Syftet med vÄrt examensarbete var att studera om samverkan mellan föreningsidrotten och skolidrotten i projektform stimulerar till fysisk aktivitet och förÀndrad attityd till idrott hos eleverna. Vi valde att avgrÀnsa oss genom att göra undersökningen som en kvalitativ fallstudie av ett handslagsprojekt som Àr genomfört i PiteÄ lÀsÄret 2005/06. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervju med ansvarig idrottslÀrare och idrottsledare. Med eleverna i Är 6 pÄ Bergsviksskolan gjorde vi en kvalitativ enkÀtundersökning med en del kvantitativa frÄgor. Undersökningen vi gjort visar att alla berörda parter har varit vÀldigt positivt instÀllda till projektet.

Datorkommunikation blir en allt vanligare form av kommunikation i dagens samhÀlle. Allt fler organisationer antar denna kommunikationsform som har en mÀngd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt vad lÀrarna i grundskolan har för instÀllning till att anvÀnda datorkommunikation i deras kontakt med förÀldrarna. Vi har dessutom undersökt om denna kommunikationsform skulle pÄverka/pÄverkar stressen i lÀrarnas arbete pÄ ett positivt sÀtt. Resultatet av uppsatsen visar att lÀrarna Àr positiva till att anvÀnda datorkommunikation i kontakten mellan skola och hem.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, kÀnslor och tankar som förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förÀlder till ett barn i behov av sÀrskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 förÀldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som anvÀndes för att analysera intervjuerna var med hjÀlp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att förÀldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Howell, Eva (2009). Attityder och förvÀntningar bland lÀrare och elever pÄ en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet Àr att ge en bild av elevers och lÀrares instÀllning till varandra pÄ en yrkesförberedande skola men Àven att försöka skildra vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ bÄde lÀrare och elever.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna pÄ en skola med utomhuspedagogik arbetar för att nÄ kursplansmÄlen i de naturorienterade Àmnena. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn lyder: Hur arbetar lÀrarna pÄ I Ur och Skur skolan för att nÄ kursplansmÄlen i de naturorienterade Àmnena? Hur anser lÀrarna att undervisningens olika lÀrandemiljöer pÄverkar elevernas förstÄelse? Undersökningen gjordes pÄ en i Ur och Skur skola i Sverige dÀr vi gjorde kvalitativa intervjuer med alla lÀrarna. Resultatet visar att lÀrarna pÄ skolan Àr mycket samspelta och kunniga om hur utomhusundervisning bör bedrivas och varför. Resultatet visar Àven att lÀrarna Àr medvetna om hur olika lÀrandemiljöer pÄverkar vad eleverna lÀr sig..

Detta Àr en utvÀrdering av projekt ?Entré?. ?Entré? Àr ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka huruvida projektet har nÄtt upp till sina huvudmÄlsÀttningar, om projektet pÄverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och pÄ vilket sÀtt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet.

SamhĂ€llets styrformer har genomgĂ„tt en förĂ€ndring och kĂ€nnetecknas idag av en komplexitet som innebĂ€r att flera olika aktörer Ă€r inblandade, dĂ€r samarbeten över de privatoffentliga grĂ€nserna har blivit allt vanligare för att lösa samhĂ€llsproblem som traditionellt sett Ă„legat staten. År 2013 tog KommunfullmĂ€ktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd i form av satsningen ?100 nya Karlstadjobb?. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata nĂ€ringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod lĂ„ngt ifrĂ„n arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvĂ€rderades av en samordnare pĂ„ kommunen.

HÄrd, Anneli (2007). Kompensatoriska hjÀlpmedel i en skola för alla ? Specialpedagogers kunskap om och instÀllning till tekniska hjÀlpmedel för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. (Adaptive and assistive technologies in a school for all- special educators knowledge of and view on technical assistant means for students in reading- and writingdifficulties ) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att undersöka specialpedagogers kunskap om och instÀllning till kompensatoriska hjÀlpmedel samt att i ljuset av mÄlet ?en skola för alla? analysera anvÀndandet av dessa hjÀlpmedel.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka konsekvenser den teoretiska mÄlkonflikten/dilemmat mellan en likvÀrdig utbildning för alla och en utbildning anpassad efter varje individs unika behov och förutsÀttningar fÄr i lÀrares pedagogiska verksamhet. Ett delsyfte Àr att jÀmföra hur lÀrarstuderande, nyexaminerade lÀrare och erfarna lÀrare upplever och hanterar dilemmat. Metodologiskt Àr studien kvalitativ, bestÄende av en teoridel (litteraturstudie) och en empiridel (intervjuer). Teoridelen ger en överblick och förklaring till föreliggande dilemma utifrÄn tre sjÀlvvalda teman (en skola för alla, diskrepansen mellan teori och praktik och mÄlförskjutning frÄn det kollektiva till det individuella), teman som inverkar och pÄverkar det dilemma som undersökts. Empiridelen komplimenterar med intervjuer med lÀrarstuderande, nyexaminerade lÀrare och erfarna lÀrare (tvÄ stycken respondenter i varje mÄlgrupp) för att sedan diskuteras i ett framvÀxande resultat.

Den nuvarande lÀrarutbildningen innebÀr en tÀtare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd pÄ skolvardagens aktörer kan utlÀsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första Ären har verksamhetens företrÀdare inte tagit det utrymme som Àr framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehÄllet i begreppen vetenskapligt förhÄllningssÀtt och beprövad erfarenhet som var orsaken.

Sammanfattning Mitt syfte var att undersöka elever och lÀrares instÀllning och uppfattning om utomhuspedagogik i en mÄngkulturell skola. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och satt mig in i forskning om utomhuspedagogik och intervjuat elever och en lÀrare som arbetat med utomhuspedagogik under nÄgra Är om deras tankar om att lÀra utomhus. BÄde lÀrare och elever var vÀldigt positiva till utomhuspedagogik och uppfattade det som lÀttare att koncentrera sig och fokusera pÄ lÀrandet nÀr de var utomhus och hade lektioner. LÀraren jag intervjuade betonade att det var viktigt att det fanns en röd trÄd genom all undervisning och att de arbetade sprÄkutvecklande nÀr de var utomhus eftersom eleverna i klassen var ganska sprÄksvaga. Eleverna önskade mer utomhuspedagogik och lÀraren ville ha mer stöd av kollegor i sitt arbete för en optimal utveckling av utomhuspedagogik i en mÄngkulturell skola..

Syftet kan beskrivas med följande frÄga: Hur skall mötet mellan en elev med diabetes och skolan genomföras, enligt förÀldrar och lÀrare för att mötet skall bli sÄ optimalt som möjligt för alla inblandade parter? Teori: Pedagogik som behandlar samarbetet mellan hem och skola har anvÀnts. Medicinska studier som beskriver diabetes samt de fysiska, mentala och sociala konsekvenserna av diabetes har ocksÄ utnyttjats. Metod: En kvalitativ ansats och informationsinsamling i form av djupintervjuer har genomförts. Fem förÀldrar och fyra lÀrare till barn med diabetes intervjuades.

Den lÀroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att förÀldrar har förhÄllandevis stor möjlighet att pÄverka sina barns skolgÄng. LÀroplanen lyfter ocksÄ fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. FrÄgan som fokuseras i den hÀr examensarbetet Àr hur förÀldrar till barn i de högre skolÄren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie och en kvantitativ enkÀtundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag Àven kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av tvÄ förÀldraintervjuer.

AbstractInstitution: LUT, LÀrarutbildningenKurs: AUO3 AllmÀnt utbildningsomrÄdeTermin: Höstterminen 2007Titel: LÀrare och elevers upplevelser av mobbning pÄ en specifik skola Författare: Olof GeoSyfte: Att jÀmföra elevers och lÀrares upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna pÄ en specifik skola.Metod: Kvantitativ (enkÀtundersökning).Material: LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, tidigare forskning, rapporter frÄn skolverket.Resultat: LÀrarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen pÄ den specifika skolan stÀmmer i vissa fall bra in pÄ den tidigare forskningen medan den i andra fall skiljer sig. BÄde den tidigare forskningen och undersökningen pÄ den specifika skolan visar att eleverna i högre grad anser att mobbning Àr ett problem pÄ deras skola Àn vad lÀrarna gör. BÄda undersökningarna visar ocksÄ att lÀrarna anser att mobbning förekommer i högre grad Àn vad eleverna gör. JÀmför man lÀrarnas och elevernas svar i enkÀtundersökningen finns det skillnader som tyder pÄ att lÀrarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna pÄ skolan ibland Àr olika. Skillnaderna i procentsatserna av lÀrarnas och elevernas svar Àr dock pÄ vissa stÀllen relativt smÄ.

The purpose of this Master?s thesis is to study how university teachers look upon information literacy, what they consider the professional role of the academic librarian and how they value cooperation between the two professions. The methodology is based on qualitative interviews and is inspired by phenomenography. A limited number of qualitative interviews has been carried out in order to describe the attitudes and opinions of the university teachers related to my issue. I have also used the results of two theoreticians, Monica Hansen and Berth Danermark, who have studied cooperation between different professional groups.