Syftet med min undersökning har varit att utifrån begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsättningar försöka ta reda på hur man resonerar kring elever i behov av särskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det är en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid två olika högstadieskolor i två olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har också använt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Facebook is the most widely used social media in Sweden. It allows the user to easily share the latest from their everyday life, their opinions, as well as communicate with their acquaintances. According to the latest poll from the Foundation for Internet Infrastructure, 33% of teenagers in the ages 12-15 spend their Internet time being active on social media. 63% of these teenagers visit Facebook on daily basis.Herein, we examined how Facebook can be exploited as a complement to the education of the mother tongue. The investigation was performed with a questionnaire as well as a test group that has been supplemented with semi-structured interviews. In conclusion, the study showed promising results in the usage of Facebook with the education.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om och hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill få en uppfattning om hur undervisningen i läsförståelse kan gestalta sig i skolår 3 och 4. Vidare ämnade vi skapa oss en uppfattning om hur lärarna tänker kring de ökade kraven på en strukturerad undervisning som följer med den nya läroplanen, Lgr 11. Undersökningen är kvalitativ och omfattar sex klasslärare. Vi använde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod.Resultaten visar att lärarna i sin undervisning använder flera läsförståelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om läsförståelsestrategier vilket forskningen förespråkar.

Värdighet är inom vårdvetenskapen ett grundbegrepp. Studier om värdighet är gjorda men endast ett fåtal om barn och värdighet. Syftet var att beskriva hur barns och föräldrars värdighet bevaras under sjukhusvistelse. Metoden var icke-deltagande observation vid 8 observationstillfällen genomförda av barn i åldern 5 mån till 17 år. Fältanteckningar gjordes utifrån en observationsguide.

Vårt syfte med det här arbetet var att undersöka hur förskolebarn agerar när de ställs inför två matematiska problem innehållande division/delning. Vilka lösningsstrategier använder de för att lösa givna problem? Vi valde att genomföra en fallstudie på den förskola där vi alla tre arbetar, och metoden vi använde oss av var deltagande observation, samt videofilmning. I studien ingick nio stycken femåringar. När vi transkriberade videoinspelningen såg vi att barnen använde sig av de olika lösningsstrategierna som vi tog upp i den teoretiska bakgrunden, i olika utsträckning.

Syftet med detta arbete är att förstå hur lärare levandegör kunskap i en skola för alla samt att förstå pedagogers förhållningssätt till estetiska uttrycksformer i skolan. Vidare syftar studien på att beröra eventuella begränsningar som lärare ser med att införliva estetik i den egna un-dervisningen. Jag har använt mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju. De utvalda informanterna är fyra verksamma lärare i olika åldrar och arbetar på olika skolor. Mitt resultat visar att lärare anser att kunskap får liv när läraren själv har ett intresse av och känner en säkerhet i både det innehåll och den form man undervisar i.

En omfattande omflaggning av svenska fartyg har pa?ga?tt under en la?ngre tid. Tidigare har det fra?mst bero?rt andra segment av den svenska sjo?farten, men det senaste a?ret har trenden med omflaggning a?ven spridit sig till fa?rjor. Syftet med denna studie har varit att kartla?gga vilka utmaningar som finns med att bedriva fa?rjesjo?fart under svensk flagg och hur framtiden kan komma att se ut fo?r svenska sjo?befa?l inom fa?rjesjo?farten.

I studien undersöks hur användbart materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. är för att elever i grundskolan ska få möjlighet att nå upp till de kunskapskrav som presenteras som mål i kursplanen, vilket stöd det ger lärarna att ge förutsättningar för detta samt vilket resultatet blir av användningen. Syftet är att validera användningen av materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--? och konsumentkunskapsundervisningen i grundskolan.

Denna uppsats behandlar utelämning av subjekt och subjektsfundament, samt i viss mån även utelämning av finita verb, i en korpus bestående av satser insamlade från SMS och MSN-konversationer. Av de 151 insamlade satserna är 150 deklarativa satser och en är en frågesats. Det som undersökts är vilka pronomen som utelämnats, vilka verb som förekommer i subjektslös konstruktion, vilka skillnader som kan observeras mellan tal- och skriftspråk samt varför subjektsutelämning sker, kort ur ett historiskt perspektiv, men även huruvida det rent grammatiskt är möjligt med subjektslösa konstruktioner.Resultatet av undersökningen visar att jag är det subjekt som mest frekvent utelämnas. När det gäller verb har däremot ingen motsvarande observation kunnat göras. Det verkar med andra ord inte finnas några särskilda finita verb som gynnar utelämning av subjekt..

Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Denna kandidatuppsats beskriver platsen, framförallt byn, inom den berbiska kulturen i Marocko. Med syfte att beskriva relationen och sambandet mellan den geografiska platsens utformning och skapandet av en kollektiv och representativ identitet presenteras först den berbiska, isolerade byn och sedan den växande identitetsrörelsens mål och diskursiva tillvägagångssätt. Resultatet som presenteras bygger i första hand på en studie av aktuell litteratur och tidigare forskning och i andra hand på två kompletterande intervjuer och en egen studieresa genom Marocko i maj 2011. Baserat på det empirirska materialet görs en analys av skapandet av två parallella identiteter och med dem två egentligt olika platser, en vardagligt självupplevd i byn och en diskursivt omskapad och medvetandegjord av den urbana identitetsrörelsen. Med utgångspunkt i begreppen traditionellt i förhållande till modernt, ruralt i förhållande till urbant och kvinnligt i förhållande till manligt diskuteras platsens och identitetens relation.

Syftet med studien var att undersöka vid vilken situation som simmare använder visualisering mest och varför samt simmarnas visualiseringsförmåga. I studien deltog 278 simmare (15-30 år) i den kvantitativa delen och 3 simmare (17-23 år) i den kvalitativa delen av studien. De instrument som tillämpades till den kvantitativa delen var en konstruktion av SIAM och IPIES som tillsammans mäter idrottares visualiseringsförmåga och användning. Till den kvalitativa delen användes en semikonstruerad intervjumall. Resultaten från studien visade att det fanns några statistisk signifikant skillnad mellan högpresterade och lågpresterande simmare i visualiseringsförmåga.

Syftet med denna uppsats är att undersöka källkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ämnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel på hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen är att det förmodligen råder brister i källkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av källmaterialet och att LCHF huvudsakligen framställs positivt.Studiens teoretiska utgångspunkt är den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som används i studien är kvantitativ innehålls analys och en kompletterande intervjustudie. Det är ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF är hämtade, de är 91 till antalet.

Syftet med vår studie är att synliggöra förskolepedagogers inställning till och användande av musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi använt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen består av 6 pedagoger från två förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har någon speciell inriktning. I vår undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat så som att pedagoger har positiv inställning till musik och använder musik i sitt pedagogiska arbete både som mål och pedagogiskt medel. I båda förskolorna använder pedagoger musik för att det gynnar barns språkutveckling, sociala och emotionella utveckling.