Syftet med studien har varit att undersöka om samtalet i klassrummet kan ha nÄgon inverkan pÄ barnets lÀsutveckling och i sÄ fall vilka eventuella betydelser samtalet har för barnets lÀsutveckling. I studien av samtalets roll för elevens lÀsutveckling ingÄr en beskrivning av hur elever och lÀrare samtalar i klassrummet. Det Àr sÄledes de lÀrarledda samtalen, den verbala kommunikationen som Àgt rum i klassrumsmiljön, som studien fokuserats pÄ. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder; observationer, samtal med pedagogerna samt lÀsutvecklingsschema, dÄ tvÄ kommunala skolor jÀmfördes. Skola A profilerar sig inte pÄ nÄgot specifikt sÀtt, medan Skola B arbetar i ett sÄ kallat sprÄkspÄr dÀr undervisningen genomsyras av samtal, bildstöd och teckenstöd.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Dagens skola ska vara en skola för alla som mĂ„ste se vilken resurs det Ă€r att eleverna Ă€r olika. Men en skola för alla Ă€r Ă€n sĂ„ lĂ€nge bara en politisk önskan och ett ideal. För att det ska kunna bli verklighet mĂ„ste bĂ„de flexibiliteten och kunskapen ökas inom skolan anser mĂ„nga. Även skolans förklaringsmodeller för vad som Ă€r onormalt och deras synsĂ€tt behöver Ă€ndras. För vad innebĂ€r egentligen onormalt i en skola för alla? I mitt syfte stĂ€llde jag följande frĂ„gor: Tror skolledaren att det finns möjlighet för skolan att anpassas sĂ„ att den tillgodoser alla elevers olika behov? Finns det en flexibilitet i dagens skola? Vilka visioner har skolledare om sina skolor men Ă€ven skolorna i framtiden generellt? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor valde jag att göra en kvalitativ forskning dĂ€r jag intervjuade Ă„tta stycken subjektivt utvalda skolledare.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

UtifrÄn en kvalitativ undersökning med inspiration av fenomenologin, har studiens syfte varit att undersöka lÀrarens förhÄllningssÀtt vid förÀldrasamverkan ur ett lÀrarperspektiv. Vi har anvÀnt oss av tre principer frÄn Lars Eriksons (2004) avhandling FörÀldrar och skola som analysbegrepp för att bland annat fördjupa och pröva resultatet frÄn vÄr empiri, men Àven för att pröva och analysera principerna. VÄra tvÄ forskningsfrÄgor ligger till grund för studiens utformning, Vilka teman vid fenomenet förÀldrasamverkan framtrÀder dÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt studeras som levd erfarenhet samt Hur kan vi förstÄ lÀrarens levda erfarenhet i förhÄllande till Eriksons (2004) principer och hur kan principerna prövas i förhÄllande till vÄr empiri. Ur ett historiskt perspektiv har vi problematiserat förÀldrasamverkan som en komplex relation som har förÀndrats frÄn tidigt 1900- tal fram tills i dag. Vi har avslutat arbetet med en diskussion kring studiens delar.Studien utfördes genom en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie med tillhörande intervjuguide, dÀr frÄgorna var halvstrukturerade och informanterna gavs stort utrymme att dela med sig av sin livsvÀrld.

En studie i hur datorer anvÀnds inom skola för de lÀgre Äldrarn i Sverige..

Ett examensarbete bestÄende av utformningen av en lÄg- och mellanstadieskola pÄ en tomt i Arninge, TÀby. Projektet Àr realistiskt, hÀr skall det byggas en skola och jag har utgÄtt frÄn det program jag har fÄtt av TÀby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrÄn de behov som skapats av den moderna pedagogiken men ocksÄ med utgÄngspunkt frÄn mina egna minnen och kÀnslor kring de första skolÄren. Skolan Àr indelad i olika avdelningar som kan sÀttas samman tvÄ och tvÄ, vilket Àr anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som anvÀnds av alla elever i skolan finns separat, av samma skÀl.

Interventioner som hÀlsofrÀmjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohÀlsa hos anstÀllda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anstÀllda verktyg att tillsammans arbeta för en bÀttre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur chefer och medarbetare i tvÄ separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjÀnst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet Àr ocksÄ att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha nÄgon inverkan pÄ individerna sjÀlva och pÄverkan pÄ deras dagliga arbete. Studien baseras pÄ kvalitativa frisvar frÄn enkÀter insamlade under en intervention inom offentlig sektor dÀr cirka 480 personer deltog.

I dagens samhÀllsplanering strÀvar man ofta mot att utforma kommunikativa planeringsprocesser dÀr skilda intressenter Àr delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ planeringsprocess Àr att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att fÄ till stÄnd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats Àr att studera hur samverkan mellan tvÄ av aktörerna i planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar. Aktörerna i planeringsprocessen för stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som tvÄ olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.

För andra gÄngen startar nu det kommunala bostadsbolaget i Halmstad (HFAB) upp ett lokalt utvecklingsarbete för att förbÀttra ett bostadsomrÄde. Med de boendes deltagande vill man skapa tankar kring hur man kan göra stadsdelen VallÄs till en mer attraktiv stadsdel.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att, ur ett deltagardemokratiskt perspektiv, undersöka hur bred samverkan kring stadsdelsförnyelse fungerar. För att kunna göra detta avser jag att genomföra en kvalitativ processutvÀrdering. Jag kommer att anvÀnda mig av Nils Herttings teorier om deltagardemokratier och analysmodell gÀllande förhoppningar och risker i den samverkansintensiva politiken.Min uppsats visar att projekt har en deltagardemokratisk grund och att man lyckats fÄ med grÀsrötter och ökat den demokratiska kompetensen. Samtligt finns det vissa tendenser pÄ att man frÀmst attraherar redan engagerade medborgare.

Kursen Datorkunskap ingÄr i 15 av de 17 nationella program som finns inom gymnasieskolan idag. I styrdokumenten finns tydliga riktlinjer pÄ att flera delar i kursen ska anpassas till vald studieinriktning . Varje program har sitt eget programmÄl dÀr inriktningar och förslag pÄ omrÄden för samverkan och infÀrgning lyfts fram. Styrdokumenten betonar vikten av samverkan mellan lÀrare och infÀrgning av Àmnen för att programmen ska uppfylla sina mÄl. Syftet med detta examensarbete Àr att utvÀrdera hur anpassningen av kursen Datorkunskap sker i olika studieinriktningar utifrÄn styrdokumenten.

AbstractSverige ligger i topp bland EU-lÀnderna nÀr det gÀller ungdomar med psykosomatiska besvÀr. Detta medför frÄgan om vilka stödinsatser som finns tillgÀngliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur skolkuratorerna arbetar med frÄgor som psykisk ohÀlsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus Àr instÀllt pÄ ett socialt arbete med individ, grupp och organisation, och förutsÀttningarna för skolkuratorns arbetsuppgifter Àr beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att söka kunskap och förstÄelse för hur skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hÀlsa i skolorganisationen. Vi har Àven som mÄlsÀttning att finna lösningsförslag pÄ den problematik som studien finner inom det specificerade omrÄdet.I den nya skollagen, som börjar gÀlla frÄn och med 1 juli, 2011, stÄr det att det ska finnas "tillgÄng" till en elevhÀlsa för eleverna, vilket Àven innefattar bland annat skolkuratorer.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se vilka mÄl pedagogerna pÄ en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans Är 3 uttrycker att de lÀr sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever pÄ en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrÄn I Ur och Skurs pedagogik samt lÀrandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, vÀljer att poÀngtera de mÄl med undervisningen som innefattar fÀrdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nÀmner detta kunnande mer som ett bonus, och framhÄller istÀllet de teoretiska Àmnenas vikt..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur lÀrare resonerar om flersprÄkighet och hjÀlp och stöd för de elever som Àr flersprÄkiga i en skola dÀr nÀstan alla andra elever Àr ensprÄkiga. Detta har genomförts genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer dÀr alla intervjuer genomförts enskilt. Studien omfattar sex stycken informanter var av fyra av dessa arbetar pÄ en icke mÄngkulturell skola. Av de tvÄ övriga informanterna, arbetar den ena pÄ en mÄngkulturell skola och den andra som modersmÄlslÀrare pÄ bÄde mÄngkulturella och icke mÄngkulturella skolor. De slutsatser som kan dras av denna studie Àr att de lÀrare som arbetar pÄ en icke mÄngkulturell skola, inte Àr sÄ insatta i vad begreppet flersprÄkighet, enligt forskningen, innebÀr.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, kÀnslor och tankar som förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förÀlder till ett barn i behov av sÀrskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 förÀldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som anvÀndes för att analysera intervjuerna var med hjÀlp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att förÀldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.