Bostadsgårdarnas miljö påverkas av den tidsperiod då gården är byggd. Historien bär på både bra och dåliga exempel på artval och växtanvändning. På 40- och 50-talen var naturen och inhemska arter i fokus, medan 60-talets gårdar gavs ett monotonare utseende med framförallt tidstypisk Berberis thunbergii. Växterna är en viktig del för de boendes trivsel men utgör samtidigt en kostnad för förvaltare. Fel växtval leder ofta till onödiga skötselkostnader på sikt. Bättre kunskap i växtmateriallära gör att kostnader på grund av fel växtval kan undvikas.

Inledning: Definitionen av begreppet service är olika för de flesta människor på grund av de olika erfarenheter och förväntningar de bär med sig. Trots att det är svårt att fastställa betydelsen av ordet så är en god service avgörande för eventföretagens framgång.Bakgrund: Vid värdering av service finns det mycket att ta hänsyn till. För att ett eventföretag ska kunna ge sina kunder en god service är det viktigt att de först vet hur de ska arbeta med den interna servicen. Detta för att servicemöten ska kunna hanteras på ett professionellt sätt av personalen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur eventföretag arbetar med sin interna service och vad de anser att begreppet service står för.Metod och material: Uppsatsen är baserad på tryckt litteratur samt vetenskapliga artiklar som berör ämnet service inom eventbranschen. Som grund till studien har även fem semistrukturerade intervjuer utförts för att ta reda på vad eventföretag anser om ämnet och hur de arbetar med det.Resultat: I resultatet framkommer respondenternas svar på vad företagen de arbetar på har för syn på service, hur de arbetar med det internt samt vad de har för strategier och målsättningar kring det.Slutsats: Företagen inom eventbranschen har liknande värderingar av begreppet service.

SyfteSyftet med studien var att undersöka unga mäns och kvinnors uppfattningar om den manliga kroppen, utseendet samt om vad manlighet anses vara. De frågeställningar som används för att besvara detta är: Hur uppfattar de manliga ungdomarna sin kropp? Hur är uppfattningarna kring det manliga utseendet och vad anser de manliga ungdomarna vara manlighet? Hur bedömer de kvinnliga ungdomarna att en mans kropp bör vara och se ut och hur ser de på manlighet? I vilken utsträckning skiljer sig de manliga ungdomarnas syn på kroppsideal och manlighet mellan klasser där det bara går män, och klasser där det både går män och kvinnor? I hur hög grad skiljer sig uppfattningarna åt mellan kvinnorna och männen?MetodStudien har genomförts som en jämförande analytisk studie. Metoden var kvantitativa enkäter. 88 män samt 65 kvinnor ifrån 8 olika klasser i en skola i Stockholm deltog i studien.

Att demokrati är ett mångfacetterat begrepp är en utgångspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati är stor ? både i samhället och inom skolväsendet. Ett intresse för studien är att undersöka vad lärare lägger för innebörd i begreppet demokratiska värderingar, men även hur förutsättningar skapas för att demokratiska värden ska genereras, hur demokratiska värden utvärderas samt varför lärarna tycker att demokratiarbetet är viktigt är aspekter som denna studie belyser.Åtta lärare deltog i studien, varav hälften arbetade inom årskurs 6 och resterande hälft i årskurs 9. Det över-gripande syftet är att söka likheter och skillnader mellan lärares syn på demokratiarbetet i dessa årskurser.

Att demokrati är ett mångfacetterat begrepp är en utgångspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati är stor ? både i samhället och inom skolväsendet. Ett intresse för studien är att undersöka vad lärare lägger för innebörd i begreppet demokratiska värderingar, men även hur förutsättningar skapas för att demokratiska värden ska genereras, hur demokratiska värden utvärderas samt varför lärarna tycker att demokratiarbetet är viktigt är aspekter som denna studie belyser.Åtta lärare deltog i studien, varav hälften arbetade inom årskurs 6 och resterande hälft i årskurs 9. Det över-gripande syftet är att söka likheter och skillnader mellan lärares syn på demokratiarbetet i dessa årskurser.

Bakgrund: Att vårda patienter med självskadebeteende är en utmaning f?ör sjukvårdspersonalen. Ur patienternas perspektiv i samband med vårdandet inom hälso och sjukvården den framkom att patienterna upplevde lidande. Samtidigt presenterades i tidigare forskning bland annat hur vårdpersonalen gjorde sitt bästa f?ör att hjälpa patienterna ur sina lidanden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med självskada upplever vårdande inom hälso och sjukvården.Metod: En kvalitativ innehållsanalys enligt Evans metod användes av tolv artiklar som låg till grund för denna studie.Resultat: Resultatet av analysen bekräftade problematiken bakom vårdandet f?ör patienter med sjävskadebeteende.

Hur ska språkläraren använda förstaspråket i undervisningen i andraspråk? En länge dominerande syn var att bruket av förstaspråket skulle minimeras och andraspråket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det är också en syn som återspeglas i rådande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna språk i allt väsentligt ska bedrivas på andraspråket. Eftersom den nya skolan dock ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgängliggöra aktuell vetenskaplig kunskap på området, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstaspråkets funktion i klassrummet. Därför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap.

Abuse of alcohol is one of the biggest problems that society faces today. There are between three and four hundred thousand abusers in Sweden. In addition there are about three hundred thousand over consumers. The government bill proposed in 1977 gave the labour market most of the responsibility to solve the problem. They thought a meaningful job and a spirit of community were the most important factors to decrease abuse of alcohol and social rejection.

Uppsatsens syfte var att undersöka om lärare och elever som använder sig av CD-rom-baserade läromedel i undervisningen, anser att denna undervisningsform motiverar eleverna till att lära sig. För att kunna uppfylla syftet har vi gjort observationer och semistrukturerade intervjuer. Det var en personlig intervju med en lärare och två gruppdiskussioner med totalt åtta elever ur en mellanstadieklass. Klassen använde sig av CD-rombaserad undervisning i ämnet engelska. Observationen gav hjälp att utforma intervjufrågorna och möjlighet att jämföra det vi observerade med svaren vi fick under intervjuerna.

Utvecklingen av medborgare samt företags användande av Internet har ökat dramatiskt under de senaste fem åren. Det ökande Internetanvändandet ledde till att statskontoret 1999 fick i uppdrag av regeringen att ta fram olika förslag samt underlag som skulle ligga till grund för begreppet 24-timmars myndigheten. Tjänsten är beräknad att tas tillbruk i Sverige år 2005. 24-timmars myndigheten kommer tillämpa ett antal olika säkerhetslösningar, därav elektronisk signering. Denna utredning skall belysa hur stort inflytande säkerhetslösningen elektronisk signering kommer att ha på användaracceptansen av denna tjänst.

Fortfarande idag sätter ordet JV skräck i många utländska investerare på grund av GPAC och andra misslyckade JV i Kina . Kina tänker inte göra omvärlden några gratistjänster, utan vill dra nytta av de fördelar man har av den stora billiga arbetskraften. Kineserna är väl medvetna om sin potential och kommer inte att ingå JV som inte passar dem. Motiven för kineserna att ingå JV med utländska företag är i grund och botten bara steg i utvecklingen av bilindustrin. När de väl fått den kunskap de behöver för att kunna gå vidare själva kommer de nog inte att visa någon välvilja mot sina gamla partners.

Syfte med detta examensarbete är att jämföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhämta deras attityder till den. Vi undersökte även svenska och ukrainska styrdokument och läromedel för grund- och gymnasieskola med avseende på algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkät och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hämtades från svenska nationella prov och en lärobok från Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.

Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden.

I artikelserien visar vi resultaten av vår enkätundersökning om riksdagsledamöternas uppfattningar kring sfi. Vi visar att många av de myter och fördomar om sfi som florerar i till exempel medierna också går igen i politikernas uppfattningar. Deras uppfattningar får sedan ligga till grund för viktiga politiska beslut kring en utskälld utbildning..

I takt med allt mer ?slimmade? organisationer och ökade ekonomiska krav på företagen ställs det dessutom högre krav på de anställda. De senaste månadernas ekonomiska kriser över världen har dessutom lett till att många sägs upp från sina arbetsplatser, men vad händer med dem som blir kvar på arbetsplatsen? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om konsekvenserna av uppsägning på grund av arbetsbrist blir ett arbetsmiljöproblem för de anställda som blir kvar på en arbetsplats efter en massuppsägning. Anledningen till att jag har valt att skriva den här uppsatsen är att jag är intresserad av frågor om arbetsmiljö och hur anställda påverkas av en ökad arbetsbelastning och vilka faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön.