Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och Samverkan skal ske mellan lärare och föräldrar, detta framgår tydligt i läroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete är att belysa och beskriva hur kontakten mellan föräldrar och skola fungerar. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av intervjuer. De intervjuade är lärare och föräldrar på en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar föräldrar och lärare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

I den här studien tillfrågas föräldrar till elever i årskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken på deras barns skola. Syftet är att öka kunskapen om hur föräldrar kan uppleva portfoliometodiken och därigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förädling av metoden på sikt. Studien är genomförd i form av en enkätundersökning på en skola där man använder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att föräldrarna i huvudsak är positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefär en gång per termin i samband med utvecklingssamtalet.

Titel: Samverkan mellan byggherre och byggentreprenör? hur ökad Samverkan påverkar byggprocessenFörfattare: Hanna LjungqvistAnna WesslingHandledare: Civ.ing. Jerker Lessing, Industridoktorand Tyréns AB och avd. för Projekteringsmetodik LTH.Civ.ing. Christoffer Persson, Entreprenadingenjör Peab Sverige ABProblemformulering: Hur ter sig Samverkan mellan en byggherre och byggentreprenör och hur kan ökad Samverkan påverka byggprocessen? Hur arbetar Peab Sverige AB för att skapa ett förtroende och ett ökat mervärde idag och hur kan de förändra det arbetssättet på lång och kort sikt?Syfte: Syftet med rapporten är att genom studier och analyser kartlägga arbetssättet mellan en byggentreprenör och en byggherre i ett Samverkansprojekt.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillämpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. Frågeställningarna var: Hur      uppmärksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin?Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begränsningar att uppmärksamma      barn till psykiskt sjuka föräldrar? Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmärksammas på olika nivåer.Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om föräldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta är dock väldigt personberoende och inte styrt av rutiner på enheterna och skiljer sig mellan enheterna där psykosenheten träffar barn i större utsträckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjänsten och här sker Samverkan medan övrig Samverkan är nästan obefintlig.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i Samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta Samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översättas till praxis.Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten.Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta Samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok.Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig.

The essay's aim was to see which attitudes county council's and municipality representatives had about themes like: collaboration and competence in the work around double diagnosed persons. Its objective was to zero in on the attitudes of the representatives regarding a coallocated collaboration project in Stockholm. Also, it sought to find out what attitudes the representatives had about the other representatives attitudes concerning the above mentioned themes. A number of attitudes were presented during the qualitative interviews with the representatives, highlighting which attitudes seemed strongest. Then the interviews were analyzed using meaning condensation and then set against the theory of social representations.The analysis showed that before work with the target group starts, there?s a need for synchronization of the different representatives involved in the collaboration project.

Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering:Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och Samverkan;Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande Samverkan, bristande information;Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten..

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen från misstanke till anmälan och det etiska problemet att anmäla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen är att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrån olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser även olika yrkesgrupper som är delaktiga i processen och hur Samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjänst fungerar utifrån våra informanters svar. Litteratur kring ämnet berör vi utifrån ett brett perspektiv och den påvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmälningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. Vårt resultat bygger på kvalitativa intervjuer och enkäter utifrån kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som själva farit illa som barn.Vår undersökning påvisar att många barn far illa men att anmälningsbenägenheten har ökat.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är viktiga att tänka på och hur de kan genomföras på ett innovativt sätt vid uppbyggnad av nätverk? Högvarv är en företagsmässa som arrangeras för att minska glappet mellan studenterna vid Mälardalens högskola och näringslivet. Författarna anser att små förändringar kan gynna organisationen, genom att låta förändringen träda i kraft får man möjlighet att se verkligheten ur en annan synvinkel eftersom allt förändras kan människan se på problem med andra ögon och ge individen en ny grund att stå på och ett nytt sätt att uppträda på. För att organisationen ska kunna utvecklas fullt ut bör organisationen lyckas med att motivera sina deltagare. Det är betydelsefullt för varje framgångsrik organisation att ha syften om att hitta medverkande krafter som gör det möjligt för de deltagande att bli motiverade i sin aktivitet.

The purpose with this essay is to describe how the principal, social worker and the teacher work to prevent bullying at school. The following questions have been discussed:Does the school have an action plan for bullying, and if so, what does it say? Who has the practical responsibility for making sure that the plan is followed, and how does that responsibility work? How is the responsibility divided between the different professions? Are the children in any way active in the planning of the work against bullying? What does the children think about who has the main responsibility for stopping bullying?The method I have used in the essay is individual interviews with principals, welfare officers and teachers from two schools.My results show that the schools have different ways of handling bullying, and different forms of cooperation within the staff. One school have active students in the work against bullying in the form of classmate support (kamratstödjare). The social worker is used in different ways in the work against bullying.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lärares förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur Samverkansprocessen fungerar vid övergången från förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt och Samverkan. För att få svar på vårt syfte valde vi att intervjua fem lärare i förskola och fem lärare i förskoleklass. Resultaten pekar på att både lärare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av särskilt stöd. Lärare i förskoleklassen säger också att barn som inte når målen är i behov av särskilt stöd.

Familjevåldsproblematiken skapar ett oerhört lidande för brottsoffret, därför har vi valt att fördjupa oss i hur man motarbetar detta från samhällets sida. Vi vill komma fram till hur det arbetet ser ut idag och hur man kan förbättra det. I detta fördjupningsarbete beskriver vi ett effektivt sätt att arbeta mot familjevåldsproblematiken och diskuterar en del tankar som kan förbättra arbetet ytterligare. Den kritiska framgångsfaktorn i den beskrivna organisationen är Samverkan mellan alla aktörer i en kommun (Malmö kommun) som jobbar mot ett gemensamt mål. Vi har valt att inte gå in på hur de olika aktörerna jobbar internt utan mer gått in på själva Samverkansformen.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad Samverkan. Utökad Samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad Samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.