This essay deals with the issue how to define the concept successful school and what ingredients it includes. To aim this task I have interviewed four principals at upper secondary schools, two placed in community schools and the other two working for non-community schools. We have discussed how the principals define a successful school, whether they believe that the principal has a major part in contributing to the schools success or not and further if they think that schools have anything in common with private companies.The principals all agreed on what components they believe a successful school consists of, that is good school results from the pupils, a high comfort level for the pupils at school, professional management from the principal and a high level of young people who wants to attend the particular school.Further I have studied Swedish and foreign research in the area of successful schools and management in schools to get at good background in this matter..

Uppsatsens utgĂ„ngspunkt Ă€r samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frĂ„gor. Kontexten Ă€r den samhĂ€lleligaomvandling och de vĂ€lfĂ€rdsförĂ€ndringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom Ă€mnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhĂ€llet.Uppsatsen bygger pĂ„ det emancipatoriska kunskapsintresset vars strĂ€van Ă€r att identifiera orsakertill missförhĂ„llanden och missförstĂ„else som ligger bakom vissa fenomen, i det hĂ€r falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begrĂ€nsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet. Uppsatsen visar att det rĂ„deren oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idĂ©burna organisationerna vet inte huruvidaman Ă€r en röstbĂ€rare eller en serviceutförare.

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av sÀrskilt stöd ökat senaste Ären. DÀrtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar pÄ hur elevers chanser till likvÀrdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av sÀrskilt stöd och en förÀndrad pedagogik i den normala skolan..

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och Äldersintegrering hos elever pÄ en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jÀmföra det resultat med en skola pÄ Sveriges landsbygd. Dessutom jÀmförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet pÄ fritiden. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt och resultaten analyserades och jÀmfördes med varandra. Resultatet visade pÄ att skillnaderna inte var stora mellan dessa tvÄ olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras Äldersintegrerade klasser..

BAKGRUND:NÀr man som förskollÀrare möter barn som befinner sig i kris Àr det enligt forskning viktigtatt som förskollÀrare bemöta barn och förÀldrar pÄ ett empatiskt sÀtt. Samverkan medförÀldrarna har stor betydelse för att förskollÀraren ska kunna möta och förstÄ barnets tankar.Att som förskollÀrare möta barn och förÀldrar krÀver ocksÄ styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka nÄgra utvalda förskollÀrares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris.METOD:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuat nio stycken förskollÀrare pÄolika förskolor. Vi har kopplat vÄr studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrÄn olika relationer med omgivningen.RESULTAT:FörskollÀrarna i studien har mött olika krissituationer dÀr barn och förÀldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. FörskollÀrarna Àr nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Professionella har svÄrt att upptÀcka barn till psykiskt sjuka och fÄr pÄ sÄ sÀtt svÄrt att informera barnen om vad det innebÀr att ha en psykiskt sjuk förÀlder samt att ge hjÀlp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn Àr svag av mÄnga olika anledningar sÄsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svÄrt för organisationerna att fÄnga upp barnet och ge den hjÀlp och de stöd som behövs. Skolan Àr en vÀrld dÀr barn till psykiskt sjuka ibland upptÀcks, oftast genom bristfÀlliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det hÀnder att barnen sjÀlva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att fÄ hjÀlp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjÀlpa barn till psykiskt sjuka men det krÀvs fortsatt forskning inom Àmnet för att förhoppningsvis finna en lösning pÄ samverkansproblematiken och pÄ sÄ sÀtt kunna nÄ ut till och hjÀlpa fler barn till psykiskt sjuka..

Det pÄgÄr utbyggnad av avfallskapacitet i Sverige samtidigt Àr statens strategi rörande avfallshanteringen otydlig. Föreliggande studies syfte Àr att analysera hur aktörer pÄ olika nivÄer samverkat och att se vilka drivande faktorer som funnits i beslutsprocessen kring byggandet av avfallsförbrÀnningsanlÀggningar. Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i studien Àr hÀmtat frÄn Sexton et al. De menar att en integration av perspektiv frÄn företag, myndigheter och samhÀlle Àr en av nycklarna till bÀttre miljöbeslut. De menar ocksÄ att verktyg som Àr framtagna för att ge vÀgledning för olika beslut kan vara anvÀndbara vid beslutsprocesser.

Denna studie med titeln ?Boys will be boys - nÄgra exempel pÄ hur kön konstrueras i en skola? Àr en kvalitativt inriktad studie dÀr intervjuer och observationer har legat till grund för resultatet. Analysarbetet har skett utifrÄn olika teorier om hur kön konstrueras och befÀsts i samhÀllet. Syftet med undersökningen var att se hur nÄgra lÀrare ser pÄ kön och vilka konsekvenser detta fÄr för verksamheten i skolan. LÀrarna tyckte sig se skillnader mellan könen och dessa förklarades bero pÄ bÄde sociala faktorer och biologiska skillnader.

I LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 Àr begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgÄr tydligt att skolan ska jobba utifrÄn demokratiska grunder. Det framgÄr dock oklart hur man uppnÄr en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur mÄnga aspekter inte Àr demokratisk. Syftet med detta arbete Àr att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. UtifrÄn deras perspektiv vill jag ocksÄ ta upp skolans demokratiska roll. Hur pÄverkas elever i sitt val av utbildning? Hur pÄverkar skolan och lÀrarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de vÀljer? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag alltsÄ velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

Syfte: Det övergripande syftet med studien var att utforska hur chefen för elevhÀlsan, rektorer och specialpedagoger medverkar till det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet inom elevhÀlsan i en glesbygdskommun, i studien kallad för Humlekommunen.DÄ elevhÀlsans förebyggande och hÀlsofrÀmjande roll blev tydligare i den nya skollagen anser vi att den roll och uppgift specialpedagogen har/bör ha Àr intressant att belysa och reflektera över. Enligt Skollagen ska ?elevhÀlsan frÀmst vara förebyggande och hÀlsofrÀmjande? (Utbildningsdepartementet, 2010b, s.24). Det Àr sÄledes en stor utmaning för dagens skola och framför allt elevhÀlsan hur den ska kunna arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande.Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Vilka faktorer styr elevhÀlsans förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete?2.

Syftet med vÄr studie Àr att jÀmföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förÀndringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas pÄ ett socialhistoriskt perspektiv, dÀr idrottslÀrares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 Ären. Studien Àr dÀrmed avgrÀnsad till ett lÀrarperspektiv.Bakgrunden till denna studie Àr vÄrt intresse för de historiska förÀndringsprocesser som sker i samhÀllen och sÄ Àven i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fÄtt för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lÀrarrollen med fokus pÄ Àmnet idrott och hÀlsa Àr vÄrt undersökningsomrÄde. Inför vÄrt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förstÄelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hÀlsas undervisning.Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ, dÄ vi anvÀnt oss av öppna intervjuer.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att undersöka om lĂ€rare i tvĂ„ stĂ€der i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lĂ€rare intervjuades gĂ€llande deras syn pĂ„ bland annat koncentrationssvĂ„righeter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvĂ„righeter var minimal pĂ„ skola A. Tre av fyra lĂ€rare föresprĂ„kade en undervisningsform som gick ut pĂ„ att elever med koncentrationssvĂ„righeter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lĂ€rarna pĂ„ skola A bedrev en undervisning dĂ€r alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet pĂ„ skola B visade att alla fyra lĂ€rare arbetar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att med hjÀlp av en mindre grupp vÀgledare frÄn komvux, försÀkringskassan och AF, ta reda pÄ hur de upplever sin yrkesroll i vÀgledningssammanhang. Vi Àr ocksÄ intresserade av hur dessa vÀgledares samverkan Àr med andra myndigheter. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju med hjÀlp av en intervjuguide. Vi valde vÀgledare frÄn olika omrÄden för att fÄ variation av informanternas berÀttelse av samma verklighet. VÄrt resultat i vÄr studie visar att de flesta av informanterna har samarbete med olika professioner, ett fÄtal har vid nÄgra tillfÀllen samarbetat med nÄgon myndighet.

The aim of this bachelor-thesis is to study how the City Library in Norrköping, in collaboration with the outpatient centre, GrÀnden, has assisted people with substance abuse problems through a bibliotherapeutic reading circle known as, MÀnniskor mellan raderna (People between the lines). My theoretical framework is based upon Ruth M. Tews and Berth Danermark?s theories. Tew states that in order to create a well-functioning team consisting of various professional competences, each individual needs to possess certain character traits including the ability to contribute with their unique competence and an openness to receive and absorb the other participants? contributions.

Det svenska samhÀllet bygger pÄ demokratiska principer om allas lika rÀttigheter. I de demokratiska vÀrdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhÀllet. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska mÀnniskans syn pÄ ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor ses som tillgÄngar till det gemensamma, och dÀr olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera pÄ den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar pÄ tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltsÄ en skola dÀr alla elever ska kunna kÀnna samvaro och deltagande.