Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning är anpassad eller differentierad baserat på antagandet att elever är varierade och lär på olika sätt samt hur lärares praktik förhåller sig till samtida forskning på området. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen är en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lärare under 30 lektioner på en gymnasieskola i Sverige, där majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet är komplext och påverkas av ett antal olika faktorer och förutsättningar. Det framgår att lärare i högre grad använder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sällan.

Tanken om att skriva en uppsats som behandlar hur man som ung muslim i en samtida svensk kontext definierar och konstruerar sin religiösa identitet har sitt ursprung i min vilja att tillägna mig en bättre beredskap i bemötandet av muslimska elever i min undervisning om islam. Syftet med denna uppsats är att undersöka projektet Fredsagenterna. Undersökningen tar sin utgångspunkt i hur projektet väljer att förhålla sig till majoritetssamhället samt i hur de unga muslimer som ingår i projektet ser på sin religiösa identitet i relation till majoritetssamhället. Undersökningen har utförts som en fallstudie bestående av en enkät, observationer samt kvalitativa intervjuer med fyra deltagare i projektet. Alla tre moment är genomförda i samband med en av projektets kurshelger.

Det här är en studie om den svenska dagstidningsrapporteringen om inledningen av den arabiska våren i Tunisien, Egypten och Libyen under år 2011. Vår utgångspunkt är de tolv klassiska nyhetsvärderingsteorierna, med tyngd på geografisk, kulturell och ekonomisk närhet.Uppsatsen syfte är att få bättre kännedom om likheterna och skillnaderna i den svenska rapporteringen från de tre länderna Tunisien, Egypten och Libyen. Vi undersöker två veckor för varje land i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi har valt att se tidningarna som en gemensam portal för den svenska internationella mediebevakningen.Vi har gjort en kvantitativ undersökning, när rapporteringen av upproren började, hur den såg ut och vilka källor man valde att lyfta fram. Vi valde också att göra en mindre kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållandena för de svenska utrikesreportrarna.

De senaste decennierna har handeln mellan länder ökat kraftigt och dessutom har det elektroniska informationsutbytet, kapitalströmmarna, resandet och migrationen ökat. Det har bland annat medfört att globaliseringens påverkan har börjat kännas i länder över världen, där nationsgränser blir allt mindre betydande. Idag blir företag allt mer internationaliserade och agerar globalt i allt större utsträckning. Debatter visar att det finns olika syn på globalisering och dess effekter, en del är positivt inställda medan andra är negativt inställda. Även Sverige har påverkats av globaliseringen och internationaliseringen där allt fler utländska företag träder in och agerar.

Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. Våra svenska politiker har blivit hårt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den här uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker använt sig av för att försvara sig själva eller sin politik. Detta är intressant ur ett retoriskt perspektiv då jag studerat hur dessa politiker agerat för att återuppta förtroendet hos svenska folket.

Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet.

Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket.Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka.

Den svenska biståndspolitiken utformades på 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har åtskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för biståndspolitiken. Den här studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska biståndspolitiken har förändrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som biståndspolitiken bygger på. En slutsats jag har dragit är att flera av de grundläggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 återfinns i dagens biståndspolitik..

Denna studie diskuterar hur kulturarv, i detta fall Friluftsmuseet Gamla Linköping, är uppbyggt och hur dess utformning gör att anspråk på historisk representation och autenticitet. De tre män som deltog som informanter i denna studie vet att Gamla Linköping är konstruerad genom omlokalisering av gamla byggnader till platsen, vilket skapar bilden av en liten stad i början av 1900-talet. Under intervjuerna med informanterna, frågade jag om de upplever Gamla Linköping som antingen ett museum eller en stadsdel - och svaret var komplex. I huvudsak ansåg informanterna att Gamla Linköping är ett levande samhälle som illustrerar det förflutna.Jag har genomfört denna studie genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer på Adventsmarknaden i Gamla Linköping. Genom de deltagande observationerna på Adventsmarknaden blev det möjligt för informanterna att fortsätta reflektionen över vad och hur de uppfattar vara representativ och autentiskt i förhållande till Gamla Linköping miljön.Studien är indelad i fyra delar; Museum eller stadsdel?, Dåtiden i nutiden, Adventsmarknaden, Kulturarv - för vem?.

Stadens offentliga rum i form av parker och grönstråk är platser som har betydelse både för stadsbornas rekreation och sociala kontakter. Det är platser där människor kan få olika intressen tillfredsställda och miljöer där många olika former av relationer kan äga rum. Det är här människor kan träffa likasinnade för en specifik aktivitet, träffa nya människor för alltifrån tillfälliga till djupare relationer samt känna gemenskap med andra i området. Dessa miljöer är alltså viktiga mötesplatser på många olika sätt för många olika människor. För att aktiviteter och möten ska kunna ske i de gröna offentliga rummen måste dock gestaltningen av platsen stödja och ge möjligheter till det, vilket inte 1900-talets storskaliga och funktionsinriktade planering har gjort. Inflyttningen till städerna ställer idag större krav på de offentliga miljöernas mötesplatser.

Denna uppsats tar upp frågan om drivkrafter hos svenska personer som idag driver en blogg av personlig karaktär. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: ?Vad är drivkraften bakom bloggande hos svenska bloggare??. Bloggens popularitet och framfart de senaste åren gör den lättillgänglig som läsare men också som bloggförfattare, vem som helst kan idag enkelt skapa en egen blogg och börja blogga. Vad är det då som driver svenska bloggare till att starta och sedan kontinuerligt driva en blogg? Vad skulle kunna få en bloggare att sluta blogga? Empirin samlas in från relaterad forskning och intervjuer av svenska bloggare med ett kvalitativt angreppssätt.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Denna studie genomfördes genom ettspråksociologiskt perspektiv som bland annat studerar språk i ett socialtperspektiv. Tankar till studien grundades sig i att det verkar råda en hel delengelska lånord i svenskan och det finns delade meningar om hur pass mycket detpåverkar det svenska språket och hotar det. I ?Mål i mun-handlingsplan för det svenska språket? menar man att detska räcka med svenska men trots det verkar de engelska lånorden få en alltstörre plats i det svenska språket. Denna studie syftade därför att undersökavilka allmänna attityder 10 stycken informanter har till engelska lånord.Strävan var även att undersöka hur pass medveten vi är i användandet av lånordsamt om där fanns vissa lånord som föredras.

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav. Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process.