Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon.

Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur fritidspedagoger och lärare ser på samverkan mellan sina respektive verksamheter. Fokus ligger på fritidshemmet och hur det har påverkats av det utökade samarbetet mellan de båda verksamheterna. Problemställningen är: vad anser fritidspedagoger och lärare om samverkan mellan skola och fritidshem, hur de anser att fritidshemmet influerats, samt hur de beskriver och framställer hur lokal, yrkesroll, och tid och planering påverkats av samverkan. Det teoretiska angreppssättet som använts är Nilssons (1996) teorier kring social identitet. Studien är en kvalitativ studie med intervjuer som huvudsakliga informationskälla.

Internationellt sker en utveckling mot att genomföra insatser samordnat med resurser från flera politikområden - både civila och militära. Behovet har uppstått ur insikten att hållbar utveckling i en region kräver användning av olika resurser för att uppnå synergier. Samverkan och samordning mellan civila och militära aktörer enligt syftet ovan brukar i moderna ordalag beskrivas som comprehensive approach. Det praktiska arbetet på fältnivån med samverkan för att uppnå synergier i kontexten comprehensive approach kan sägas innebära samma sak som civil-militärt samverkan.Det övergripande syftet med uppsatsen är att med fokus på det svenska PRT Mazar-e Sharif, förstå de svårigheter som finns vid samverkan mellan civila och militära aktörer, med målet att öka synergier av nationella resurser. Med utgångspunkt från tidigare forskning om militär-civil samverkan samt comprehensive approach, skapas en analysmodell med ett urval av identifierade faktorer, för att beskriva samverkan empiriskt främst utifrån intervjusvar från nyckelaktörer ? chefer eller stabschefer samt civila rådgivare.

1 INLEDNING Det finns många anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning är mitt stora intresse om det här ämnet som är både intressant och lärorikt. Intressant är det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland våra politiker av olika partier i hela landet om vem som bäst kan hantera ungdomsproblematiken i vårt land. Lärorikt är det på grund av att det är så många verksamheter som är inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgårdar, rättväsendet, drabbade familjer men också själva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset är stort för ungdomsbrottslighet kan också förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken på kommande problem för både samhällsutvecklingen och ungdomarna. I alla de här fallen vi nämnde är det ytterst viktigt för våra professionella organisationer d.v.s.

En kvalitativ undersökning där olika delar av socialt arbete har studerats med fokus på samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har åtta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frågor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrån systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som används när de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att även om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn på vad samverkan innebär. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekräftar att akolans förebyggande arbete ofta skärs ned på när resurserna krymper..

Anledningen till att detta arbete skrivs är för att vardagsbrottslighetens har en stor på-verkan på människors trygghets känsla i bostadsområdet. Vi har valt att studera två bostadsområden i Malmö, Bo01 samt Lindängen. Dessa två områden skiljer sig på så sätt att Bo01 är ett nybyggt område med bebyggelseplanering som brottspreventiv åt-gärd medan Lindängen är ett område byggt under miljonprogrammet och inget brotts-preventivt tänk har funnits i bilden vid byggandet av området. Uppsatsens huvudsyfte är att belysa den fysiska miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsområde samt hur man kan hämma brott genom att bygga på ett brottsförebyggande sätt. Vi har gjort denna undersökning genom att studera gamla rapporter och utlåtanden från sakkunniga inom området och sammanställt våra slutsatser från dessa.

Syftet med uppsatsen är att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen från kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfällen begått brott under sin barndom och ungdomstid. Frågeställningarna berör både yttre och inre faktorer som påverkat upphörandet samt faktorer som upprätthåller en ickekriminell livsstil. I studien ingick åtta personer, sex män och två kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 års ålder. Hur länge sedan det var personerna slutade begå brott varierade mellan några veckor och åtta år. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon.

Stödet till unga brottsutsatt är ett åsidosatt område, och ungdomar är en av grupperna i samhället som löper en stor risk för att utsättas för brott. Många ungdomar vill inte prata om det som är jobbigt och att själv söka upp hjälp kan vara ett stort steg trots att denne känner sig i behov av både hjälp och stöd. Det är därför av stor vikt att det tydligt framgår var hjälpen finns att erhålla och att samhället fångar upp de ungdomar som behöver stöd. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vad unga brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjälp och stöd samt att väcka frågan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga brottsutsatta. Frågor som behandlas i uppsatsen är; På vilket sätt erbjuds brottsutsatta ungdomar i Boden hjälp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga brottsutsatta, på vilket sätt får ungdomarna reda på var hjälpen finns? Statistik från brottsförebyggande rådet visar att Boden ligger på höga siffror vad gäller anmälda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhållande till grann kommunen Luleå och hela riket.

Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas En ingång för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelse om hur ett urval socialsekreterare respektive skolpersonal i en viss kommun upplever sitt yrkessamarbete avseende barn och ungdomsproblematik. De frågeställningar som studien fokuserat sig på har varit; Vilka former och mål finns för socialsekreterarnas och skolpersonalens samverkan med varandra avseende barn och ungdomsproblematik? Vilka faktorer anser yrkesgrupperna påverka sitt yrkessamarbete? Vilka förväntningar har skolpersonal respektive socialsekreterare på varandras yrkesroller? Hur bedömer yrkesgrupperna att sekretessen påverkar deras samverkan? Studiens design är kvalitativ och vi har använt oss av ett fenomenologiskt- hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom två fokusgruppsintervjuer, en med skolpersonal och en med socialsekreterare, samt genom en expertintervju. Materialet analyserades utifrån systemteori, socialkonstrutivistiskt perspektiv på organisationsteori samt rollteori.

Bilrelaterad brottslighet medför stora kostnader både för samhället och den enskilde. Att förebygga brott som stöld ur bil är därför en viktig uppgift, både för polis och de ansvariga för de områden där bilar parkeras. Vi har valt att arbeta med ett av Göteborgs Parkeringshus (?Lisebergs parkeringshus?, Sofierovägen) i syfte att finna konkreta förslag på hur stöld ur bil kan förebyggas på platsen, hur brotten varierar över året och om det i så fall skulle krävas särskilda insatser under den tid då parkeringshuset är som mest drabbat av brott..

Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal- en enkätundersökning i en kommunMarie Johansson SammanfattningSyftet med studien är att undersöka specialpedagogers samverkan med fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Upplever fritidspersonalen något behov av specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever specialpedagogen att fritidspersonal efterfrågar specialpedagogiskt stöd? Metoden är kvantitativ och baseras på enkäter besvarade av specialpedagoger och fritidspersonal. Urvalet är de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare är en representant för yrkeskategorierna specialpedagog/ speciallärare respektive fritidspersonal från varje skolenhet i kommunen.

Föreliggande studie syftar till att i en kommun undersöka förvaltningars allmänna upplevelser och åsikter kring samverkan och kommunikation som sker mellan dem och arbetsgivarenheten. Vi har i studien valt att med en kvalitativ ansats inhämta empiriskt material genom att genomföra intervjuer med nio respondenter fördelat på olika förvaltningar inom organisationen.Genom kvalitativa intervjuer har fyra frågeställningar besvarats. För det första vilka åsikter och uppfattningar förvaltningarna har på samverkan mellan dem och arbetsgivarenheten. För det andra vilka åsikter och uppfattningar förvaltningarna har på kommunikationen mellan dem och arbetsgivarenheten. Det tredje vilka positiva samt negativa faktorer som förvaltningarna upplever att det finns kring samverkan och kommunikation mellan dem och arbetsgivarenheten.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. Frågor som undersöks är hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anställda på företaget och lärare på skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mål har varit starkare än det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet.