltså sammanlagt 24 ord. Syftet var att försöka hitta korrelat till röstens ålder hos normala röster..

Jag har för denna uppsats granskat språkbruket i samtliga riksdagspartiers jämställdhetsplaner, i avseendet språk och kön, detta för att undersöka hur språkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?män? och ?kvinnor och män? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning är centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vänsterpartiet.Mitt syfte med uppsatsen är att se i hur stor grad riksdagspartierna använder ett jämställt språk. Fokus i min uppsats ligger på att analysera hur de olika partiernas texter är uppbyggda och vilka språkliga verktyg partierna använder sig av för att språket inte ska upplevas obalanserat eller riktat till endast ett av könen. En kartläggning av språkbruket i jämställdhetsplanerna kan visa på ambitionen att skriva könsneutralt, vilka strategier som tillämpas för att kringgå könsmarkörer samt eventuella omedvetna könsmarkeringar.

Denna uppsats består av en språksociologisk undersökning av namngivning och namntrender. Hur tänker vi när vi namnger våra barn? Är det viktigt att låta namn gå arv? Är det viktigt att vara originell? Hur mycket styr trender oss i våra namnval? Detta är några av de frågor jag har undersökt..

Sveriges riksdag beslutade i maj 2003 att hela Sverige skulle gå över till digital-tv. Den första kommun som skulle släcka det analoga nätet och gå över helt till digital-tv var Gotlands kommun. Befolkningen på Gotland behövde informeras om beslutet och om de praktiska åtgärder som behövde genomföras och broschyren Sverige inför digital-tv kom till. Denna delades ut till alla hushåll på Gotland.Utgångspunkten i denna uppsats är att en sådan text som Sverige inför digital-tv rimligtvis borde ha en argumentativ karaktär. Den innehåller information om ett redan fattat beslut, men eftersom det är ett politiskt beslut som är fattat i en representativ demokrati kräver situationen att en viss argumentation för att rätt beslut är fattat förs.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur argumentationen ser ut i en situation där det politiska beslutet är fattat men där makthavarna har ett behov av att övertyga befolkningen om riktigheten i beslutet.

I denna uppsats har jag velat undersöka om de prosodiska skillnaderna mellan svenskan och franskan kan förklara de avvikelser från den franska normen som återfinns hos nästan alla svenska inlärare av franska, i det närmaste oberoende av hur länge man har studerat språket. Jag ville studera om skillnaderna kunde härledas till olikheterna mellan de båda rytmiska språktyperna stress-timing och syllable-timing, där svenskan anses tillhöra den förra och franskan den senare. I hur stor utsträckning påverkar modersmålet inlärning och produktion av ett andraspråk? Den undersökning jag har gjort syftade till att se om de rytmiska olikheterna mellan svenskan och franskan har märkbara effekter på hur betoning realiseras. Förhoppningen var att skillnaderna skulle vara särskilt påtagliga vid just betoning beroende på de skiljande realiseringssätten i franskan och svenskan.

Genom att undersöka aspekterna kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus, yrkestitlar och generisk användning av han vill jag med denna uppsats utreda om svenskan är på väg mot könsneutralitet under en tidsperiod på cirka 40 år. Mer specifikt kan sägas att jag med mina undersökningar ville kontrollera om kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus verkar avta, om yrkestitlar i mindre omfattning än tidigare inkluderar kön och om generisk användning av han ser ut att ersättas av den i svenska lagtexter.Jag har använt mig av korpusar som finns att tillgå på Språkbanken på Göteborgs universitets hemsida för mina undersökningar, där materialet i den äldsta korpusen är från 1965.Min hypotes är att svenskan är på väg mot könsneutralitet, vilket i stort sett verkar stämma överrens med mina resultat. Det jag har fått fram för kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus är ändelsen ?a används allt oftare, även i kombination med maskulinum, medan bruket av ändelsen ?e verkar minska. För yrkestitlar visar mina undersökningar att det ursprungligen "inbyggda" könet i stort sett blir mindre betydande.

Syftet med undersökningen var att utföra en kartläggning över hur riksdagspolitiker använder bloggverktyget, främst ur ett språkligt perspektiv, för att fastställa om de publicerade texterna är lika komplexa, skriftspråkliga, opersonliga och abstrakta som konventionellt politiskt skriftspråk. Ett ytterligare syfte var att granska de politiska riksdagsbloggarna utifrån partitillhörighet och könstillhörighet i förhållande till hur blogginläggen blev mottagna i läsarkommentarerna. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka 7 riksdagsmotioner, 79 riksdagsbloggar och 402 läsarkommentarer. Den teoretiska förankringen vilar på den kritiska textanalysen och Bourdieus tankar om maktförhållanden i samhället.Resultatet visar att även i de fall där blogginläggen hamnade nära riksdagsmotionerna i frågan om textuell komplexitet och skriftspråklighet var de utformade mindre abstrakt och betydligt mer personligt än vad riksdagsmotionerna var.Resultatet visar även att det föreligger stora skillnader mellan de olika riksdagspartierna i hur blogginläggen mottas både utifrån ett perspektiv som beaktar partitillhörighet och i fråga om könstillhörighet. De socialdemokratiska riksdagsledamöterna fick över 40 % av samtliga kommentarer.

Arbetet behandlar kärnämnet svenska som andraspråk, dess styrdokument och tilldelade resurser vilka styr lärarnas möjligheter att bedriva adekvat undervisning. Genom litteraturstudier och en empirisk studie bland lärare i ämnet ges en bredare insyn i ämnet svenska som andraspråk, hur det fungerar i teorin och hur väl teori överenskommer med den praktiska verkligheten..

The purpose of this essay was to investigate whether speakers of different languages find different things difficult when learning Swedish. The results showed that the first language was not the only aspect that mattered when it comes to what difficulties the learners face. Also individual differences and the level the learner has reached in the language are important to consider. However, some differences between the groups investigated surfaced and this shows that the first language can infact effect what difficulties the learners will encounter.   .

En karakteristik över Harry Martinsons författarskap. Idéer som korsas. Idéer som lever kvar. Vad hände med den framtidsoptimistiske värdsnomaden, som blev den förbittrade bakåtsträvaren Holger Tideman? Och vad handlar Nässlorna blomma egentligen om?.

This paper is a study of a translation into Swedish of the poems of Catullus edited by the poet Gunnar Harding och the latinist Tore Janson (2007)..