An evaluation: how have the goals of ?Vårdkedjeprojektet? been implemented at the treatment centre of RällsögårdenThis evaluation was commissioned on behalf of the treatment centre of Rällsögården. The aim of this study is to evaluate how the goals of ?Vårdkedjeprojektet? (VKP) have been implemented in the institutional care at the treatment centre of Rällsögården. This study was focused on the following questions: a) how is the function ?internal coordinator? experienced by staff at Rällsögården, b) in the function of internal coordinator what aspects are thought of as effective/non-effective concerning the cooperation with ?external coordinators? and contact with clients and staff, c) how is Vårdkedjeprojektet and its treatment approach ?Community Reinforcement Approach? (CRA) experienced by coordinators, clients and staff and d) how well is the aftercare functioning for clients who have finished their treatment at Rällsögården, and still participate in VKP?The choice of research method was triangulation; a combination of qualitative and quantitative methods.

Syftet med följande arbete är att kartlägga och granska hur specialpedagoger anser att samverkan mellan specialpedagogen och familjen bör utformas. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring familjesamverkan och över specialpedagogers erfarenheter och intentioner av hur samarbetet kan utformas. Genom att intervjua specialpedagoger med olika grundutbildning, verksamhetsområden och erfarenheter ville vi sträva efter att få helhetsperspektiv inom området familjesamverkan. Vi har baserat vårt arbete på Bronfenbrenners och Vygotskijs teorier. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att fenomenet samverkan kan ses ur olika perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur rektorerna talar om och beskriver kontakten med social-tjänsten, samt lyfta fram viktiga faktorer som rektorerna anser som hindrande respektive underlät-tande för samverkan. Ambitionen är även att undersöka rektorernas upplevelse av professionella gränser mellan skola och socialtjänst. Utifrån detta har tre frågeställningar formulerats.Vad talar rektorerna om när de beskriver kontakten med socialtjänsten? Vilka faktorer anser rektorerna vara främjande, respektive hindrande för samverkan? Hur upplever rektorerna att professionella gränser och ansvarsområden upprätthålls mellan skola och socialtjänst?Studien har en kvalitativ ansats där empirin består av sex intervjuer med rektorer från olika skolor runt om i Göteborg, alla med erfarenheter kring samverkansarbete med socialtjänsten. De teore-tiska perspektiv som använts för att analysera det insamlade och bearbetade materialet är olika teorier om samverkan, samt teorier och begrepp ur professionsforskningen.

Forskning inom området missbruksvård visar att eftervård kan ha betydelse för fortsatt nykterhet/drogfrihet hos individer som varit placerade på behandlingshem. Studiens syfte är att belysa eftervård vilket görs genom att jämföra hur professionella inom tre kommuners socialtjänst uppfattar och beskriver sin kommuns arbete med eftervård och samverkan i relation till eftervård. Studien baserades på nio kvalitativa intervjuer av professionella inom socialtjänsten i sin kommun. Resultatet visade att intervjupersonerna från de tre kommunerna definierade eftervård och dess innehåll på ett liknande sätt där boende och sysselsättning spelade en stor roll. Resultatet visade även att planeringen av eftervården har brister i de tre kommunerna och att samverkan med psykiatrin fungerar dåligt i samtliga kommuner.

Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse av hur lärare i förskoleklass arbetar med språkutveckling med ett särskilt fokus på språklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergångarna till och från förskoleklass avseende språkutveckling samt språklig och fonologisk medvetenhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observerat lärare i förskoleklass. Resultatet visar att lärarnas arbete med språklig och fonologisk medvetenhet sker under särskilda arbetspass medan arbetet med språkutveckling och språklig medvetenhet genomförs dels under särskilda arbetspass men att det även integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen ägnas åt fri lek.

Uppsatsens huvudsyfte är att öka kunskapen om förskolepersonals upplevelser av anmälningsskyldigheten gentemot socialtjänsten samt samspelet dem emellan. Vidare är syftet att ta reda på vilka konkreta förslag förskolepersonalen har på åtgärder som kan underlätta samverkan med socialtjänsten. Avsikten är att exemplifiera.Syftet har konkretiserats genom tre frågeställningar:? Hur upplever förskolepersonalen sin anmälningsskyldighet gentemot socialtjänsten?? På vilket sätt upplever förskolepersonalen samspel med socialtjänsten utifrån egna och kollegors erfarenheter?? På vilket sätt och genom vilka konkreta åtgärder kan samverkan mellan förskola och socialtjänst förbättras enligt förskolepersonalen?Insamlingen av det empiriska materialet har skett genom sex kvalitativa djupintervjuer och vinjettreflektioner med förskolepersonal. Huvudresultatet är att informanterna är bra på att identifiera tecken på omsorgssvikt.

De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som kommit i bruk de senaste åren har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte är behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesärskolans ramar utan kan nu även söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta är grunden till att denna studie kom till och genom-fördes.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lärare på gymnasiesärskolan och Introduktionspro-grammen ser på möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det påverkar ele-vernas identitets ? och kunskapsutveckling.Teori: Studiens material är teoretiskt analyserat utifrån Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lärarnas syn på samverkansmöjligheter mellan gymnasiesärskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det påverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesärskolan och Introduktions-programmen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie.

The aim of this study is to examine the Christian community called Plymouth Brethren and how they interpret religion in relation to their entrepreneurship and business practices. The community has a strong faith in God, uses the Bible as the guiding principle in everyday life, and also has the ambition to live together within the group in seclusion from the rest of society.Based on interviews with Plymouth Brethren in the county of Småland, the study describes how they perceive the relationship between the Christian faith and entrepreneurship and practice religion in the context of their family business. As the study illustrates the Christian faith is significantly motivating their enterprises of business and the Bible is their guiding principle even when it comes to how they should run their businesses..

Uppsatsens syfte är att kartlägga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssäsongen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kännetecknat detta arbete.För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes teoretiska utgångspunkter inom organisationsstruktur och nätverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs näringsliv valdes ut för intervju, där de har svarat på frågor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frågor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE.Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn på att ÅRE ska bli en hållbar året runt-destination men framhåller även att det finns arbete att utföra innan man når dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hållbar barmarkssäsong. Utifrån intervjuerna framkommer det strategiska frågor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnå Vision 2020:s mål om en konkurrenskraftig barmarksprodukt.

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

Syftet med studien var att förstå och beskriva vad som befrämjar respektive motverkar samverkan mot sexualiserat våld. Därtill var syftet att förstå och föra en diskussion om samverkans möjligheter till förändring ur ett genusperspektiv.De centrala frågeställningarna var; Vad anser deltagarna är motiven, förutsättningarna och hindren med samverkan? Vad har deltagarna för definition och perspektiv på sexualiserat våld? I vilken utsträckning kan samverkan tolkas som ett hinder eller en möjlighet till förändring?Studien är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Metodpluralistiska tillvägagångssätt har använts, dels i datainsamlingsmetoden och dels i analysmetoden. Fyra enkätundersökningar har genomförts, en i Storbritannien och tre stycken i Sverige.

Personer med dubbla diagnoser har beskrivits som dubbelt utsatta dels beroende på kombinationen av sin sjukdom/funktionshinder och sin beroendeproblemtik, dels för att de befinner sig mellan två huvudmän, socialtjänst och landsting. Inom Tyresö kommun drivs Hästskon boendeenhet, ett varaktigt boende för bostadslösa vuxna personer med dubbla diagnoser. Uppsatsen undersöker Hästskons boendeenhet ur de boendes perspektiv gällande brukarinflytande men även ur Hästskons samverkanspartners perspektiv gällande samverkan för målgruppen personer med dubbla diagnoser. Undersökningen har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen utgörs av en enkätundersökning med de boende på Hästskon, den kvalitativa delen innefattar intervjuer med tre av de boende på Hästskon och med Hästskons samverkanspartners.

AimThe aim of this study is to give a picture of how the brand of Bollnäs GIF apprehends according to the sports club, the municipality of Bollnäs, the Swedish Bandy Association and the local business owners. Following questions has been used: How does the brand of Bollnäs GIF apprehend? Which existing soft value has the brand? What does the association contribute for the community, for local business owners and for the local development? How can the association develop the brand best in the future?MethodThe study is based upon ten interviews with persons representing organization that is concerned. These are: Bollnäs GIF, the municipality of Bollnäs, the Swedish Bandy Association and local business owners. I have analyzed the results compared to selected brand theories.ResultsThe existing value of the sports club-brand is the history and tradition that lies within the brand and the communion and the commitment the sports club creates in the Bollnäs.

This essay is focused on the questions of and responsibility for where, when, how and why communication and meetings through archaeology should take place. I have critically studied Swedish public archaeology through three diverse archaeological excava­tions, one took place in the end of the 1980s, and two others in 2012.I have asked for under what circum­stances and with which goals the public efforts become possible. I have inter­viewed leaders for the archaeological excavations and/or the public efforts and questi­o­ned how and why they reached out to the public. I also searched for results and effects in order to problematize and value the public activities.Through interpretation of the resear­ched material it becomes clear that economic issues as well as archaeo­logists interests and engagements are of vital importance for public archaeology. Co-operation in the local community and archaeological documentation is crucial for the deve­lopment of archaeology and its role in society.Keywords: Public archaeology, Community archaeology, Heritage, Communication, Manage­ment, Historic environment education, Time Travel, Living history.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hållbara kollektiva odlingar på landsbygd. Arbetet undersöker hållbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frågan om vad hållbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. Främst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strävar efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmärksammas då det beskriver ett odlingsengagemang som går bortom de enskilda kooperativen. CA innebär ett förhållningssätt och agerande som verkar för lokalt hållbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgår från den lokala platsens behov och förutsättningar med hänsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext där den passiva konsumenten istället blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att långsiktigt hållbarhetsarbete behöver få utgå från varje enskild människas situation, och baseras på lust.