Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket eller vilka sätt lärare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lärares användande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de på att träna elever i grupparbete och hur ser de på förhållandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen är av kvalitativ karaktär där metoden för insamling av data består av enskilda intervjuer med sju gymnasielärare som arbetar på både yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lärarna som arbetar på rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lärare på studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lärarna ser på att träna elever i grupparbete ser man att vissa av lärarna är mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att träna eleverna i grupparbete, medan vissa är mer abstrakta i sitt resonemang.

Vårt ena syfte med vårt examensarbete var att få reda på vilka för- och nackdelar det finns när man använder utomhuspedagogik i undervisningen. Vi ville även ha svar på hur elevers psykiska och fysiska hälsa påverkas av utomhusundervisning. Vårt tredje syfte var att ta reda på hur man arbetar med de samhällsorienterande ämnena utomhus. För att uppnå dessa syften har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Resultat vi fått från pedagogerna har därefter jämförts, varvid vi dragit slutsatsen att eleverna mår bättre av att vara utomhus och att de då använder sin kropp vid inlärning. Eleverna med koncentrationssvårigheter får större utrymme till rörelse och märks inte på samma sätt utomhus och de tysta eleverna har en praktisk uppgift att lösa som kräver aktivt deltagande. Som pedagog kan man arbeta med de samhällsorienterande ämnena utomhus genom att gå på stadsvandringar och se vad bygden har att berätta..

All since Thomas Kuhn?s strongly influential The Structure of Scientific Revolutions the Philosophy of Science and ?even more so ?the Social Sciences have contained a greater amount of theories that could be described as more or less relativistic, meaning that the standards of justification or truth thereafter more often were said to be relative to language, culture, or biological makeup. One of the more elaborate ways of developing Thomas Kuhn?s theories in a more relativistic direction ismade by the philosopher Richard Rorty. Rorty, mainly a supporter of Thomas Kuhn, is also a philosopher who has been seen as a main exponent of a so called Postmodern philosophy.My intention in this thesis is to evaluate whether Kuhn's and Rorty's theories of science and knowledge could be regarded as relativism, in respects of their view of incommensurability, rational argumentation, and of their position vis-á-vis the more conventional picture of scientific knowledge and truth.

Den här rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, på Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men även hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbättra denna. Anledningen är att distansutbildningar idag är ett utvecklingsområde där det ständigt händer nya saker. Distansutbildning är kanske på väg att revolutionera sättet på vilket vi idag bedriver utbildning, både i grundskolan och upp till högskola/universitet.Uppdraget kommer från lärarna på IKD som känner att de vill förbättra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjälp av etnografiska studier där undervisning observerades och lärare intervjuades.

The last few years have been characterised by increasing online communication and the emergence of social media, made possible by Web 2.0. In society as well as in research, social media is used for knowledge produc- tion and networking. One example of this is Mendeley, a social reference management tool. With answers from users all over the world, this study investigates the use of Mendeley, if the respondents use other social media and if all of this affects scientific communication. The aim is also to study what the respondents think about the future of scientific communication and if this can be related to current tendencies.The theoretic framework for this study is based on Leah Lievrouws research on the Cycle of Scientific Communication and the relationship between the ?Little Science 2.0?-scenario and the ?Big Science Retrench- ment?-scenario.A qualitative web based survey was conducted (41 answers) and complemented with an interview with a professor in environmental sciences.

Rapporten huvudsyfte är att beskriva hur vi genom användning av språk och kommunikation har kunnat tillgodose våra användares krav på ett ärendehanteringssystem, samt på vilket sätt vi har använt artefakter för att kommunicera. Vi kommer att beskriva olika delar av projektet där språk och kommunikation har haft centrala "roller" och visat sig ha olika betydelse beroende på de personer som medverkar och i vilken miljö situationen har utspelat sig. Rapporten behandlar även hur resultatet av ovanstående har lett oss in i en utvecklingsprocess där vi försökt tillgodose användarens krav på bästa sätt. Vi kommer också att beskriva de kända och tidigare okända metoder som vi använt oss av för att uppnå vår målsättning, att överlämna en första prototyp av ett ärendehanteringssystem..

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.

This essay elucidates upper secondary students? literacy practices, (literacy events, literacy competencies and literacy culture) during a typical day, with focus on the daily literacy practices. A literacy ethnographic study conducted in the environment which participants naturally are, at home, at school and in leisure. The study is inspired of a project, Skriftbruk i arbetslivet, ´Literacy Practices in Working Life´, that conducted by Anna-Malin Karlsson, Per Ledin and Olle Josephson, in collaboration with Vetenskapsrådet ´Science Council´(2002-2004).The result of this study shows that students from professional preparing programs not use such literacy competencies that been tested in traditionally reading comprehension test, particularly much. However, do they read a lot during the literacy practices day by television, computer and mobile phone.

Some word processing programs save information that not all users of the program are aware of. This information consists of a number of things. Example of that is who the writer of the document is, the time it took to write it and where on the computer the document is saved. Text that has been changed or removedcan also be saved. This information is not shown in the program and the user will therefore not be aware of its existence.

SammanfattningGymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan.Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan.

This thesis has aimed to study steering process and institutionalization in the context of educational policy work. This has been conducted by using empirical material from the political decision-making process that preceded the implementation of a new national program on how principals should be educated and certified. By using an aggregated theoretical point of view containing new institutionalism and traditional Swedish curriculum theory, the process was analyzed from different perspectives. The results depict a process that contained several actors who tried to shape the principal education program differently. From the theoretical perspectives, the decision-making process could be understood as an act of both self-interest as well as trust in their own beliefs and cultural values.

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svårareatt få ett jobb. Läsåret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som är obehörig är Individuella programmet ett alternativ, där elever under ettår kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som går ett år på det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar på ett nationellt program i högre grad än andra, görstudieavbrott.

I denna rapport jämförs ett antal fria statistiska programvaror som gick att finna på och ladda ned från internet under våren 2007. Programmen som valts ut att ingå i denna studie ska ha uppfyllt följande krav:- heltäckande statistiskt program- helt kostnadsfritt- ingen prova-på-variant- kompatibelt med Windows XP (32-bitar) eller Windows Vista (64-bitar). De program som efter utsortering kom med i jämförelsen visade sig vara av ytterst skiftande inriktning och innehåll. Detta stämde inte alla gånger överens med den beskrivning som hemsidor eller tidigare jämförelser gett. Samtliga programvaror har jämförts, dels genom att studera om några förbestämda analyser går att genomföra och dels genom ett allmänt intryck om hur programmen är att arbeta med.

Ämnesområdet för denna uppsats är fascismen i Sverige efter andra världskriget. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka Per Engdahls ideologi efter andra världskriget utifrån den fascitiska ideologins struktur. Uppsatens sekundära syfte är att undersöka om hans ideologi förändrades efter andra världskriget, om den gjorde det och vad det kan berott på. I uppsatsen har fyra olika politiska program från Nysvenska rörelsen undersökts, alla skrivna av Per Engdahl, mellan åren 1958 till 1979. I uppsatsen har en ideologianalys använts som metod för att dels undersöka det manifesta samt det latenta budskapet i Engdahls politiska program.

En ny gymnasiereform har trätt i kraft under hösten 2011och syftet med den nya gymnasiereformen var att öka statusen och kvaliteten på de yrkesförberedande programmen. Det har också skett en förändring i behörighetskraven vilket betyder att det är större skillnader mellan högskole- och yrkesförberedande program. Valet mellan högskole- och yrkesförberedandeprogram kan därmed bli avgörande för framtida universitetsstudier. Vi har undersökt betydelsen av studie- och yrkesvägledningen där faktorer som styr utfallet av den direkta kontakten av studie- och yrkesvägledningen redovisas. Vårt resultat visar att den nya gymnasiereformen 2011 har påverkat elevernas val mellan högskole- och yrkesförberedande program.