Arbetet handlar om hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd känner sig förstådda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset är på hur föräldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. Föräldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att få svar på frågeställningarna har åtta föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet är att försöka förstå hur föräldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur föräldrar tänker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som har använts i arbetet. Efter intervjuerna är empirin sammanställd och analyserad.

Forskning har visat på att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat och är idag en del av vår kultur. I den nya generationen av fertila kvinnor, främst i åldersgruppen 26-36 år, konsumeras det mer alkohol idag än förut. I denna ålder blir också de flesta kvinnor gravida och får barn. Det har i undersökningar framkommit att det finns kvinnor som dricker alkohol under graviditeten trots att det visat sig att det är skadligt för fostret. Därför är både de nationella och internationella riktlinjerna att kvinnor helt ska avstå alkohol under graviditeten.

 I vår bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgår från hermeneutiken och tar sin teoretiska utgångspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlärningsteori. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att påverka skolutveckling på kommunnivå, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval för vår studie. Totalt intervjuades åtta politiker.

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller både och? En studie av pedagogers syn på förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Det här är en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer med två förskollärare, två lärare och en utvecklingssamordnare från skolkontoret som har en förskollärarexamen i grunden och deras syn på förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vårt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen.

Skolstarten och den första tiden i skolan är mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta inställning till skola och lärande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt hur de säger att de lärt sig om detta. Arbetet består av två delar. Dels en litteraturstudie där jag presenterar litteratur och undersökningar som på olika sätt belyser ämnet. Dels en intervjuundersökning som är baserad på intervjuer med åtta stycken sexåringar.

Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlärning i förskola och skola. Lärarnas utmaningar med att ta vara på de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga på denna i undervisningen. Vidare lärarnas utmaningar med flerspråkiga elever.Studien utfördes på fem skolor av olika karaktär: En mångkulturell skola. En skola beläget i ett? högstatusområde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar på projektet ?Engelska spåret? och en förskola där en engelskspråkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.

Arbetet mot våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, har sin utgångspunkt i svensk jämställdhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor beskrivs våldet mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan 2695 ? 3300 miljoner kronor per år. Det är många myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som är inblandade i arbetet med våld i nära relationer och det krävs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.

SAMMANFATTNINGBakgrundEfter att ha vistats ute i verksamheten, både som vikarie och lärarstudent inom idrott och hälsa, har vi uppmärksammat att en stor del av eleverna har en negativ attityd gentemot dans i skolan. I vår empiriska studie hoppas vi få svar på varför det förhåller sig så. Det kommer även att framgå hur idrottslärare jobbar med dans i skolan. För att utveckla dansen så kanske det behövs en förändring där elever och lärare samverkar och tillsammans ser möjligheterna.SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka varför vi har dans i skolan ur ett elev- och lärarperspektiv, där vi tar reda på hur elever och lärare upplever dans i skolan. Vi vill även ta reda på hur idrottslärare arbetar med dans i sin undervisning, finns det möjligheter till en samverkan för att utveckla dansen?MetodUppsatsen bygger på en teoretisk och en empirisk undersökning.

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Med hjälp av intervjuer av sex pedagoger på en mångkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen på ämnet svenska som andraspråk. Jag har med hjälp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andraspråk på en skola. En bidragande faktor till min undersökning är det ökande antalet barn med annat modersmål än svenska som uppstått i mitt undersökningsområde. Som utgångspunkt har jag använt mig av Skolverkets lägesbedömning 2005, där anmärkningar finns angående brister i hur undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs..

Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma organisatoriska fält, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp.Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella gråzoner inom det organisatoriska fältet.Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fältet. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem.

Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslärare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvårigheter. (What we do ? or what we should do.

Förskola och skola har en unik möjlighet att uppmärksamma barn som far illa. Enligt Socialtjänstlagen kapitel 14 paragraf 1 ska alla som arbetar med barn anmäla till socialnämnden vid misstanke om att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten är ett livsnödvändigt skydd för barnen men trots detta anmäls det alltför sällan och detta beror bland annat på okunskap om anmälningsskyldigheten. Myndigheter har dessutom en lagstadgad skyldighet att samverka då det gäller barn som far illa. Familjelyftet grundades 2009 och har som en del i sitt uppdrag att besöka all personal i Sävar rektorsområde för att informera om anmälningsskyldigheten.

Syfte och metod: Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar blir bemötta avBUP/sjukvården när de söker hjälp då de har ett barn som har någon form avneuropsykiatriska symtom. Jag ville också undersöka hur bemötandet och kommunikationenfungerat när en utredning återkopplas till föräldrar, barn och skola. Syftet var också attundersöka vad för hjälpinsatser föräldrar och barn erbjuds vid återkopplingen och vad avdessa som varit verksamma för familjerna. Insamling av empirin har skett genom, en intervjuav representant från professionen och fyra föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser.Jag har analyserat resultatet med hjälp av kommunikationsteorin, kristeori, systemteori samtett pedagogiskt perspektiv. Dessutom har jag använt mig av tidigare forskning som betonarvikten av socialt stöd från familjen, föräldrars känsloreaktioner vid barns diagnostisering ochbemötande av dessa samt en studie som har ett liknande syfte som mitt.Resultat och slutsats: Jag har med mina fem intervjuer fått ett uttrycksfullt material som jagvalt att presentera i en narrativ form.

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier från år 1944. Rekordmagasinet var en sport- och äventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan åren 1942 och 1967. Tidningen var mycket populär under fyrtio och femtiotalen och den lästes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte är att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter är mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmåga till självbehärskning samt lojalitet. De hävdar sig mot andra karaktärer och bevisar de ovan nämnda egenskaperna genom våld, idrott och intelligens.