Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Uppsatsens syfte har varit att förstÄ hur samverkan fungerar mellan socialtjÀnst och psykiatri. För att göra detta har en kvalitativ studie genomförts för att se vad tvÄ personer som arbetar pÄ ett stödboende inom socialtjÀnsten respektive inom den psykiatriska öppenvÄrden och deras tvÄ chefer tÀnker om samverkan i den löpande verksamheten. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser samverkan ut mellan de tvÄ verksamheterna, vad styr samverkan mellan verksamheterna och hur ser de tvÄ professionernas handlingsutrymme ut? Resultaten har analyserats utifrÄn Grapes (2006) modell av den nyinstitutionella organisationsteorin. Samverkan mellan organisationerna fungerar i det hÀr fallet ganska bra pÄ marknivÄ.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad Àr nödvÀndigt för att fÄ till professionella utbildningar för vÄra elever, sÄ kallad arbetsplatsförlagt lÀrande (APL). Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka samarbetet mellan lÀrare och handledare ute pÄ arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bÀttre och hÀrigenom förbÀttra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt tvÄ skolor i olika delar av Sverige, dÀr handledare och lÀrare i varierande Äldrar med yrkeskunskaper prÀglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. FrÀmst har fokus legat pÄ hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbÀttringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrÄn arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrÄgade lÀrare, som besvarade frÄgor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den kÀnns tillfreds men att mycket kan göras för att förbÀttra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lÀrarnas, att arbeta för en bÀttre samverkan, men de saknade Àven kontinuerlig uppföljning frÄn skolans sida pÄ de bedömningar som de utför pÄ eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förvÀntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fÄtt veta att handledarna önskar att eleverna fÄr en undervisning i skolan och ökad förstÄelse för hur viktigt beteende och förhÄllningssÀtt Àr ute pÄ arbetsplatserna. Dessa faktorer Àr kanske de viktigaste att fÄ gehör för ute pÄ skolorna och pÄ sÄ sÀtt skapa ett framgÄngsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

Author: Karl LarssonTitle: Samverkan mellan skola och socialtjÀnst ? en studie i attityder och kunskapThe overall purpose of the studie has been to explore inter-professional work between social workers and teachers. The main focus has been on the link between attitude and knowledge. Attitude and knowledge has also been tested for any connection to age, gender, what kind of a teacher you are and for how long you have been a teacher.The collected data has been analyzed in a descriptive part, one part with correlations and in one part with t-tests. The terms samsyn (consensus) and attitude has been reviewed in its connection to the results.The study shows a significant correlation (0.222*) between knowledge and attitude.

Denna studie fokuserade pÄ samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjÀnst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Danermarks teori om samverkan och tre primÀra samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhÄller vissa faktorer som kan underlÀtta samverkan samt vissa faktorer som kan försvÄra samverkan. Faktorer som underlÀttar samverkan Àr bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.

Mitt syfte Àr att beskriva olika förestÀllningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sÄdan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien Àr en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har Àven intervjuat tvÄ lÀrare pÄ en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjÀlp av musik. Resultaten tyder pÄ att det finns sÄvÀl förestÀllningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan nÀr det gÀller matematisk förstÄelse..

Detta Àr en kvalitativ studie om samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte Àr att beskriva och analysera samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt OmhÀndertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillÀmpats i denna studie Àr tidigare forskning inom samverkan. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Hur upplevs samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan ses som viktigt, Ätminstone pÄ ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som pÄverkar samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om samverkan.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Samverkan Àr ett ord med mÄnga synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie Àr att studera samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essÀn ligger pÄ att ge en överblick pÄ vad samverkan innebÀr och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Vilka ÄtgÀrder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser FörÀldraföreningen mot narkotika pÄ narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun existerar.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Skolan har en skyldighet att samverka med hemmen. För en del barn kan mötet med skolan vara en orsak tillpsykisk ohÀlsa och nÀr det gÀller elever med funktionsnedsÀttningar Àr det extra viktigt att de fÄr kÀnna att delyckas. För specialpedagogen Àr samverkan med olika parter, t.ex. förÀldrar, en viktig del i det förebyggandearbetet med att undanröja hinder.Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn med autismspektrumtillstÄnd eller ADHD talarom samverkan mellan hem och skola i sina bloggar.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats dÀr bloggar skrivna av förÀldrar till barn med autismspektrumtillstÄndeller ADHD studerats och analyserats med stöd av diskursanalytiskt inspirerade frÄgestÀllningar.Resultatet visar tvÄ diskurser; lagspelsdiskursen och kampdiskursen. Inom dessa diskurser finns olikasubjektspositioner för bÄde förÀldrar och skolpersonal.

Studien syftar till att presentera förskollÀrares och lÀrares syn pÄ vad som kÀnnetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlÀmningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser Àven den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem nÀr det beror samverkan mellan förskola och skola, dÀr den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och vÄra erfarenheter har ocksÄ under Ären gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har anvÀnts pÄ ett sÀtt som utvecklat barnet vidare.Studien Àr kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjÀlp av strukturerade intervjufrÄgor. Studien baseras pÄ fem intervjuer, tre förskollÀrares och tvÄ lÀrare i skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka och sammanstÀlla hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förÀndrats genom Ären. Syftet Àr ocksÄ att visa pÄ hur pedagoger och förÀldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning anvÀnt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra förÀldrar med barn mellan sju och tolv Är, samt fyra pedagoger med olika lÄng erfarenhet inom lÀraryrket. I intervjuundersökningen framgÄr det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende pÄ vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. BÄde lÀrare och förÀldrar upplever att utvecklingssamtalet Àr en samverkan mellan hemmet och skolan, dÀr elevens utveckling kommer frÀmst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..