På dagens föränderliga marknad med ökande krav från kunder, är kundvärde ett konkurrensmedel för företagen. Denna studie syftar till att undersöka och analysera värdeskapande processer, gentemot sina kunder, som ett bostadsproducerande byggföretag måste ha för att behålla sin position på marknaden. Anledningar till att stora företag skall tillämpa processer inriktade på kundvärde är den ökande globaliseringen, konkurrens och förändrat kundbeteende. Små företag har traditionellt sett alltid varit tvungna agera utifrån kundens marknad. Studien har visat att detta är något de stora företagen bör ta lärdom av när det gäller planering av byggprocesser.

Syftet med Barnahus är att barn som misstänkts blivit utsatt för våld eller övergrepp ska i en trygg och barnvänlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjälpa barnet genom stöd och insatser att bemästra utsattheten. Studien grundas på kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingår i studien representerar Socialtjänsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar samverkansparternas upplevelse av samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rättigheter tillämpas i utredningsprocessen. Resultatet påvisar att respondenterna upplever samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, och att samverkan över yrkesrollerna är en förutsättning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet.

SammanfattningGymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan.Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan.

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen är byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att studera och belysa föreställningar kring kvinnliga byggmålare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns föreställningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tillträde till byggbranschen.Intervjuerna med fem kvinnliga byggmålare gav mig möjlighet att få en inblick i kvinnors slutna värld i byggbranschen, vad de själva tycker och tänker om sitt arbete och byggbranschen i stort.Genusperspektivet är en viktig del av arbetet eftersom genus är något alla människor förhåller sig till på ett eller annat sätt och som påverkar situationen i denna bransch.Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna så blir de fortfarande utsatta för skämt och uppmärksammas negativt ur det faktum att de är kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar ännu mer om frågor som är kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De känner sig inte uppskattade på samma sätt som deras manliga kollegor gör. Den hårda jargongen gör att kvinnor väljer att inte arbeta tillsammans med män, de väljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, på platser där antalet män inte är mer än antalet kvinnor eller ensamma.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för om Samordningsförbundet Hallands samverkan mellan myndigheter är ett lämpligt stöd för den målgrupp den riktar sig till, samt om arbetssättet har betydelse för de berörda klienternas välbefinnande. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där insamling av empirin gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både klienter och samordningshandledare. I resultatet framhålls av både klienter och samordningshandledarna vikten av samverkan som arbetsätt mellan myndigheter. Klienterna betonar speciellt bemötande, förhållningssätt samt vikten av det gemensamma språket. I klienternas reflektioner kring deras livssituation och välbefinnande framgår många olikheter, men också flera likheter som vi med hjälp av sociologiska teorier tolkat.

Med anledning av läroplanens tyngd på samverkan mellan hem och skola är syftet med detta arbete att få en bild av hur lärare ser på sina föräldrakontakter. Frågeställningarna är när, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbättras. I detta arbete ingår en kvalitativ studie där ett antal lärare intervjuas om deras uppfattningar av föräldrasamverkan..

Denna undersökning handlar om hur revisionspliktens avskaffande kommer att påverka byggbranschen. Det är de kontrollmetoder som överentreprenörer samt skatteverket och ekobrottsmyndigheten har som står som fokus i undersökningen. Byggbranschen har länge haft problem med ekonomiskbrottslighet, i och med att revisionsplikten avskaffas så ser antagligen många underentreprenörer en möjlighet att friare kunna bedriva oseriös verksamhet.Det är inte enbart de oseriösa underentreprenörerna som kommer att drabbas utav dessa förändringar utan samtliga aktörer som ingår i denna undersökning. Men syftet med denna undersökning är att skapa en bild av möjliga förändringar för underentreprenörer, dvs. för små byggföretag som kan uppstå efter avskaffandet av revisionsplikten på grund av ändrade kontrollmetoder.Viktigaste resultaten som undersökningen kom fram till var att revisionspliktens avskaffande i överlag inte kommer att påverka utformningen av framtida metoder och verktyg för kontroll.

Studiens syfte var att belysa och jämföra förskollärares respektive föräldrars perspektiv på hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och både förskollärare och föräldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan föräldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns många likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan biståndshandläggare i Gävle kommun och vårdplanerare i Landstinget Gävleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hålls på sjukhuset kring de patienter som är utskrivningsklara från slutenvården och som är i behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen och/eller primärvården. Mötesformen benämns Samordnad vårdplanering (SVP) och även om det ibland är fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primärvårdskoordinatorer, så har vi avgränsat studien till att gälla just dessa två professioner. Fokus ligger således på samverkan och studiens syfte är: att studera samverkan mellan biståndshandläggare och vårdplanerare i det gemensamma arbetet kring kunden/patienten.Studien är kvalitativ till sin karaktär och kan ses som både deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att få kunskap om de båda professionernas uppfattningar och åsikter.

Den här studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som påverkar samverkan. Studien eftersträvar också att utforska upplevelsen av hur samverkan påverkar målet att uppnå bättre arbetsmetoder kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i åtta stycken teman. De teman som kunde urskiljas är: öppet klimat på kort tid, natt och dag, spindlarna i nätet, ringar på vattnet, en fråga om inställning, Barnahus är allas hus, tydlighet är husets väggar och något bra på spåren.

Denna studie syftar till att undersöka Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan.Myndigheterna fick i uppdrag av regeringen i slutet på 2011 att tillsammans ta fram ettförslag på en fördjupad samverkan eftersom för många personer hade varit inne isjukförsäkringen för länge. I februari 2012 presenterades den nya arbetsmetoden gemensamkartläggning. Syftet med den nya samverkan var att myndigheterna tillsammans med en individska hitta hållbara åtgärder som är nödvändiga för att personen ifråga ska återgå till arbetslivetefter en lång sjukskrivning.Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som är nödvändiga för att samverkanska bidra till ett bra resultat. Studien är byggd utifrån en kvalitativ metod och bygger påindividuella intervjuer. Vår studie är avgränsad till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingeni Falkenberg.

Sjuksköterskeyrket är det äldsta traditionellt, professionella kvinnliga yrket inom vården. Sjuksköterskan kan bidra till en bra samverkan genom sin omvårdnadskunskap och yrkeskompetens. Syftet med studien var att belysa faktorer av betydelse för samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som kan inverka på en välfungerande samverkan mellan de båda professionerna. Metoden är utförd som en litteraturstudie där sammanställning av forskning inom aktuellt område har genomförts genom systematiska sökningar i olika databaser. I resultatet framkom fem kategorier av viktiga faktorer för samverkan mellan läkare och sjuksköterskor, dessa var traditionella hierarkiska strukturer, respekt och jämställdhet, kunskap, kommunikation, samt strategier för förbättrad samverkan.

Vi har i vår uppsats tagit upp det faktum att det i dagens moderna Sverige finns en hel bransch som lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen vi talar om är byggarbetsbranschen. Vi har talat med både kvinnliga arbetsledare och de anställda själva för att få en inblick i denna slutna värld. Samtidigt har vi försökt ta reda på hur samhället ser på denna bransch och då med fokus på vad unga kvinnor och tjejer som är den grupp som utesluts tycker och tänker om byggbranschen.Det är den hårt inbitna atmosfären och kulturen i företaget som gör att det är svårt för kvinnor att komma in i företaget och att sedan trivas i företaget. Företagen är inte ovissa om detta problem utan man är mer än medveten om att problemet existerar.

Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan Socialtjänsten och Barnochungdomspsykiatrin (BUP) oftast på enskilda behandlares/utredaresinitiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke på att denpsykiska ohälsan bland barn och unga anses ha ökat är det av vikt att dennasamverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartläggasamverkan mellan BUP i Jämtlands läns landsting och Avdelningne Barnoch Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersundskommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna såg på befintligsamverkan och förenklande/försvårande faktorer mellan dessa aktörer. Detskedde utifrån enkätfrågor baserade på myndigheters riktlinjer.Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning i totalpopulationenav ovan nämnda grupper.

BAKGRUND: I samband med att industrialismen tog fart i början av 1900-talet blev det en tydlig uppdelning mellan män och kvinnors sysslor, kvinnorna ansvarade för hushållssysslorna medan männen försörjde hushållet (Löfström, 2005). Även de demokratiska rättigheterna i Sverige skiljdes åt, kvinnor fick allmän rösträtt år 1919 till skillnad från männen som fick allmän rösträtt år 1907 (NE, 2011a; NE, 2011b). Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden har dock förbättrats med tiden, idag är det 72 % av de arbetsföra kvinnorna och 76 % av de arbetsföra männen på arbetsmarknaden (SCB, 2011). Den tydliga uppdelningen mellan män och kvinnors sysslor och rättigheter i början av 1900-talet har dock gjort att vi idag lever i en könsindelad arbetsmarknad (Löfström, 2005). Att vi lever i en könsindelad arbetsmarknad syns tydligt inom byggbranschen, en bransch där det är 4 % kvinnor och 96 % män på chefsposterna (SCB, 2008).