I nästan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att främja undervisningen i matematik, bistå kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklärare och ingår själva i både regionala och nationella nätverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer från Matematikdelegationens betänkande, till-sammans med andra ?åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för mate-matikämnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i Växjö region genom att besvara tre frågor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken är bakgrunden till de negativa trenden inom ämnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad är matematikutvecklarnas förut-sättningar (allmänna faktorer som påverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i Växjö region? Samt Hur arbetar, tänker och ser matematikutvecklarna i Växjö region på sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, läroplanshistorik och pedagogiska influenser på matematik, som kan ha påverkat utvecklingen av skolämnet. Det görs också en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.

De senaste årtionden har stora förändringar skett inom den kommunala verksamheten. Decentraliseringen under 1980-talet medförde att kommunala verksamheter började låna styrverktyg från näringslivet. Under 1990-talet lades delar av den kommunala produktionen ut hos privata sektorn, vilket var en av orsakerna till att flerdimensionell styrning hamnade i fokus. Anledningen till att många kommuner frångår den traditionella ekonomi- styrningen beror på att den endast koncentrerar sig på finansiella mål och mått, vilket inte passar den nyare typen av kommunala organisationer. Däremot råder det delade meningar om hur flerdimensionell styrning påverkar den kommunala verksamheten.

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon.

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier från år 1944. Rekordmagasinet var en sport- och äventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan åren 1942 och 1967. Tidningen var mycket populär under fyrtio och femtiotalen och den lästes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte är att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter är mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmåga till självbehärskning samt lojalitet. De hävdar sig mot andra karaktärer och bevisar de ovan nämnda egenskaperna genom våld, idrott och intelligens.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med språkstörning utifrån de olika verksamheter barnet ingått i. Vi valde att lägga tyngdpunkten på nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma låg till grund för själva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt åtta intervjuer samt granskade dokumentation från det att barnet var 18 månader och framåt.

Uppsatsen är en fallstudie med fokus på myndigheterna i rättskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten Domstolsväsendet samt Kriminalvården Syftet med uppsatsen är att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rättskedjan och särskilt utifrån fyra problem: mål- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begränsningar samt krav på förändring. Vidare syftar studien till att utifrån de identifierade hindren föreslå en tänkbar framtida modell för samverkan i rättskedjan. En kvalitativ metod har använts genom bl.a. intervjuer med representanter från de fyra myndigheterna. Slutsatsen är att det finns både horisontella och vertikala hinder för samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan.

År 2009 antogs för första gången en ISO-standard om riskhantering, ISO 31000:2009. Den är tänkt att kunna användas inom alla samhällssektorer. Kunskapen om standardens utbredning, såväl inom privat som offentlig sektor är i dagsläget låg. Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning standarden används av kommuner och landsting. Den syftar vidare till att undersöka hur dessa aktörers riskhantering i vissa avseenden förhåller sig till råden i standarden.

Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal äldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebär att utredningar och prövningar av de äldres behov och beslut om bistånd särskiljs från ansvar för det faktiska utförandet av hjälpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en biståndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet är att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och biståndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vem som hr rätt till undervisning i svenska som andraspråk. Vi ville få kunskap om hr rektorerna på grundskolor i Uddevalla och Vänersborgs kommun tillämpar och tolkar skollagen. Dessutom ville vi ta reda på om elever med utländsk bakgrund får den undervisning som de har rätt till i svenska som andraspråk. Vi undersökte hr rektorerna fick kontinuitet och ekonomi i verksamheten och om det finns extra ekonomiska medel för svenska som andraspråksundervisningen. De metoder vi använt för att få material till undersökningen är både av kvantitativ och kvalitativ karaktär.

Den här studien grundar sig på en undersökning av projektet R.I.S.K. som av Räddningstjänsten Syd initierats som en motåtgärd för att stävja och förebygga den händelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen Rosengård och som inneburit att brandmän i sitt vardagliga arbete har fått möta hot och våldssituationer. Projektet bygger på konceptet att ett antal utvalda högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos Räddningstjänsten Syd en dag i veckan istället för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under våren 2010 har verksamheten grundat sig på en samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och högstadieskolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdskolan och Örtagårdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthändelser och samverkanserfarenheter som representanter från de olika organisationerna har kunnat identifiera.

Hälsofrämjande arbete och dess betydelse för folkhälsan är idag ett aktuellt ämne. Hälsa beskrivs som en resurs för individen medan folkhälsa ses som ett mål för samhället. Ett stort antal aktörer omfattas därför av folkhälsoarbetet, bland annat privata aktörer och ideella föreningar. Eftersom det finns ett stort antal intressenter för folkhälsan ses samverkan som ett nyckelverktyg i ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Ökad fysisk aktivitet och förbättrade matvanor ses som prioriterade livsstilrelaterade områden där utveckling behövs.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom områden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten är också resursfördelning. I kommuner får prioritering och fördelning av resurser ske med hjälp av budgetering. Budgetprocessens innehåll och tidsplan är av stor vikt för hur väl planerings- och budgetarbetet lyckas. Processen involverar ett flertal personer och är oftast väldigt tidskrävande.