Sök:

Sökresultat:

899 Uppsatser om Schablonpćslag - Sida 44 av 60

"Att inte knÀcka dem pÄ vÀgen" - LÀrares uppfattningar om betyg i de tidigare skolÄren

För att fÄ reda pÄ om svenska lÀrare upplever att det finns ett behov av betyg i de tidiga skolÄren (F- Är 5) undersöker vi bland annat i detta arbete hur en amerikansk privat skola arbetar med (ovanstÄende)just betyg och bedömning. DÀr samlar vi pÄ oss fakta och material som vi sedan tar med hem, sammanstÀller och delar med oss till den andra urvalsgruppen, vÄra svenska lÀrare. Rent kortfattat bestÄr dÀrför detta arbete av tvÄ undersökningar bÄda med kvalitativa intervjuer/samtal som tillsammans sedan ger oss ett eller flera svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Vi ger en kortfattad betygs och bedÀmningshistorik samt vilka politiska ambitioner som eventuellt vÀntar vid maktskifte 2006, dÀrefter gÄr vi Àven in pÄ vÄra svenska styrdokument. De teoretiker som refereras till i arbetet Àr Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij och Jerome Bruner. Bourdieu behandlar habitusbegreppet och gemensamt för de andra tvÄ Àr att de pÄ olika sÀtt stÀttar individen, i vÄrt fall eleven.VÄrt sammantagna intryck av det vi undersökt Àr att svenska lÀrare inte efterfrÄgar betyg i de tidigare skolÄren dÄ de uttryckte rÀdslor för att lusten och glÀdjen skulle försvinna.

Kamratposten och miljön -en studie av miljödiskursen i Kamratposten 1993-2003

1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrÄgor i Rio de Janeiro med representanter frÄn lÀnder vÀrlden över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rÀttvisefrÄgor. Massmedier av olika slag Àr den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn Àr viktiga för deras engagemang och förstÄelse dÄ det gÀller miljöfrÄgor. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrÄgor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. MÄlet har varit att fÄ en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrÄgor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens lÀsare.

Hög villighet krÀver lÀgre tillfÀlle ? Faktorer som pÄverkar den icke-statliga vÀpnade aktörens lÄnga vÀpnade kamp

SammanfattningFör att underlÀtta grÀnsöverskridande transaktioner ingÄr stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de Àven kallas utgör en del av folkrÀtten och Àr reglerade i Wienkonventionen om traktatrÀtten frÄn 1969. En av de vanligaste formerna av traktat Àr idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrÀtt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rÀtt vilket ger uttryck för det dualistiska synsÀttet. Inom folkrÀtten Àr principen att avtal ska hÄllas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan Äberopa sin interna rÀtt som grund för sin underlÄtenhet att fullgöra ett avtal.

Kirunasvenskarna och de svenska kommunisterna : Skuld och förlÄtelse i historiska och medialiserade diskurser

Den hÀr uppsatsen ska undersöka och diskutera mediedebatten om Kirunasvenskarna och vÀnsterpartiets ansvarstagande för aktioner deras medlemmar tagit i det förflutna. Jag Àr intresserad av processen nÀr en organisation större Àn en eller ett par personer tvingas göra upp med sin egen historia. Jag Àr nyfiken pÄ tillvilken grad det till en början fanns en tendens hos de vÀnsterpartister som deltog i debatten att ?sopa historierna under mattan? och i de fall dÄ det fanns olika rapporter av samma hÀndelse tendera att automatiskt ta stÀllning för partikamraterna eller den sida som var mest skonsam för partiet, innan man slutligen började ta ansvar för sin del i det som skett.Utöver detta anser jag min utförliga och detaljerade genomgÄng av mediedebatten vara ett slags syfte i sig. En dokumentation av detta slag kÀnns viktig och som den Àr en poÀng i sig utöver att bara vara ett redskap för resten av uppsatsen.

FotbollsmÄlvakters rörelsemönster : En deskriptiv videoanalys av herrmÄlvakter sÀsongen 2013

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning var att studera rörelsemönster och ingripanden hos en Allsvensk toppklubbs herrfotbollsmÄlvakter under matcher sÀsongen 2013. Studien Àr en fallstudie av deskriptiv karaktÀr. Följande frÄgestÀllningar formulerades:? Vilka aktioner anvÀnds av mÄlvakter i försvars- respektive anfallsspel?? Vilka faktorer och aktioner Àr det som inverkar mest pÄ mÄlvakten i samband med inslÀppta mÄl?MetodFör att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har videoinspelningar av mÄlvakters agerande under matcher gjorts. Studien omfattade tre herrmÄlvakter i en Allsvensk toppklubb under sÀsongen 2013.

Kroppens fysiologiska reaktioner vid arbete i vÀrme : en studie pÄ brandmÀn

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att jÀmföra fysiskt arbete i rumstemperatur och arbete under vÀrmepÄverkan, för att dÀrigenom undersöka hur fysiskt arbete i vÀrme pÄverkar kroppen i ett fysiologiskt perspektiv. Mina frÄgestÀllningar var: Hur pÄverkas hjÀrtfrekvens, kroppstemperatur och vÀtskeförlust vid submaximalt arbete i vÀrme? Hur pÄverkas hjÀrtfrekvens, kroppstemperatur och vÀtskeförlust vid rökdykning? Hur pÄverkas hjÀrtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentration i blodet vid arbete i vÀrme jÀmfört med rumstemperatur?MetodSex brandmÀn genomförde vid tre olika tillfÀllen fyra tester. Syreupptagningstest pÄ cykel, (submax och max) i rumstemperatur, ett rökdykartest under vÀrmepÄverkan och ett submaximalt cykeltest i bastu. SyreupptagningsförmÄga, hjÀrtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentrationer i blod mÀttes under cykeltesterna i rumstemperatur.

Text och kontext i religionskunskap: en studie om texter i lÀromedel och i lÀrares undervisning

Examensarbetet handlar om texter och textanvÀndning i Religionskunskap 1 pÄ gymnasiet. Vilka texter anvÀnds och hur anvÀnds de? UtifrÄn en kvalitativ metod besvarar jag frÄgorna genom att dels analysera tvÄ lÀromedel i Àmnet ? Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. samt Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 ? dels intervjuar jag tvÄ lÀrare om deras anvÀndning av texter i undervisningen.

GatubyrÄkrater i skolan : - En gymnasieskolas implementeringsprocess

Skolverket skapar förordningar dÀr bland annat kursens innehÄll och betygskriterier beskrivs. Skolan Àr nödgad att följa dessa förordningar men Àven att skapa lokala kursplaner. Skolverket Àndrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och dÀrmed mÄste skolan Àndra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gÄ till pÄ en gymnasieskola i Kalmar lÀn. Studien undersöker ocksÄ vilka övervÀgande lÀrarna tagit, vilka dilemman som uppstÄr, hur dessa yttrar sig samt om lÀrarna anser att den nya kursplanen Àr en förbÀttring jÀmfört med den tidigare.

Styrning, uppföljning och kontroll: En fallstudie i ett landsting om olika aktörers perspektiv pÄ intern kontroll

Intern kontroll Àr ett begrepp som fÄtt ökad aktualitet i spÄren av olika finansiella skandaler i privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav pÄ kostnadseffektivitet ocksÄ bidragit till ett ökat fokus pÄ intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, sÄsom ett landsting, Àr reglerad av lagar. I kommunallagen fastslÄs att styrelsen i kommun eller landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats Àr att undersöka olika aktörers perspektiv pÄ den interna kontrollen ett landsting.

NÀr livet stannar - upplevelser hos nÀrstÄende till potentiella organdonatorer.

En sjuksköterskas vardag bestÄr av att möta och lindra lidande hos sÄ vÀl patienter som nÀrstÄende. För de patienter som blir aktuella för organdonation spelar de nÀrstÄende stor roll dÄ det i vissa fall blir deras uppgift att tolka den avlidnes vilja. EfterfrÄgan pÄ organ Àr idag större Àn tillgÄngen och av 219 möjliga avlidna donatorer i Sverige Är 2011 valde 143 att donera sina organ efter egen eller nÀrstÄendes vilja. Lidande, kris och sorg Àr personliga upplevelser som bland annat kan utlösas av en nÀra anhörigs död. Vanliga reaktioner pÄ detta Àr chock och irrationellt tÀnkande.

Energideklarationer i Sverige

Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader. En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus Àr utifrÄn energisynpunkt. Den talar bland annat om för byggnadens Àgare hur energianvÀndningen kan minskas och driftkostnaderna sÀnkas. Lagen innehÄller skyldighet för Àgare till byggnader av olika slag att energideklarera sina byggnader med hjÀlp av en oberoende expert. Enligt lagen om energideklaration ska cirka 400 000 byggnader i Sverige vara energideklarerade senast 31 december 2008. Detta gÀller hyres- och bostadsrÀttshus, lokaler och specialbyggnader.

"Der Taubstumme ist ein ordentlicher Mensch, wie der Hörende!" : FrÄgan om mÀnniskan och de dövstummas mÀnniskostatus under upplysningen.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta vÀckte uppmÀrksamhet och mÄnga av deras lÀrare i bÄde Frankrike och Tyskland blev kÀnda och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man stÀllde sig frÄgor vad de dövstumma kunde lÀra sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bÀsta.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utprÀglat filosofiskt tÀnkande.

Elevernas upplevelser av ett Ung Företagsamhets-Är : ? med tyngdpunkt pÄ relation till och anvÀndning av sina rÄdgivare

Ung Företagsamhet Àr en organisation som verkar för att ge gymnasieelever möjlighet att starta, driva och avveckla ett sÄ kallat UF-företag under ett lÀsÄr. Dessa företag gÄr under kategorin enkla bolag och för att fÄ driva ett UF-företag mÄste eleverna uppfylla fem krav. Kraven bestÄr av att företaget mÄste registreras hos UF, eleverna mÄste göra en affÀrsplan, de mÄste skaffa en rÄdgivare frÄn nÀringslivet, delta i mÀssor och slutligen göra en Ärsredovisning. I den hÀr uppsatsen har jag valt att fokusera pÄ kravet om rÄdgivare frÄn nÀringslivet. Det Àr intressant att skriva om detta, dels för att UF inte tidigare har berört detta Àmne i större grad, och dels för att situationen idag kan förbÀttras.

Elevernas upplevelser av ett Ung Företagsamhets-Är : ? med tyngdpunkt pÄ relation till och anvÀndning av sina rÄdgivare

Ung Företagsamhet Àr en organisation som verkar för att ge gymnasieelever möjlighet att starta, driva och avveckla ett sÄ kallat UF-företag under ett lÀsÄr. Dessa företag gÄr under kategorin enkla bolag och för att fÄ driva ett UF-företag mÄste eleverna uppfylla fem krav. Kraven bestÄr av att företaget mÄste registreras hos UF, eleverna mÄste göra en affÀrsplan, de mÄste skaffa en rÄdgivare frÄn nÀringslivet, delta i mÀssor och slutligen göra en Ärsredovisning. I den hÀr uppsatsen har jag valt att fokusera pÄ kravet om rÄdgivare frÄn nÀringslivet. Det Àr intressant att skriva om detta, dels för att UF inte tidigare har berört detta Àmne i större grad, och dels för att situationen idag kan förbÀttras.

Maximalt och submaximalt cykelergometertest för bestÀmning av VO2max pÄ Àldre

Syfte och frÄgestÀllningar. Syftet med studien var att via ett maximalt och ett submaximalt cykelergometertest (Ekblom-Bak test) ta reda pÄ maximal syreupptagningsförmÄga hos relativt friska kvinnor och mÀn i Äldern 65 ? 78 Är, samt att se hur vÀl det submaximala mÀtvÀrdet korrelerade med det direkt uppmÀtta maximala vÀrdet. MÄlsÀttningen var ocksÄ att jÀmföra testvÀrdena mellan tvÄ separata förtest och ett eftertest efter en 6 veckors trÀningsperiod. FrÄgestÀllningar: (1) Vilken maximal syreupptagningsförmÄga har relativt friska kvinnor och mÀn i Äldern 65 ? 77 Är? (2) Hur vÀl korrelerar det berÀknade VO2max-vÀrdet frÄn det submaximala cykelergometertestet med direkt syreupptagningsmÀtning frÄn ett maximalt cykelergometertest i den aktuella Äldersgruppen.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->