Syftet för studien Àr att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förvÀntningar förskollÀrare i förskolan och lÀrare i förskoleklass har pÄ varann. För det syftet lyftes olika förvÀntningar pÄ samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de bÄda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrÀdes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

FramgÄngsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsÀkerheten i hÀlso- och sjukvÄrden. Sjuksköterskor Àr ofta en del av interprofessionella team och en av deras kÀrnkompetenser Àr samverkan i team. För att uppfylla kÀrnkompetensen krÀvs kunskap om vad som pÄverkar samverkan. Syftet var sÄledes att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillÀmpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvÄrdnadsforskning.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Denna studie syftar till att undersöka FörsÀkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan.Myndigheterna fick i uppdrag av regeringen i slutet pÄ 2011 att tillsammans ta fram ettförslag pÄ en fördjupad samverkan eftersom för mÄnga personer hade varit inne isjukförsÀkringen för lÀnge. I februari 2012 presenterades den nya arbetsmetoden gemensamkartlÀggning. Syftet med den nya samverkan var att myndigheterna tillsammans med en individska hitta hÄllbara ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för att personen ifrÄga ska ÄtergÄ till arbetslivetefter en lÄng sjukskrivning.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som Àr nödvÀndiga för att samverkanska bidra till ett bra resultat. Studien Àr byggd utifrÄn en kvalitativ metod och bygger pÄindividuella intervjuer. VÄr studie Àr avgrÀnsad till FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingeni Falkenberg.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om den svenska doktrinen för luftoperationer skaparförutsÀttningar för samverkan i internationella operationer. UtifrÄn Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstÀmmelse mellan doktrinerskapar förutsÀttningar för samverkan i internationella operationer formulerats. För att dennates ska gÀlla krÀvs det att synen pÄ doktrinbegreppet mellan de jÀmförda lÀnderna överensstÀmmer,vilket den inledande jÀmförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftoperationer jÀmförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras Àr luftarenans sÀrdrag och luftstridskrafternas karaktÀrer,ledning samt uppdragstyper i luftoperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har lÄg grad av överensstÀmmelse i synen pÄ ledning jÀmfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvÄra samverkan i eller mellan staber. DÀremot Àr det hög gradav överensstÀmmelse i urvalet uppdragstyper i luftoperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsÀttningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaoperationer..

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. UtgÄngspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet Àr omfattande och krÀver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter Àr involverade i genomförandet och samverkan Àr ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Bakgrunden till valet av Àmne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frÄgestÀllning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-ÄrsÄldern till 12-ÄrsÄldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren fÄ ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle dÄ kunna vara grunden för att skapa bra förutsÀttningar för samverkanslösningar i skolans vÀrld. Dessutom har det ocksÄ varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bÀttre och vilka som fungerar sÀmre. Som metod har jag anvÀnt mig av en enkÀt som delats ut till förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrare pÄ fyra olika skolor.DÄ jag endast fÄtt tillbaka 1/5 av svaren frÄn undersökningsgruppen sÄ har jag inte kunnat besvara min huvudfrÄga om attityder bland pedagoger. DÀremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och dÀrigenom konstatera eventuella och tÀnkbara orsaker som pÄverkar olika attityder.

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

ABSTRACT: Föreliggande uppsats Àmnar belysa fyra förskollÀrares upplevelser av samverkan pÄ fyra familjecentraler dÀr de arbetar. Studien har en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och omfattar fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet kom att visa att upplevelsen av samverkan var god, samtidigt som intervjupersonerna delger att samverkan alltid kan förbÀttras. För att uppnÄ gott samverkansarbete bör bÄde frÀmjande samt hÀmmande faktorer beaktas i diskussion..

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Med anledning av att flera kriser av extraordinÀra slag har intrÀffat i fredstid har förmÄgan att hantera dessa fÄtt stor uppmÀrksamhet. Ett exempel Àr stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sÄdana kriser behövs en fungerande beredskap och hÀr har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en vÀl utvecklad krisberedskap kan samhÀllet bÀttre klara av en kris. Genom utvÀrderingar och erfarenheter frÄn kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner Àr av stor betydelse för en god krisberedskap.

Abstract:I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader pĂ„ samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer Ă€r betydelsefulla i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor, dĂ€rför Ă€r det en viktig förutsĂ€ttning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet vĂ„ld i nĂ€ra relationer Ă€r fortfarande nytt för socialtjĂ€nsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för vĂ„ldsutsatta kvinnor. Detta Ă€r en kvalitativ studie som Ă€r grundad pĂ„ semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar pĂ„ socialtjĂ€nsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna Ă€r nödvĂ€ndiga och att samarbetet leder till bĂ€ttre insatser samt förutsĂ€ttningar i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor.

MÀnniskors jÀmlika förutsÀttningar att delta i samhÀllet har stor betydelse för folkhÀlsan. Utanförskapet Àr demokratins och största fiende och regeringens frÀmsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan frÀmja en grÀnsöverskridande kommunikation och stÀrka mÀnniskors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krÀvs aktiva och grÀnsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemÄl om samverkan mellan föreningar, nÀringsliv och kommunen som kan stÀrka mÀnniskors delaktighet.

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

Syfte med undersökningen Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning ta reda pÄ vilka förvÀntningar och erfarenheter förÀldrarna har gÀllande mötet med deras barns skola. Genom att undersöka detta ur ett förÀldraperspektiv sÄ vill vi skapa en förstÄelse för hur förÀldrar tÀnker och agerar i mötet med deras barns skola och personal. De frÄgor som undersökningen utgÄtt ifrÄn Àr: ?Hur upplever förÀldrarna kontakten och samverkan med skolan??, ?Vilka för- och nackdelar ser förÀldrarna med samverkan mellan hem och skola??, ?Vilken roll anser förÀldrarna att de har i barnens skolgÄng??, ?Upplever förÀldrarna att de ges möjlighet till inflytande i skolan??. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen Àr ett utskick av enkÀter till ca 60 barns förÀldrar pÄ tre olika skolor i sydvÀstra SkÄne.