Denna studie syftar till att undersöka hur den enskilde bildlärarens stoffurval och ämnesplanering kan förklaras i relation till bildämnets inre och yttre påverkande faktorer samt se vilka skillnader och likheter som finns angående dessa i bildlärarnas ämnesplaneringar. Studien är gjord utifrån två forskningsperspektiv ? praktiskt yrkesteori och ramfaktorsteori. Fyra kvalitativa Samtalsintervjuer har gjorts med bildlärare på fyra olika skolor i Uppsala län. Studien visar att de två största påverkande faktorerna är styrdokumenten och den enskilde bildlärarens ämneskonception.

Syftet med denna studie är att undersöka införandet och användandet av materialet TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) i några utvalda förskolor i en kommun. För att uppnå syftet användes Samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio pedagoger, som alla arbetar på förskolor med barn i åldrarna ett till fem år, samt en talpedagog.I denna studie framkommer att kommunens mål med användningen av TRAS, var att hitta ett material som kunde hjälpa pedagogerna på förskolorna att identifiera barn som löper risk för att utveckla språksvårigheter. Det har inte framkommit i den här studien om kommunen har gjort någon form av uppföljning av användningen av materialet. Resultatet visade att ett av pedagogernas mål med TRAS, är att använda materialet som ett verktyg i deras arbete på förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på förskolan bemöter barn i sorg samt deras kunskaper kring barns sorgereaktioner. Vidare även undersöka vilken krisberedskap förskolan har, hur handlingsplanen ser ut samt pedagogernas medvetenhet om handlingsplanen. Den teoretiska utgångspunkten i detta arbete är anknytningsteorin. Jag valde att undersöka barn och sorg i förskolan då jag är säker på att jag kommer möta på barn som sörjer under min yrkeskarriär. Jag valde Samtalsintervju för att få svar på mina frågeställningar.

Syftet är att undersöka hur en förpackningsförändring påverkar ett varumärkes image. Det varumärke som undersökts är Gille som genomförde förpackningsförändringar under 2012. Detta är en fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom strukturerad Samtalsintervju, kvalitativ textanalys och fokusgrupper. I teorikapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens problemområde; att kommunicera ett varumärke, att särskilja ett varumärke samt att kommuncera via förpackningen. Studien visar att majoriteten av fokusgruppsdeltagarnas bilder av varumärket förbättrades i samband med förändringarna. Resultaten visade att den bild varumärket vill kommunicera och den bild deltagarna hade inte stämde överens, vilket indikerar på ett glapp mellan varumärkesidentiteten och imagen. Förpackningsförändringarna resulterade även i svagare varumärkesassociationer, då ingen av respondenterna kunde koppla de nya förpackningarna till varumärket. .

Vi har gjort en kvalitativ studie om Spotify som ska lansera en papperstidning den 22 december 2011. Vårt syfte med studien var att ta studera hur Spotify profilerar sig som papperstidning. Vi ville också ta reda på hur Spotifys målgrupper ser på varumärkets profilering. Vår utgångspunkt under hela studien har varit hermeneutisk eftersom vårt syfte var att få en djupare förståelse från dels First Publishing Group (förlaget till tidningen) men också från tidningens målgrupper.Våra frågeställningar till studien var:* Vilka strategier ligger till grund för Spotifys val att profilera Spotify i en papperstidning?* Hur upplever Spotifys målgrupper varumärkets satsning på en papperstidning?Vi har använt oss utav dels en semistrukturerad Samtalsintervju med chefredaktören på First Publishing Group, Ola Karlsson.

Ominriktningen från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar ställer nya krav och villkor påframtidens materielförsörjning av försvarsmateriel. I huvudsak kommer de nuvarandeanskaffningsformerna att bibehållas men samtidigt har några möjliga, alternativaförsörjningsprinciper identifierats, en av dom är leasing.Syftet med denna uppsats är att, induktivt, analysera om leasing är en möjlig försörjningsprincipför försvarsmateriel. Analysen utgår från frågeställningarna om leasing kan ersätta/kompletteradagens anskaffningsformer, vad som krävs och i vilka former. Dessutom analyseras vilkabegränsningar och konsekvenser ett användande av leasing kan innebära för Försvarsmaktensförmågor vid ett förändrat omvärldsläge, nationellt och internationellt. Analysen genomförs medtyngdpunkt på makronivån, helhetsförståelse, och som en principdiskussion.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ Samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till musik samt hur de ser på sin egen musikalitet. Utifrån syftet formulerades fem frågeställningar som berör hur musiken används i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser på musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av Samtalsintervju med en intervjuguide där totalt fyra pedagoger från två förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma år inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger använder musik medvetet i det dagliga arbetet på förskolan och känner sig säkra i sin musikaliska roll. Synen på musikalitet skiljde sig åt med två olika uppfattningar.

I denna studie problematiseras huruvida konflikthantering i förskolan utgår från demokratiska värderingar. Syftet är att studera hur pedagoger förhåller sig till barn i konflikter samt barns perspektiv på konflikter. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empiri har samlats in med hjälp av videoobservation samt grupp- och Samtalsintervju. Frågeställningar studien utgår från är: Hur hanterar pedagoger konflikter i förskolan dels mellan pedagogerna och barnen men även i relation till barnens konflikter? Hur upplever förskolebarn att pedagoger agerar i konflikt? Hur vill barn att pedagoger ska agera i konflikter? Används demokratiska värden för att lösa konflikter? Resultatet tyder på att pedagogerna har ett auktoritärt förhållningssätt i konflikterna med barnen, det finns ett tydligt maktutövande från pedagogernas sida.

Ämnet för uppsatsen är barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda på hur förskollärare och lärare förhåller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande påverkar utvecklingen. När barn och sexualitet kopplas samman uppstår ofta debatt för att sexualitet ses som något som tillhör vuxna. Sexualitet är också tätt sammankopplat med genus vilket påverkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var Samtalsintervju och tre förskollärare och tre lärare intervjuades.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka förskolans yngsta barns lärande i situationer som karaktäriseras av ett musiskt arbetssätt. För att kunna genomföra detta måste vi först visa om det är ett musiskt arbetssätt som förskolläraren arbetar utifrån. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lärandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en Samtalsintervju med en förskollärare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lärande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lärande som där synliggörs.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ Samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till musik samt hur de ser på sin egen musikalitet. Utifrån syftet formulerades fem frågeställningar som berör hur musiken används i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser på musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av Samtalsintervju med en intervjuguide där totalt fyra pedagoger från två förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma år inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger använder musik medvetet i det dagliga arbetet på förskolan och känner sig säkra i sin musikaliska roll. Synen på musikalitet skiljde sig åt med två olika uppfattningar.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa Samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från Samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid.

Syftet med denna studie är att utifrån ett antal specialpedagogers erfarenheter, undersöka om det finns några gemensamma anledningar till varför förskolor kontaktar dem. Studien syftar även till att undersöka vilket fokus specialpedagogerna intar, när de konsulterar eller handleder. Den empiriska metoden som används är kvalitativ Samtalsintervju. Intervjuerna utgår från specialpedagogernas erfarenheter vilket gör att författarna har gjort en respondentundersökning och specialpedagogerna benämns som respondenter. Det insamlade materialet har sedan koncentrerats utifrån syfte och forskningsfrågor, för att skapa ett resultat.