Uppsatsen behandlar audiovisuella utövares uppfattning om sig själva i det audiovisuella området med avstamp i sociologisk teori och etnografisk metod.Ett antal intervjuer utfördes med aktuella utövare i syftet att bidra till kunskap om hur det audiovisuella området upplevs av informanterna, samt hur deras beskrivningar relaterar till närliggande områden. Utvalda citat från de transkriberade intervjuerna uppvisas i resultatavsnittet i idealiserande kategorier. Teman som framkommer tydligt är tituleringsproblematiken, beskrivning av den oförberedda besökaren, strävan efter balans mellan sinnesintryck i utförandet och kunskapsbredd i verktygen. Slutligen reflekterar författaren över dessa resultat i diskussionsavsnittet..

Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas?För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

In school today pupils come in contact with all kinds of reading books. Education of Swedish reading development sometimes contain reading books organized at different levels of difficulty, with different amount of text. The purpose of the different difficulty levels is to give the less skilled readers an easier book and stronger readers a more difficult book. The purpose with this study is to find out if the book which is classified as more difficult, in reality is the most difficult and if the book which is considered to be easier really is. To find answers to these questions I will examine previous researcher?s theories on difficulty levels in reading books.

Denna uppsats är en studie av två delar i konstnären Sara Jordenös dokumentärinstallation Personaprojektet. De båda delarna bär titeln ADR respektive The Set House (Hedvig). I undersökningen genomförs en kritisk diskursanalys vars fokus ligger vid frågor rörande konstruktioner av verkligheter och hur språket påverkar och påverkas av normer för klass, genus och sexualitet. Frågeställningarna innefattar funderingar rörande hur kategorisering av människor sker, hur individer formar sig själva som subjekt och hur dessa aspekter belyses i det utvalda materialet. Analysen undersöker även upplevelsen av verket, och hur val av medium bidrar till denna..

The study shows how seven informants, all studying at a university in northern Sweden to become art teachers, perceive and relate to controversial contemporary art in the context of secondary school art education. The study is based on semi-structured interviews. The study contributes to a nuanced view of these informants opinions and thoughts regarding provocative contemporary art, in relation to the school's democratic values ??and founding mission. The seven informants' responses were compiled thematically linked to the study's purpose and issues to allow for comparisons and analysis.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag många gånger reagerat över det glapp som finns mellan Samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svårt för många lärare att frångå gamla traditioner av färdighetsträning till förmån för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för ämnet bild i grundskolan står att eleven ska ?vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet?.Det står också att eleven ska ?kunna vända bort blicken från bilden som sådan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner?. Jag tänker inte ta reda på varför verkligheten inte går ihop med dessa intentioner utan istället fördjupa mig i en av de många genrer som utforskas flitigt av samtida konstnärer och som samtidigt ställer frågor om sociala och kulturella mönster, nämligen textilkonst..

Vi har velat ta reda på om Tensta Konsthalls ambitioner och mål att nå ungdomar i Tensta med Samtidskonst är förenliga med Tenstaungdomarnas intresse av och syn på konst och konsthallar. Resultatet av våra enkätundersökningar och vår intervju med fyra ungdomar visar att endast ett fåtal vet om, eller har varit på konsthallen och att konsthallar inte prioriteras högt bland ungdomarnas fritidsintressen. I studien ingick även en större intervju med intendenten på Tensta Konsthall. För att förstå den sociokulturella problematiken har vi applicerat bl.a. Bourdieus teorier om kulturens fält på vår studie samt tagit del av undersökningar och litteratur som rör kultur och ungdomar.

Gastric ulcer is a common disease among pigs in the whole world where an intensiveproduction occurs. It is mainly the upper region, the nonglandular region of the stomach thatis affected. Gastric ulceration is a disease with several risk factors. The factor that seems tohave the largest impact on the development of gastric ulceration is a small particle size of thefeed. The reported prevalence of gastric ulceration differs from 5 to 100 % and it is a largeherd-to-herd variation.

Uppsatsen behandlar människors syn på Samtidskonsten och då med fokus på konstverket, konstnären och konstvärlden. Analysen utgår från den respons som författaren har fått under ett två veckor långt bloggande, där textinlägg tillsammans med seriestrippar har legat till grund för studiens deltagares kommentarer. Bloggens inlägg och seriestrippar redovisas som bilaga.Syftet med studien är att undersöka uppfattningar, tankar och åsikter kring Samtidskonsten. Meningen är att skapa ett diskussionsforum där olika personers syn på Samtidskonsten kan bli synlig.Den metod jag valt är av experimentell karaktär, där diskussionen kring ämnet sker i en blogg. Bloggens inlägg tillsammans med seriestripparna har haft som syfte att skapa diskussion kring ämnet.

The aim of this thesis is to study the Swedish art field during the 1980s, from the perspective of the artistic production of Lars Nilsson. During this decade he became one of the most well known young artists associated with postmodernism.The thesis is divided into three parts, where the first part examines different influences and aspects of the art of Lars Nilsson, as well as the contexts he was a part of. This is performed through a chronological as well as a categorizing presentation, based upon different exhibitions where Nilsson participated during the 1980s.In the second part the subject is the Swedish art field, and how Lars Nilsson came to be part of a a new established category of a young generation of artists, mostly born in the 1950s, who were associated with youth, postmodernism and contemporaneousness. This part also puts attention to the importance of Lars Nittve, then art critic and curator, in introducing postmodernism, as well as establishing this new categorization of artists in Sweden.The last part of the thesis studies four different group exhibitions, and how they all exemplify how "a younger generation of artists" were to be connected with notions of postmodernism and contemporaneousness through curatorial practice. Lars Nilsson participated at the thirst three of these exhibitions.

Bakgrund och problem: Vad den samtida konsten är kan vara svårt att definiera. En definition är att konsten är vad konstvärlden säger är konst. Det finns ett antal idéer om vad konst skall vara, samt kulturpolitiska mål som syftar till att sprida kulturen till allmänheten. Konstnären Lars Vilks menar att det finns en idé inom konstvärlden att det finns en avgörande extern faktor som påverkar konstvärlden. Han menar även att det finns en syn som ser konsten som en institution.

Mitt examensarbete är en studie i vardagsfotografiet som behandlar behovet och funktionen av denna fotografiska genre samt hur den behandlats i Samtidskonsten. Jag undersöker samtida nordiska konstnärers metoder i bearbetningen av vardagsfotografiet samt min egen metod utifrån den konstnärliga gestaltningen. Metoderna analyseras utifrån deras relation till minnen, dess effekter och synliggörandet av fotografiska konventioner.Metoderna återkopplas i den didaktiska diskussionen där jag behandlar hur man kan arbeta med vardagsfotografiet i bildundervisningen i skolan. Ett ämne som är viktigt för det bildpedagogiska fältet då det behandlar en vardaglig praktik och ett medium som ungdomar dagligen använder.I den gestaltande delen undersöks vardagsfotografier ur mina föräldrars och farföräldrars fotoalbum genom att rekonstruera befintliga bilder i form av iscensättning. Tillvägagångssättet bestod av att återuppbygga scenen i fotografiet på den plats där bilden tagits.

AbstractINSTITUTION:Institutionen förpedagogik:Avdelningen förbild, musik och kulturpedagogikADRESS: Växjö Universitet351 95 VäxjöTELEFON: 0470 ? 70 80 00HANDLEDARE: Margareta Wallin WictorinTITEL: Kulturspridning på konstområdetSpreading culture within the sphere of artFÖRFATTARE: Johanna LiljaADRESS: Brunnsgatan 18A331 33 VärnamoTELEFON: 0370 ? 144 88TYP AV UPPSATS: C- uppsats, 60 poängVENTILERINGSTERMIN: Ht 2005I uppsatsen diskuteras svensk kulturpolitik och kulturspridning geografiskt samt socialt utifrån Bourdieus teorier om människans relationer till det kulturella området. Även det konstpedagogiska området behandlas, som här utgår ifrån Anna ? Lena Lindbergs teori om konstpedagogens roll. Konstpedagogiken utgör en central del vid spridning av konst och kultur.

The conditions for art in Romania have gone through big changes since the collapse of the regime in December of 1989. Under the Communist regime the artists had to work within a dualistic system completely unlike the one that developed in the West during the same period.Similar to the other countries of the former Eastern block, the communist Romanian state had understood the great potential that art has as a form of propaganda. Thus the regime secured full control over the art that would be allowed into the public space. In response to the confines set on the artistic expressions, a non-official art began to develop alongside the official art of the state.These two layers of Romanian art history were dissolved when Ceausescu?s regime finally came to an end in 1989.