Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur man arbetar med ungdomar som har läs- och skrivsvårigheter på två 7-9 skolor inom Bodens kommun. Tidsplanen blev ett tungt vägande skäl för en väl avvägd avgränsning och därför koncentrerades den empiriska studien till två 7-9 skolorna i Bodens kommun. Utifrån kvalitativa metoder utfördes fältarbeten där intervju med lärare, speciallärare och observation av ungdomar med läs- och skrivsvårigheter ingick. Ett litteraturstudium föregick undersökningens empiriska del och i detta ingick svensk skollag, Lpo 94, Skolverkets roll, läs- och skrivsvårigheters natur och historik (tidigare forskning). Detta studium visar att de elever som har en diagnos har rätt till extra resurs i skolorna, men många människor går igenom hela skolsystemet utan att få diagnos, extra stöd eller hjälp.

Denna studie är ett försök att belysa samspelet mellan chefer och politiker i Åtvidabergs kommun, där man har tillämpat ett slags roterande kommunchefskap som består av en chefsgrupp på fem individer där man roterar på posten som formell kommunchef med två månaders intervaller. Studien baseras på kvalitativa interjuver med både kommunchefer och politiker verksamma i Åtvidaberg. Vi tillämpar ett maktperspektiv när vi analyserar våra informanters utsagor, genom att i synnerhet ställa dessa i förhållande till Dennis H. Wrongs maktformer..

Sjukfrånvaron i Sverige ökade mellan åren 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut från 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor.1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att få tillgång till en tydligare statistik över sjukfrånvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrånvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle påverkas och vilja förbättra sjufrånvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet också upp ett mål om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur motiven till lagändringen har uppfattats och verkställts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas på just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrånvaro än både privata arbetsgivare och landsting.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken omfattning och hur lärarna i slöjd samverkar inom skolan samt vad de tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag har gjort en historisk tillbakablick för att kunna följa tankar och utveckling kring slöjd genom tiden, tittat på vad styrdokumenterna säger om samarbete mellan ämnena, tagit del av ett antal författares syn på samverkan samt gjort en enkätundersökning inom grundskolans tidigare och senare år. Av svaren från enkätfrågorna kan man ta del av samverkans omfattning och i vilken form det sker inom skolan samt vad man tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag valde att använda mig av enkätfrågor för att kunna nå så många skolor som möjligt. I undersökningen deltog tjugo lärare, tio svarade från grundskolans tidigare år samt lika många svarade från grundskolans senare år.

Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur föräldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och Samhälle. Studien har syftat till att sammanställa de tankar som finns kring utvecklingssamtalet hos tre föräldrar och tre pedagoger för att fördjupa förståelsen om hur förhållandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola är utvecklingssamtalet som enligt Läroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och föräldrar upplever utvecklingssamtalet generellt som positivt så länge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och föräldrar är det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.

Denna rapport följer upp elevers betyg från grundskolan till gymnasiet i en kommun i östra Småland. Det främsta syftet är att få en helhetsbild över skillnader och likheter mellan betyg i de tre högstadieskolorna i kommunen. Studien utgår från elever, som med några få undantag, är födda 1988-1990, d.v.s. de elever som avslutade grundskolan år 2004-2006. Resultatet från studien visar på att det finns signifikanta skillnader mellan grundskolornas betyg, men att skillnaderna i stort sett suddas ut då eleverna kommer upp i gymnasiet..

Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren.Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad.

Rapportens huvudsyfte var att försöka få en större kunskap om de sekretessbestämmelser som finns mellan socialtjänsten samt polismyndigheten och det omvända. Vi har även belyst de problem som finns i ämnet, samt hur samverkan mellan myndigheterna fungerar just när det gäller sekretess. Slutligen har vi föreslagit vissa åtgärder för att främja ett bättre samarbete mellan myndigheterna när det handlar om sekretessen myndigheterna emellan, baserat på den empiriska undersökning som gjorts i denna rapport..

Bakgrunden till studien är de förändringar i form av minskade produktionsstopp som Sandvik Materials Technology (SMT) infört från och med sommaren 2005. Detta har inneburit att vissa produktionsområden stänger ner sin tillverkning från fyra veckor till inga produktionsstopp under sommaren. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur arbetsfördelning, kommunikation och samordning har skett mellan nyckelaktörer på SMT inför rekryteringen av semesterersättare år 2007. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört åtta stycken halvstrukturerade intervjuer och granskat dokument, såsom processbeskrivning och rekryteringspolicy för semesterprocessen. Resultatet har visat på svårigheter i kommunikation och samverkan som vi främst tror har grundat sig i otydliga roller i arbetsfördelning inom processen, då kontaktmannen både har agerat som personalman och kontaktman till de berörda första linjens chefer vi har intervjuat..

Syftet med studien var att få en ökad förståelse angående chefers stress, återhämtning, gränsdragning samt krav på anträffbarhet utanför ordinarie arbetstid. Utgångspunkten var tidigare forskning samt teori kring studiens syfte. Semi-strukturerade intervjuer på åtta chefer genomfördes. Den metod för analys som användes var tematisk tolkning. Resultatet visade att cheferna stundtals upplevde sig stressade och kände krav på att arbeta utanför ordinarie arbetstid.

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver särskilt stöd på gymnasienivå. Jag valde att belysa frågor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framväxt av den svenska skolan med påverkan av samhället och de förändringar som sker. En del gestaltade förändringen i samhällssynen kring elever med särskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av särskilt stöd samt begreppet en skola för alla. Här återgavs även vilka normativa krav som ställs på skolledare och hur ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som använts för empirisk insamling är den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit två skolledare på två olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som väldigt viktig i verksamheten för både elever, lärare och rektorer.

Stödet till unga brottsutsatt är ett åsidosatt område, och ungdomar är en av grupperna i samhället som löper en stor risk för att utsättas för brott. Många ungdomar vill inte prata om det som är jobbigt och att själv söka upp hjälp kan vara ett stort steg trots att denne känner sig i behov av både hjälp och stöd. Det är därför av stor vikt att det tydligt framgår var hjälpen finns att erhålla och att samhället fångar upp de ungdomar som behöver stöd. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vad unga brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjälp och stöd samt att väcka frågan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga brottsutsatta. Frågor som behandlas i uppsatsen är; På vilket sätt erbjuds brottsutsatta ungdomar i Boden hjälp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga brottsutsatta, på vilket sätt får ungdomarna reda på var hjälpen finns? Statistik från brottsförebyggande rådet visar att Boden ligger på höga siffror vad gäller anmälda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhållande till grann kommunen Luleå och hela riket.

Det är framförallt två övergripande frågor som vi har försökt besvara med denna studien: Hur är situationen vad gäller väg- och tågtrafikinducerade buller- och luftföroreningar i Burlövs Kommun 1994 och hur många av kommunens invånare påverkas av för höga halter/nivåer? Är den översiktliga metoden som vi har valt att arbeta med, i kombination med tillgänglig data, lämplig och tillräckligt exakt för att beskriva den aktuella miljösituationen i Burlövs Kommun?.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier Karlskrona kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har använts som ett verktyg för att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande mobilitetsstrategi..

AbstractThe aim with this study was to enhance the understanding of the interaction between schools and social services. The study would also contribute to better understanding of what is considered work and burst in the interaction between the two, and examine the underlying factors for this. The study's approach includes semi-structured interviews with three employees of a school and two employees in the social services of the municipality. Both international and national research has been obtained for the study and theories as well, associated with the outcome. Conclusions of this study point to the existence of different opinions between the organizations in terms of the quality of their collaboration.