Detta arbete är en studie av de ämneskoncept och traditioner som präglat bildundervisningen i grundskolans högre stadium under 1900-talet samt en överblick över de utredningar, forskningsprojekt och satsningar som haft till uppgift att undersöka och föreslå åtgärder för att förbättra kulturarbetet i allmänhet och bildarbetet i synnerhet i skolan och skolans ämnen. Mot dessa resonemang speglas fortsättningsvis resultatet av arbetets fältstudie som är en samtida blick in i några bildpedagogiska rum. Fältstudien syftar till att undersöka hur bildpedagogikens parallella ämneskoncept tar sig uttryck i bildlärares tänkande kring och beskrivning av sin undervisning . Fem bildlärare, utbildade vid olika tidpunkter har berättat om hur de bedriver den praktiska och gestaltande undervisningen i Bild i grundskolan (årskurs 6-9). I analysen av materialet utgår jag ifrån bildpedagogisk teori, ett kulturteoretiskt perspektiv samt den yrkespraktiska teorin.Resultatet pekar på många glädjeämnen men också att bildämnet utformas av den enskilde bildlärarens ämneskoncept i en blandning av gamla och nya bildpedagogiska traditioner ? till synes utan ett gemensamt måltänkande som utgår från kursplanen i ämnet Bild för grundskolan.

I den här studien undersöks hur arkeologi framställs i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgångspunkter dels i att det arkeologiska fältet populariseras när det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrån institutionella diskursiva praktiker. Centralt är att relationen mellan nuet och det förflutna får effekter för synen på samhället och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjälp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstädernas dagspress under det gångna året. Båda institutionerna, tidningarna samt arkeologfältet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom då hotet mot kulturarvet står i fokus då tongångarna blir mer inriktade på konservativa värden såsom bevarande och beskyddande.

Tidigare forskning har visat att barn har lättare att ta till sig ett nytt språk när de redan finner trygghet i sitt modersmål. Under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsätt när det gäller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmålsstöd i förskolan. Därav väcktes ett intresse för vår studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt läroplanen skall alla barn erbjudas modersmålsstöd vilket vi lutar oss tillbaka på i den här studien, då det är läroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger.Genom att göra observationer där vi tittade på hur en verksamhet fungerar där majoriteten av barnen är flerspråkiga har vi kunnat samla på oss material för en analys kring modersmålsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att främja barnens flera språk. I analysen har vi framställt den data vi har fått fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en analys om läkarprofessionens eventuellt förändrade syn på patientbemötandet - gällande både sin egen och patientens roll - kritisera och kontrastera New Public Management och Service Management angående marknadsanpassning av läkar- och patientrollen. Vi utgår från ett tolkande paradigm och använder oss av en kvalitativ metod. Vi kritiserar New Public Management och Service Management inom svensk sjukvård huvudsakligen utifrån Etienne Wengers teori om sociala grupper i samhället, men även utifrån Michel Foucaults och Jean Baudrillards teorier. Empirisk data presenteras tillsammans med teorin och tolkas utifrån teorin. Empirin härstammar från åtta intervjuer och en observation, men består även av sekundärdata i form av artiklar från läkarfackpress.

Den här kandidatuppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur uppfattas i svensk media. Utgångspunkten är frågeställningen Hur förhåller sig samtida debatt om landskapsarkitektur till begreppen ekologi, sociologi, estetik samt genius loci? Med ett urval från både fackpress och dagspress sovrades de aktuella artiklarna ut. De handlar om det prisade området Hammarby Sjöstad i sydvästra Stockholm och skrevs år 2000?2010.

Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lärandemetod. Syftet är att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lärare tillika retorikstudenter förhåller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgångspunkt i syftet har två metoder använts; telefonintervjuer med fyra lärare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt didaktiskt underlag från yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvärvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikdidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begränsat inflytande i samtida didaktisk forskning, trots dess över tvåtusen år långa historia med omfattande tillämpning.

Syftet med arbetet är att belysa hur ett urval konsthantverkare i Östergötland beskriver distanseringen i sitt arbete. Med distanseringen i detta arbete avser jag tiden då en skapande människa, efter en period av medvetet arbete, lämnar sitt verk ifrån sig eller avbryter sitt arbete och gör någonting annat. Utifrån syftet har en frågeställning med tre frågor formulerats:Hur påverkar distanseringen konsthantverkarens skapandeprocess?Hur beskriver konsthantverkare distanseringen? Har hon/han ett begrepp för den?Vilka skillnader och likheter finns hos olika konsthantverkare när det gäller distansering?En kvalitativ intervju har används som metod i arbetet. Metoden rymmer möjligheter att skaffa djupare kunskap om fenomenet distansering.

Abstract ?The Vampire from past to present?. This essay studies and compares the early historical Vampire as it is presented in some of the Western Europe countries, primarily Greece, but also Romania and how their descriptions of the Vampire have inspired the portrait of vampires in modern films and literature. The essay aims to answer the questions:How has the historical, traditional, European Vampire developed through the centuries into the modern Vampire of today? Which original facts and perceptions about the Vampire from a Christian and pre-Christian point of view can be observed in the modern Vampire, as it is presented in the chosen films and furthermore, can any new ideas be observed in the films?By studying Vampire literature and poems throughout the centuries, a very interesting picture appears.

Modernismens storhetstankar om mänsklighetens obegränsade kapacitet har gjort den postmoderna människan smärtsamt medveten om mänsklighetens begränsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terräng. Valet av semester anses påverka både resenären och värddestinationen. I denna undersökning söks en förståelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontärresans arrangemang och volontärresenärers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenären samt moraliskt resande och hållbar turismutveckling kopplas till empiri grundad på djupintervjuer med volontärresenärer samt representanter från två olika volontärresearrangörer.

Uppsatsens syfte är att undersöka jämställdhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus på konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden består av diskursanalys av material från tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jämställdhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och näringslivet. Utgångspunkten är att diskurser är betydelsebärande system som är relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. Utifrån tidigare forskning framstår två aktörer vara särskilt relevanta: välfärdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att två diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer.

Syftet med uppsatsen är att titta närmare på Jeanne d´Arc och hennes fasta genom att studera de rättegångsprotokoll som nedskrevs 1431 och 1455. Jeanne d´Arc beläggs ofta med sjukdomen helig anorexi som medel för sina uppenbarelser. Detta fängslar såväl dagens forskare såväl som hennes tidigare belackare, de klerker som anklagade henne för kätteri under den rättegång hon genomgick innan sin död på bålet. Intresset för frågan dök upp efter att jag studerat Caroline Walker Bynums bok Holy feast and holy fast som behandlar just hur medeltida kvinnor såg på fastan och dess omvärld. Min hypotes är att Jeanne d´Arc inte led av anorexi utan att detta snarare tillhör en hjältemyt och en hagiografisk myt där hon placeras i samma fack som flera andra samtida helgon.

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969.Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna.Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger..

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har små och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis Vänner har därför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag är utformat med utgångspunkt i följande principer och målsättningar:- Att i möjligaste mån använda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsägbar samtidigt som blickfång och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivåskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrån, samtidigt som alla utställningssalar är åtkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett växelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka väggar med infällda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hängrännor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvåning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillåter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot både förmodern och modern konst..

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka den rumsliga konstruktionens betydelse för sexualiteten diskurs i det samtida. Uppsatsen står på en trefaldig grund. Ontologiskt i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten som konstruerad, epistemologiskt i den kritiska hermeneutiken dvs. syftet är att förklara och förstå och slutligen så vilar den på Foucault och hans syn på sexualiteten och diskurs. I nästföljande avsnitt dekonstrueras och presenteras det konstruerade samhället utifrån begrepp som kön, sexualitet, rum och kropp.

The purpose of this study is to examine the changes in law and other types of politicialregulation regarding unauthorized absence during the reformation of the Swedish schoolsystem in 2010. How was this ?new? approach on unauthorized absence established; whatmade it possible and which view on ?unauthorized absence? does it implicate? The study hasa discourse analytic approach in which it examines central policy documents regarding thetopic of inquiry. The study has found that the alliance-government?s education policy onunauthorized absence is pervaded by one hegemonic discourse termed the mono-culturaldisciplinary discourse.