During the 21st century, Society has again begun to focus its attention on working class literature and on issues related to social class. In the media contemporary working class literature is often mentioned as a distinct phenomenon. I my view, the meaning of this phenomenon have not been adequately formulated. The aim of this Master?s Thesis is to reconstruct, using a discourse oriented text analysis, a picture of how the contemporary working class literature is described in today?s society.

Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstå präglas utvecklingen alltmer av ett hållbart och långsiktigt tänkande. Ekoturism är en form av turism som växt fram med utgångspunkt i en sådan filosofi. Den innebär ett förhållningssätt samt även en utvecklingsmodell som strävar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillväxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte är att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen på en destination som Kalmar län.Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och med en teoretisk utgångspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband där de båda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra.

Den föreliggande uppsatsen är av teoretisk art och syftar till att skildra synen på massan och massamhället hos en utvald grupp samhällstänkare, vilka var verksamma främst under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Under denna period så var massamhället och dess konsekvenser ett hett diskussionsämne bland konstnärer, skönlitterära författare, samhällstänkare och politiker då man ansåg att de stora sociala och politiska förändringarna som skedde i samtiden hade skapat ett, på många sätt, nytt samhälle som krävde analys och förklaring. Exempelvis så skedde stora mänskliga förflyttningar till städerna, den industriella revolutionen och omfattande demokratiseringsprocesser förändrade, på många håll i Europa, den sociala och politiska organisationen. Ur dessa förändringar föddes diskussionen om massamhället och massan. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är två mer eller mindre avgränsade idéströmningar, nämligen den aristokratiska liberalismen och masspsykologin.

Städer använder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex.

Sammanfattning Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spår en framtid då Sveriges klimat till större del präglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebära. Så väntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen är att kartlägga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer påverka samhället.Materialet studien bygger på har inhämtats från flera håll, men främst kommer det från SMHI, tidningsartiklar, räddningstjänster och kommuner. Sedan har en sammanställning gjorts där de identifierade händelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien är avgränsad till att endast inkludera händelser under sommarmånaderna juni, juli och augusti eftersom flest händelser av intensivt regn bedöms inträffa då.Resultatet visar stor geografisk spridning av inträffade regn, och liten kronologisk spridning.

Villa Giacomina med park ligger 5 kilometer norr om Lidköping i ett område som idag nästan har vuxit ihop med själva staden. Detta examensarbete behandlar Villa Giacominas historia ur miljöns innehåll idag i avseende vegetation och fasta strukturer, samt presenterar ett koncept till framtida bevarande, vård, restaurering och förnyelse. I ett eget kapitel beskrivs även översiktligt parkens användning genom århundradena. År 1979 i samband med att Lidköpings kommun tog över förvaltningen av parken byggnadsminnesförklarades Villa Giacominas park. I parken har varje tid och person satt sin prägel, därför kan man använda Villa Giacomina som ett titthål för att förstå trädgårdshistorien i Sverige från sent 1700-tal och in på 2000-talet. I fallet med denna park, och det ibland bristfälliga faktaunderlaget, är det också intressant att göra det omvända, att genom trädgårdsarkeologiska spår och vad som finns bevarat från andra parker ifrån samma tid fundera kring om det kanske kan ha varit så även på Villa Giacomina. Parken växte fram under sent 1700-tal och dess placering styrdes av landskapets utformning, det sluttande läget ner mot Kinneviken, den kuperade marken och beståndet av gamla träd. Parken var till en början ett eremitage för Claes Julius Ekeblad, pensionerad hovman från Gustav III:s hov. Claes Julius Ekeblad hade vuxit upp på Stola säteri och efter ett liv i Stockholm flyttade han hem till Västergötland och valde här att leva ett liv i samklang med naturen.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

Det vi väljer att bevara som ett kulturarv baseras på samhällets värderingar och ideal. Kulturarv är ett val och även när det kommer till själva förvaltningen finns flera olika vägar att välja på. Den här uppsatsen utreder ett sätt att se på landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmänna synen på vad ett kulturarv är och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgång av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgår att frågan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förändrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella såväl som immateriella arv. Synen på kulturarv och landskap har dessutom gått från att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, föränderlighet och aktivt bruk.

Syftet med denna uppsats är att undersöka två samtida svenska filmfestivaler, Göteborg International Film Festival och Malmö Arab Film Festival, utifrån två teoretiska perspektiv på filmfestivalen med den mer övergripande målsättningen att bidra till ett spirande och stadigt växande forskningsfält kring filmfestivalen i den nationella kontexten. De aktuella festivalerna inringar i förhållandevis god mån den svenska filmfestivalflorans allsidighet; en omfångsrik historisk publik festival respektive en smalare tematisk nykomling.                      De teoretiska perspektiven innefattar festivalen betraktad som en del av ett internationellt nätverk utifrån Thomas Elsaessers och Marijke de Valcks definition, samt som en kulturell yttring av föreställda gemenskaper. Med utgångspunkt i dessa teoretiska positioner kommer festivalerna granskas med fokus på dess uppkomst, visioner och agenda, filmprogram, publik, ekonomisk beskaffenhet och liknande kontextualiserade förhållanden.                      För Göteborg International Film Festival utgör spridningen av filmkultur, de huvudsakliga fundamenten i dess målsättningar och agenda, i synnerhet med fokus på nordisk film, medan tematiken, den arabiska kulturen, utgör det bärande för Malmö Arab Film Festival. Göteborg International Film Festival uppvisar i samstämmighet med de nätverksteoretiska perspektiven på festivalen en mångfacetterad beskaffenhet av filmceremoni, marknadsplats, internationell plattform och tävlingsmästerskap, i kontrast till Malmö Arab Film Festival där festivalens textur är mer komplex än föreliggande bestämningar. Båda festivalerna har uppstått i den post-industriella staden och dess återskapande som centrum för kreativitet, kultur och kunskap.                      Malmö Arab Film Festival adresserar en uppenbar arabisk (föreställd) gemenskap i sitt tematiska fokus.

I min examensuppsats behandlar jag det konstrum, där konstteoretiker och konstutövande blandas med lekmän. För ett nyanserat konstbegrepp behövs en genusmedveten och breddad syn på såväl konsthistorien som samtidskonsten . Min frågeställning är: Hur hanterar och hur kan skolan hantera konsthistorien och konstbegreppet på ett utvidgat och genusmedvetet sätt? Jag är nyfiken på hur elever och lärare närmar sig konstfältet och hur de upplever konsten och konstbegreppet i stort. Hur pass integrerad är teorin och praktiken och hur väl appliceras genusbegreppet på undervisningen.

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lärare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. Lärarkaraktärerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrån i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet är att få fördjupad förståelse för hur karaktären lärare, hur lärarrollen och hur undervisningssituationen framställs i dessa fyra filmer. De frågeställningar jag utgått från är: Hur karaktäriseras lärarna och hur framställs lärarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarkaraktärerna och lärarrollen i de utvalda filmerna? samt På vilket sätt uttrycks lärarkaraktärernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framträder gällande dessa i de utvalda filmerna? De mänskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt läraryrket.1 På så sätt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

This essay takes its start in the problematic situation concerning source material in the study of the Norse religion before the Christianization of Scandinavia. There is a lack of written sources from the time when the religion was still practiced. There are plenty of archeological sources economic situation than their religious beliefs. The Icelandic stories written in the 13th and 14th centuries give us a broad pictureof the Norse mythology, but the writers were Christians which makes their reliability questionable.The focus of this essay is therefore on two texts written during the time when the Norse religion was still in practice. The first source is the travel notes written in 922 by the Muslim scholar Ahmad ibn Fadlan who met a group of the Rus? people.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

This Master's thesis explores representations of sexual agency in contemporary, Swedish novels for young adults. Using a representational theory approach the thesis analyzes 24 novels published in 2000 ? 2013. Addressing the following research questions: how is sexual agency constructed and regulated relative to gender performativity in Swedish novels for young adults? How are situations of sexual abuse and sexual ?grey zones? (situations that border on abuse) represented and being made intelligible in the texts? What are the consequences of representations of sexual agency? In the readings of the novels discourse analysis and theories on cultural representation and power have served as the critical points of entry, as well as the methodological basis for the study.