
Sökresultat:
2255 Uppsatser om Samverkan - Sida 20 av 151
Kvinnojourer i samverkan med socialtjänsten : hur personal på kvinnojourer upplever samarbetet
Syftet med studien har varit att undersöka hur personal på kvinnojourer upplever att Samverkan med socialtjänsten fungerar. Dessa organisationer är båda betydelsefulla aktörer i arbetet med våldsutsatta kvinnor och därför är det viktigt att de kan mötas och ta tillvara på varandras kompetenser för att uppnå en så god Samverkan som möjligt. Frågeställningarna som resultatet bygger på är Hur tycker personalen på kvinnojourerna att samarbetet med socialtjänsten fungerar? Finns det något som skulle behöva förändras för att förbättra arbetet och i sådana fall hur? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan kvinnojour och socialtjänst - finns det tydliga roller att förhålla sig till i det gemensamma arbetet att ge stöd och hjälp till en utsatt kvinna? Informanterna i den här studien arbetar på sex olika kvinnojourer. Kvalitativ forskningsmetod, med semistrukturerade intervjuer har använts för att få svar på frågorna och de inspelade intervjuerna har transkriberats och sedan meningskategoriserats för att få struktur på empirin.
Lärares gemensamma lärande : En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena
Studien ?Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring Samverkan och en gemensam handlingsarena? har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas Samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares Samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ?nätverk? och ?gemensam handlingsarena? som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande.
Räddningstjänsten Syd i samarbete med kidsen
Den här studien grundar sig på en undersökning av projektet R.I.S.K. som av
Räddningstjänsten Syd initierats som en motåtgärd för att stävja och förebygga
den händelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen Rosengård och
som inneburit att brandmän i sitt vardagliga arbete har fått möta hot och
våldssituationer. Projektet bygger på konceptet att ett antal utvalda
högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos Räddningstjänsten Syd en dag
i veckan istället för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under våren
2010 har verksamheten grundat sig på en Samverkan mellan Räddningstjänsten
Syd och högstadieskolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdskolan och
Örtagårdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthändelser och
Samverkanserfarenheter som representanter från de olika organisationerna har
kunnat identifiera.
Aktiv samverkan i Estetisk kommunikation : En undersökning av förhållningssätt till Skolverkets direktiv bland lärare på Estetiska programmet
Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv Samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med Samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer.
Professionella relationer via nätet : En utvärdering av Samverkanskansliets webbplats på Örebro universitet
Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur hög användbarhet kan uppnås på Örebro universitets webbplats avseende delen Samverkan så att ett bra samarbete mellan Örebro universitet och omvärlden kan upprätthållas.För att definiera användbarhetsbegreppet har vi utgått från ISO-standarden ISO 924 som berör riktlinjer för användbarhet. Som underlag för studien har vi använt oss av empiriska studier iform av användningstester och intervjuer med Örebro universitets externa intressenter, framför allt i närregionen.Resultat visar att hög användbarhet, vad gäller ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredställelse, uppnås genom att utarbeta ett gränssnitt och en terminologi som är anpassad för den specifika målgruppen av användare. I Samverkanskansliets fall görs detta genom att göra gränssnittet mer lättsamt genom mer färg och interaktion, använda ett språk som avspeglar användaren och vara mycket mer tydliga med syftet med webbplatsen och Samverkan..
Samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomin kring socialt arbete - Hur skapas "win - win situations"?
I takt med att den offentliga välfärden fått snävare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fått en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett på såväl europeisk som nationell nivå och uppmärksammats av både EU och den svenska regeringen. Från EU: s sida har olika åtgärder tagits för att stärka den sociala ekonomin ställning. Den svenska regeringen har också tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen träffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som är verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting.
Eftersom Samverkan kring socialt arbete sker på det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.
Samverkan mellan förskola & förskoleklass : En studien av förskollärarnas syn på samverkansarbetet, överlämningar och barns språkutveckling
Syftet med denna studie är att studera förskollärarnas syn på Samverkan mellan förskola och förskoleklass i två olika rektorsområden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlämningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns språkutveckling spelar för denna överlämning. Studien belyser frågor om hur förskollärarna upplever Samverkan och överlämningar till andra verksamheter. Studien klarlägger också hur förskollärarna aktivt arbetar för att främja barnens språkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad från fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanställts och jämförts, för att se efter eventuella skillnader mellan två olika rektorsområden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom området Samverkan, överlämning och barns språkutveckling.
Sekretess: I samverkan mellan polis och socialtjänst
Uppsatsens syfte har varit att utreda vilka sekretessbestämmelser som står i centrum vid Samverkan mellan polismyndighet och socialtjänst. Den nya sekretesslagstiftningen är gjord för att vara lättförstådd och lättillgänglig, dock följer det inte alltid i praktiken. Denna uppsats ska därför redogöra för vilka lagrum som kan komma att aktualiseras mellan dessa två myndigheter och vidare beskriva hur och när sekretessbestämmelser ska gälla eller inte. Det är viktigt att en sekretesslagstiftning som behandlar när allmänna handlingar inte längre ska vara offentliga är tydlig och följer samhällsutvecklingen..
Föräldrasamverkan : Förskollärares uppfattningar kring samverkan mellan hem och förskola
Syftet med studien var att synliggöra förskollärares uppfattningar kring föräldraSamverkan i förskolan. Frågeställningarna berör förskollärarnas syn på föräldraSamverkan, möjligheter och svårigheter med föräldraSamverkan samt olika Samverkansformer som används i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Arton förskollärare på tre olika förskolor intervjuades. I resultatet kom det fram att förskollärarna poängterar att föräldraSamverkan är en viktig del i förskolans verksamhet.
Arbetslivsinriktad rehabilitering : En studie av regelverket och några handläggare och deltagares upplevelser
Denna uppsats har kommit till under våren 2008 med anledning av vårt intresse om hur RehabiliteringsSamverkan upplevs både av handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt deltagare vid denna Samverkansform. Vårt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gällande Arbetslivsinriktad rehabilitering och därefter gjort kvalitativa intervjuer med några deltagare och handläggare vid denna Samverkan med ett sociologiskt perspektiv på samspel. Vårt resultat visar att RehabiliteringsSamverkan handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och används för att nå ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna får nå resultat i den takt de förmår. Samverkan mellan myndigheterna är betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen..
Värdeskapande flöden för vårdtagaren
Föreliggande uppsats är en utvärdering av Operationsenheten, Vårdavdelning 1 och Mottagningen vid Landskrona lasaretts medverkan i förbättringsprogrammet Värdeskapande flöden för vårdtagaren. Utvärderingen har utgått från ett mål- processperspektiv som kompletteras med ett medarbetarperspektiv. De tre huvudfrågeställningarna är: Hur har programmet implementerats? vad anser medarbetarna om programmet? och hur har Samverkan mellan avdelningarna gått till? Resultatet visar att förbättringsarbetet har genomförts av ett tvärprofessionellt och avdelningsöverskridande förbättringsteam. Programmet har innehållt fyra centrala metoder, vilka är; Processkartläggning, Fiskbensdiagram, PDSA-metodik samt Systemiskt tänkande.
Socialidentitet och humanitär verklighetsuppfattning. : Ett konstruktionistiskt perpektiv på humanitär-militär samverkan
Samtida humanitära kriser och väpnade konflikter har blivit alltmer komplexa till sin art, med nya krav om multifunktionella och samordnade insatser. När humanitära och militära aktörer samexisterar i områden med överlappande intressesfärer uppstår ett problem. De humanitära aktörernas verklighetsuppfattning skiljer sig i förhållande till de militära aktörernas, vilket inverkar negativt på humanitär-militär Samverkan. Tidigare förklaringsmodeller visar att avhållsamheten från de humanitära aktörerna att samverka med militären till stor del grundas på hårda faktorer som bl.a. ängslan för den humanitära personalens säkerhet.Med stöd av socialkonstruktionism och social identitetsteori har författaren undersökt mjuka faktorer, vilka kan visa på andra förklaringsmodeller till samarbetssvårigheterna.
Interkommunal samverkan kringregional e-utveckling : En fallstudie av utmaningar och möjligheter förledningen
Interkommunal Samverkan kring regional e-utveckling är ett ämne som är väldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn får ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel så skapas också ett behov av att kunna använda befintliga resurser effektivare. I Värmland pågår nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga värmländska kommuner. Samarbetet har varit väldigt framgångsrikt däremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.
Läroplanens betydelse för förskollärare och föräldrar
Detta examensarbete handlade om förskolans läroplan (Lpfö98). Syftet med undersökningen var att beskriva läroplanens betydelse för förskollärare och föräldrar. Hur Samverkan mellan hem och förskola kan se ut, vilken kännedom föräldrar har om läroplanen och hur informationen om läroplanen till föräldrar kan se ut var de övriga frågeställningarna. Bakgrunden tar upp förskolans utveckling med fokus på styrning, förskolans egna läroplan och Samverkan mellan hem och förskola. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning och mätinstrumenten bestod av intervjuer med förskollärare och en enkätundersökning bland föräldrar till barn i förskolan.
Samverkan till samsyn : En intervjustudie av fem förskollärares erfarenheter och tankar om samverkansarbetet mellan förskola och förskoleklass.
Studiens syfte är att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollärare av Samverkan och samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergång mellan de båda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frågeställningar varit centrala: Hur ser förskollärare i förskola och förskoleklass på Samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tänker förskollärare runt övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollärarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollärarna för utvecklingspotential i Samverkansarbetet?Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad där studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod där intervjuer med förskollärare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. Frågorna hade karaktären av att vara öppna i sin utformning och svaren blev därefter detaljerade och omfångsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar.Resultatet av studien visade på en Samverkan mellan förskola och förskoleklass som är förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för då barnet ska lära känna sin nya förskoleklassmiljö.