Hur lär man känna en plats? I mitt examensarbete har jag undersökt hur man genom en konstnärlig process kan närma sig en plats. Hur man kan studera sin egen närmiljö för att upptäcka något nytt i sin vardag. Hur man kan ta plats, ockupera och interagera med hus, inredning, människor och material. Flera platser har legat under observation, där HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk har varit en av dem.

Med Köpenhamnsskolans säkerhetiseringprocess som analysverktyg kan man tolka institutionaliserandet av apartheidpolicyn som en följd av att rasfrågan i Sydafrika under tiden efter andra världskriget säkerhetiserades. Den vita identiteten formades, med ett postmodernistiskt perspektiv, i och med denna process. Den samtida politiska diskursens konstruerade föreställningar om ?vi? och ?dem? blev en förutsättning för samhällets uppfattning om apartheidsystemets legitimitet. I och med apartheidregimens fall reverserades emellertid rasfrågan i säkerhetiseringsprocessen och introduceras åter som politisk fråga.

The aim of this essay is to study how older art can be used to illustrate our contemporary society with a critical view and also to contribute to the discussion of for what reason we keep our public collections.My essay is based on a case study of the 2008 summer exhibition ?Queer: desire, power and identity? at Nationalmuseum. The exhibition used art from different eras to show how the ideals, norms of gender, and how the symbols for power have changed throughout history. It also reveals how certain art or artists have been excluded from art history due to their sexual orientation.This study is based on three questions:-          How can older art be used to illustrate a to our society contemporary theme?-          How can a public museum make an exhibition with a clear and active message?-          How can a clear and potentially sensitive message be shown without risking to be provocative towards either the visitors or the person(s) it is about.My material is based on the exhibition, the work material from the museum, protocols, photographs, exhibition texts, and interviews with the creators of the exhibition.

The purpose with this essay is to examine how arts and politics integrate to raise urgent messages and call upon social changes. Performance art as an artistic manifestation against the surveillance society has been studied to clarify this integration and through an empirical examination of the anarchistic performance group The Surveillance Camera Players. This group formed in New York City 1996 as a manifestation against the increased use of surveillance cameras in public places in Manhattan. Through performance in front of these cameras, The Surveillance Camera Players are able to express their protest against the surveillance society which, occurring to them, violates citizens constitutionally right to privacy. The development and signification of the surveillance society are examined through theoretical perspective by foremost Michel Foucault, but also by contemporary scientist in that field.

Uppsatsen är en biografisk och receptionshistorisk studie av en svensk nutida konstnär. Tidningarnas recensioner och artiklar, personliga samtal med Johan Thunberg och analys av Thunbergs målningar ger underlag till uppsatsen. Materialet har hämtats från bibliotekets mikrofilmsarkiv, tidningarnas internetarkiv och konstnärens hemsida på Internet med länkar till Konstnärslexikonet Amanda och Svenska konstnärer. Vid informationsinsamlandet av underlaget till uppsatsen har långsamt en ?bild? av Johan Thunbergs konstnärliga verksamhet vuxit fram som idag år 2011 kan ses som en mindre affärsrörelse. En intressant del i affärsrörelsen, förutom den konstnärliga kreativiteten att framställa originalmålningar, är marknadsföringen av enmansföretaget.

Syftet med studien var att undersöka hur innehållet i den politiska tv-reklamen ser ut i Sverige eftersom politikerna själva då har kontroll över hur de vill framställas i mediet. Utgångspunkterna var den svenska politikens medialisering och teorin om priming. Forskningsintresset låg i att tv-reklam var en ny arena för politisk kommunikation inför riksdagsvalet 2010 och inga studier hade gjorts på innehållet i de politiska reklamfilmerna.En kvalitativ textanalys gjordes genom att systematisera innehållet i reklamfilmerna utifrån AIDA-modellen och en retorisk analys. Resultatet jämfördes sedan med respektive partiprogram och tolkades utifrån teorin om priming samt teorin om medialisering.Resultatet visade att de politiska reklamfilmerna har anpassat sitt budskap för att väcka intresse och för att hålla kvar tittaren. I filmerna används retoriska medel för att skapa igenkänning och väcka sympati för partierna.

Jag vill fånga och bevara känslan av bergets inverkan på området. Längs med vägen kommer kommersiella lokaler att finnas. Dessa är flexibla och kan husera en mängd olika aktörer; caféer, gallerier, utställningar, småbutiker, kontor osv.Det de har gemensamt är sikten tvärs igenom byggnaden. Står man på gatan utanför uppfattar man fortfarande berget i bakgrunden genom lokalen.En ny mötestplats genereras. Hornstulls nya torg binds samman med Hornsbruksgatan.

Lundh, P. Kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Syftet med studien var att undersöka kulturens inverkan på olika patientgrupper och att se hur sjuksköterskan kan använda kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. Metoden är en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl, Psychinfo och EBSCO.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas. Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag på torget stärks utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade gaturum..

Uppsatsen behandlar läroplansförändring i grundskolan kontra samhällsförändring i Sverige mellan åren 1969 och 1994, då tre läroplaner ges ut. Syftet är bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhällsförändringen kommer till uttryck i läroplanerna och om det finns förändringar i samhället som man skulle förväntat sig speglas i läroplanerna, men som inte kommer till uttryck. På ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och därefter läroplanernas innehåll. Metoden som används är hypotetiskt - deduktiv, där undersökningen utgår från en hypotes. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt på det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

Sedan radar började användas under första hälften av 1900-talet har duellen mellan radar och signalspaning pågått. Genom att utnyttja radar har alltid en medveten risk tagits, risken att bli upptäckt av motståndarens signalspaning. Duellen gavs möjlighet att ta en paus då radarsystem med låg uteffekt introducerades på marknaden under slutet av 1980-talet, nu fanns plötsligt en möjlighet att använda radar samtidigt som de samtida signalspaningssystemen inte kunde upptäcka dessa radarsystem. I föreliggande magisteruppsats i krigsvetenskap med militärteknisk inriktning undersöks räckviddsförhållanden mellan dessa radarsystem och signalspaningssystem. Genom scenarier i den marina arenan försöker jag värdera de taktiska vinster en användare av radar med låg uteffekt kan göra.

This essay takes its point of departure in the need for modern day public libraries to legitimize their place in today?s society. Societal changes call for constant reinvention of libraries and as part of this reinvention, new light is being shed on the public library?s role as a meeting place. By investigating contemporary debate articles published in Bibliotek i samhälle and Biblioteksbladet, two major Swedish library magazines, this essay aims to categorize and compare different conceptions of the library?s function as a meeting place.

Framsteg inom genteknik har givit upphov till tanken om en förestående förändring av vår rättviseuppfattning, däribland vilken roll hälsa, intelligens och fantasi kan ha i en distributiv rättviseteori. Denna uppsats syftar till att tydliggöra John Rawls förhållningssätt till dessa nyttigheter, vilken i samtida forskning ofta beskrivs som en exkludering, med hänvisning till att de inte innefattas i Rawls rättviseuppfattning. Medan den gängse uppfattningen beskriver denna exkludering som ett resultat av bristande kontroll, vilket genteknik anses kunna förändra, visar denna uppsats genom en beskrivande idéanalys att frågan är mer problematisk än vad som vanligen framförs. Bland annat dras slutsatsen att Rawls exkludering i viktiga avseenden inte är ett resultat av bristande kontroll, utan att den snarare bör betraktas som ett medvetet val. Detta påverkar inte bara vår syn på Rawls rättviseteori, utan även synen på vilka implikationer genteknik i själva verket har på vår rättviseuppfattning..

Språkets möjligheter och begränsningar när det gäller att tala om och tolka en bild har alltid fascinerat mig. Är gränserna för vad vi kan säga eller skriva ner om en bild olika beroende på vilket språk vi talar? I en visningssituation på ett museum talar man om, beskriver och analyserar bilder, konstverk och andra visuella objekt och sätter in dessa i ett kulturellt sammanhang. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur två språk, svenska respektive mandarin med helt olika skriftlig representation, används i en sådan situation och belysa skillnader och likheter när man talar om och förmedlar kunskap om kinesiska bildobjekt.I studien analyseras transkriptioner av intervjuer kring fyra utvalda kinesiska bildobjekt med två informanter med respektive språk som modersmål. Kvantitativt skiljde sig de sammanlagda texterna kring objekten åt något i omfattning även om de innehållsmässigt föreföll likvärdiga.

Uppsatsen tar upp tretton bilder som Hilma af Klint målade under tidsperioden 1906-1915. Bilderna ingår i en svit som kallas för Bilderna till Templet som omfattar nästan 190 målningar. Under hennes livstid var hennes livsverk okänt för hennes samtid. Hon målade abstrakta, geometriska former och använde klara färger flera år före sina Samtida konstnärskollegor. Inom ett hermeneutiskt arbetssätt ingår det olika moment som tolkning, beskrivning och analys av bilder.