Sök:

Sökresultat:

42882 Uppsatser om Samverkan mellan skola och socialtjänst - Sida 14 av 2859

FrÀmjande faktorer i samverkansarbete pÄ familjecentral En kvalitativ studie utifrÄn fyra förskollÀrares upplevelser

ABSTRACT: Föreliggande uppsats Àmnar belysa fyra förskollÀrares upplevelser av samverkan pÄ fyra familjecentraler dÀr de arbetar. Studien har en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och omfattar fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet kom att visa att upplevelsen av samverkan var god, samtidigt som intervjupersonerna delger att samverkan alltid kan förbÀttras. För att uppnÄ gott samverkansarbete bör bÄde frÀmjande samt hÀmmande faktorer beaktas i diskussion..

NĂ€tverkssamverkan vid krisberedskap : hur samverkan mellan kommuner kan utvecklas inom krisberedskap

Med anledning av att flera kriser av extraordinÀra slag har intrÀffat i fredstid har förmÄgan att hantera dessa fÄtt stor uppmÀrksamhet. Ett exempel Àr stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sÄdana kriser behövs en fungerande beredskap och hÀr har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en vÀl utvecklad krisberedskap kan samhÀllet bÀttre klara av en kris. Genom utvÀrderingar och erfarenheter frÄn kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner Àr av stor betydelse för en god krisberedskap.

Samverkansarbete och geografiska skillnader för kvinnofrid

Abstract:I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader pĂ„ samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer Ă€r betydelsefulla i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor, dĂ€rför Ă€r det en viktig förutsĂ€ttning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet vĂ„ld i nĂ€ra relationer Ă€r fortfarande nytt för socialtjĂ€nsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för vĂ„ldsutsatta kvinnor. Detta Ă€r en kvalitativ studie som Ă€r grundad pĂ„ semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar pĂ„ socialtjĂ€nsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna Ă€r nödvĂ€ndiga och att samarbetet leder till bĂ€ttre insatser samt förutsĂ€ttningar i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor.

Samverkan mellan kommun, föreningar och nÀringsliv för att stÀrka mÀnniskors delaktighet i samhÀllet

MÀnniskors jÀmlika förutsÀttningar att delta i samhÀllet har stor betydelse för folkhÀlsan. Utanförskapet Àr demokratins och största fiende och regeringens frÀmsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan frÀmja en grÀnsöverskridande kommunikation och stÀrka mÀnniskors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krÀvs aktiva och grÀnsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemÄl om samverkan mellan föreningar, nÀringsliv och kommunen som kan stÀrka mÀnniskors delaktighet.

Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Professionellas erfarenheter av samverkan kring barn till missbrukande förÀldrar : en studie om olika professionellas erfarenheter av och exempel pÄ samverkan i tre kommuner

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville ta reda pÄ vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel pÄ samverkan samt om samverkan pÄverkades om synsÀttet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fyra gruppledare frÄn tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville fÄnga de professionellas erfarenheter och insyn frÄn bÄde barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berÀttelser och upplevelser utifrÄn deras verklighet.

ÖverlĂ€mning mellan förskola och grundskola

Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer som metod undersöka lÀrares erfarenheter och upplevelser av samverkan vid överlÀmningar av information om barn och deras övergÄng mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs ett. Syftet Àr att se hur processen vid överlÀmningar gÄr till, om sekretesslagen har nÄgon pÄverkan pÄ den information som lÀmnas vidare och om verksamheternas traditioner kan utgöra ett hinder för samverkan vid överlÀmningar. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför: Vad har lÀrare för erfarenheter och upplevelser av den samverkan som sker vid överlÀmningar mellan verksamheterna? Finns det nÄgot som de skulle vilja förÀndra? Vad Àr lÀrares uppfattning om sekretessens betydelse vid överlÀmningar? PÄverkar verksamheternas traditioner den samverkan som sker vid överlÀmningar och i sÄ fall hur? Intervjuerna genomfördes med sju lÀrare frÄn olika skolor. Resultatet analyseras utifrÄn litteratur och tidigare forskning som berör Àmnet.

Portfolion ur ett förÀldraperspektiv

I den hÀr studien tillfrÄgas förÀldrar till elever i Ärskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken pÄ deras barns skola. Syftet Àr att öka kunskapen om hur förÀldrar kan uppleva portfoliometodiken och dÀrigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förÀdling av metoden pÄ sikt. Studien Àr genomförd i form av en enkÀtundersökning pÄ en skola dÀr man anvÀnder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att förÀldrarna i huvudsak Àr positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefÀr en gÄng per termin i samband med utvecklingssamtalet.

I grÀnslandet dÀr professioner möts : En fallstudie av sjuksköterskor, kuratorer och lÀkare

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att studera och kartlĂ€gga grĂ€nslandet dĂ€r olika professioner inom vĂ„rden möts och samverkar. Vi vill ta reda pĂ„ hur professioner interagerar, vilken kunskap olika professioner har om varandra samt eventuella meningsskiljaktigheter som kan uppstĂ„ nĂ€r de skall samarbeta och varför. Studien bygger pĂ„ en kvalitativ fallstudie genomförd pĂ„ sjuksköterskor, lĂ€kare och kuratorer verksamma vid Akademiska sjukhuset. Åtta personer vid tre olika vĂ„rdavdelningar har intervjuats om deras syn och erfarenheter av den interprofessionella samverkan som rĂ„der pĂ„ respektive avdelning. Teorin Ă€r baserad pĂ„ en genomgĂ„ng av den aktuella forskningen rörande team, professioner, interprofessionell samverkan och interprofessionellt lĂ€rande.

  Rehabiliteringskedjan, Dagens politiska avspegling pÄ arbetslinjen? : - En studie om hur handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingen upplever hinder och möjligheter med samarbete och samverkan i relation till rehabiliteringskedj

I denna studie analyserar vi handlÀggares upplevelse av samverkan mellan tvÄ stora vÀlfÀrdsmyndigheter, FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingen. Genom sju kvalitativa intervjuer undersöker vi möjligheter och hinder med samverkan utifrÄn den s.k. nya arbetslinjen och rehabiliteringskedjan. VÄr teoretiska referensram utgÄr ifrÄn grÀsrotsbyrÄkratin, sektoriseringsteorin samt olika idéer om samverkan och domÀnkonflikter. För att fÄ underlag för studien tar vi ocksÄ del av aktuell forskning som berör Àmnet.

Pedagogers syn pÄ förÀldrasamverkan i förskolan

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers syn pÄ förÀldrasamverkan i förskolan. Vi har Àven intresserat oss pÄ samverkan mellan pedagogerna och förÀldrar med annat modersmÄl Àn svenska. VÄr studie grundar sig pÄ observationer kring bemötande av förÀldrar pÄ förskolan. Vi undersökte hur pedagogerna sÄg pÄ förÀldrasamverkan och hur de arbetar kring samverkan med förÀldrar, för att kunna fÄ en bredare syn i vÄr studie om hur samverkan fungerar pÄ de aktuella förskolorna. Som metod anvÀnde vi kvalitativ intervju dÄ detta lÀmpade sig vÀl för oss för att vi skulle kunna fÄ en bredare syn om hur samverkan fungerar pÄ de aktuella förskolorna.

?För att lyckas kan vi inte arbeta i stuprör? : Samverkan för kompetensförsörjning

Syftet med studien Àr att beskriva aktuella aktörers samverkan fo?r kompetensförsörjning inom VÀstmanlands lÀn. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn aktuella aktörer som spelar en viktig roll för tillvÀxten i lÀnet. Den teoretiska referensramen för studien Àr trippelhelix-modellen för samverkan. Resultatet analyserades med en SWOT-analys för att visa pÄ svagheter och styrkor med samverkan för kompetensförsörjningen i VÀstmanlands lÀn samt för att kunna ge förslag pÄ hur den kan utvecklas.Studien visade att arbetet med trippelhelix-modellen inte sker medvetet i samverkansforumen dÄ vissa aktörer inte kÀnde till modellen, vilket var ett önskema?l frÄn de respondenter som arbetade med den idag.

Arbetsplatsförlagd utbildning - en verksamhet vÀrd sitt namn? : -Om samverkan mellan skola och arbetsplats ur lÀrares och handledares perspektiv

AbstractIn the secondary-school program for hotel and restaurant complete courses or parts of courses are placed in workplaces so called workplace education (APU), this means that the content in the course plan must be discussed and be divided in a proper way between the school and the workplace, so that the students is gaining all the parts that is prescribed in the goals for the course.Interviews with tutors and teachers have been performed, with the purpose of investigating how the collaboration between the school and the workplaces should look like so that the APU fulfills the content and quality that are prescribed in the specifications of the education. The study shows that a better structure for collaboration between the school and the workplaces is needed. Lack of time and financial resources are the factors that according to the study reduces the possibility?s to (among other things) perform education of tutors, and for the teachers to plan and follow-up the APU-period..

Pedagogers syn pÄ social kompetens - en undersökning i förskola och skola

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig Ät mellan förskola och skola. Metoden som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer Àr genomförda med sex stycken pedagoger pÄ tvÄ olika skolor under vÄr VFU-period. Vi stÀllde frÄgor till varje pedagog som bl.a.

VÀgar till en skola för alla : kantad av hinder eller möjligheter?

Syftet med examensarbetet Àr att studera vilka Äsikter lÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om en skola för alla, utifrÄn ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av sÀrskilt stöd. Fokus ligger pÄ vilka förÀndringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrÄgor som ligger till grund för examensarbetet Àr:Vad sÀger lÀrare i grundskolan och sÀrskolan om en skola för alla?Vilka faktorer pÄtalar lÀrare Àr grundlÀggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lÀrare?LitteraturgenomgÄngen behandlar de faktorer som kan pÄverka hur framgÄngsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa Àr bland andra att en Àndrad mÀnniskosyn krÀvs i samhÀllet, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna frÄn sÀrskolan inte behöver sÀrskiljas, grundskolans elever lÀr sig att acceptera mÀnniskors olikheter och eleverna kan fÄ ett utbyte av varandra.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->