Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen.

Studiens huvudsakliga frågeställning är hur dagens modejournalistik förhåller sig till Journalistförbundets spelregler för press- och yrkesetik.En kvalitativ innehållsanalys har genomförts på 12 nummer av de tre modetidningarna Damernas Värld, ELLE och Femina från år 2010. Samt alla modeartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från 2010. För att se en utveckling av modejournalistiken har vi i samband med litteratur som redogör för 1900-talets kvinnotidningar, gått igenom kvinnotidningarna Idun och Husmodern från år 1925 för att få ett historiskt perspektiv för modejournalistikens start. Vi har också gjort ett nedslag år 1988 där vi har granskat de tre modetidningarna Damernas Värld, ELLE och Femina för att få en överblick av modejournalistiken det året. För vår överblick av 1988 års tidningar valde vi 12 nummer av de valda modetidningarna.

This paper deals with breaks in upper secondary school. The aim with the study was to study the function of breaks for upper secondary students by investigating students? activities during breaks with the main issues: ?what does the students do during breaks??, ?how do they experience breaks?? and ?What is the relation between breaks and lessons??.A combination of the two complementary methods observation and interview was chosen to study this. The study was executed on an upper secondary school during one month. I have visited the school several times every week and written daily notes over my observations.

Syftet med denna uppsats är att studera huruvida prognoser är ett kompletterande eller konkurrerande verktyg till budgeten på tillverkningsföretag samt hur valet av styrverktyg kan ha påverkats av företagens interna och externa förutsättningar som dess organisationsstruktur, produktion och omvärld. Företagen vi har studerat visar på att prognosen inte är en konkurrent, utan ett komplement till budgeten. Alla de studerade fallföretagen använder sig idag av de båda styrmedlen. Flera företag säger sig ha andra styrmedel än budget, men det har visat sig att dessa styrmedel skiljer sig inte mycket från den traditionella budgeten. Budgeten har blivit en institution och har rotats fast i organisationer och gör det därför mycket svårt för företag att bryta sig loss ifrån den..

En undersökning av hur gymnasielärare i fysik använder metoder som inkluderar informations- och kommunikationsteknik i sin fysikundervisning gjordes. Studien baserades på intervjuer samt enkätsvar av sex lärare från olika gymnasieskolor inom Västernorrlands län. Intervjuerna analyserades i en jakt på övergripande mönster och enkätsvaren sammanställdes för att ge kompletterande kvantitativt stöd till intervjuerna. Slutsatserna visar att ingen av de här lärarna arbetar med metoden RealTime Physics, men att de till stor grad använder liknande metoder på liknande sätt men även att det ?nns en spridning inom gruppen när det gäller hur de använder den här metodtypen.Undersökningen visar även att den här lärargruppen har en positiv syn på den här typen av metoder även om de identi?erat behov av mer teknisk utrustning, kompetens och tid för att arbeta på det här sättet..

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie är att jämföra lärares verbala feedback i ett teoretiskt ämne med deras verbala feedback i ett praktiskt ämne.Med följande frågeställningar:Vilken typ av feedback ger lärare i idrott & hälsa?Vilken typ av feedback ger lärare i ett teoretiskt ämne?Hur ser lärare på feedback som ett pedagogiskt verktyg?MetodFöreliggande studie är en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet är fyra tvåämneslärare som undervisar på gymnasiet i idrott och hälsa och ett teoretiskt ämne. Varje lärare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt ämne, samt intervjuats efter varje observationstillfälle.ResultatResultaten visar vilken typ av feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne och i idrott och hälsa. Det visar även hur de olika lärarna använder feedback och vilken typ av feedback de väljer att använda mest.

Det blir allt vanligare att samhällsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post är det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst på dygnet, var man än befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriären.Försäkringskassans telefonkundtjänst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjänst Frågelådan inkommer omkring 2 frågor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frågor det handlar om.

The purpose with my essay was to investigate how genre pedagogy works in a practical manor? I wanted to reach a deeper understanding for the genre pedagogy and to find out if it fits all students. To investigate this issue I have asked following questions:What is genre pedagogy?How do teachers work with different genres in the genre pedagogy?For whom is the genre pedagogy?Is the critic right that Frøydis Hertzberg is proposing about the genre pedagogy formalism? I have been using qualitative methods, to gather my empirical data. I have been using two unstructured interviews and one unsystematically observation, in a third grade class in a school south of Stockholm, with 30% second language students.

Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med frågor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material från generella tillvägagångssätt för identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Med förskoleklassen i centrum är syftet att få utökade kunskaper kring matematiksvårigheter samt vilken betydelse självkänslan kan ha för matematiklärande. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer byggt på Diamant samt en observation med materialet The Bears kopplat till testet. Tidigare studier tillsammans med vår empiriska undersökning visar att matematikkunskap och självkänsla har ett samband och att de båda kan påverkas av undervisningens upplägg. I studien framkommer det att diagnoser och observationer samt lärarens roll är betydelsefulla pedagogiska redskap, både för självkänsla och matematikkunskaper..

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns när det gäller läs- och skrivinlärningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vår empiriska undersökning använder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda på hur verksamma pedagoger i skolans lägre åldrar arbetar med läs- och skrivinlärningen på de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog på vardera skolan och observerat läs- och skrivundervisningen i tre dagar på varje skola..

Syftet med studien är att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi tre frågeställningar. Frågeställningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien är utförd med fem rektorer som alla är verksamma inom Luleå Kommun.

Sammanfattning: Barn- och fritidsprogrammet är ett av gymnasieskolans treåriga yrkesförberedande program. Undervisningen är förlagd både i skolan och på praktik, så kallad arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tanken med APU:n är att knyta samman teoretiska och praktiska kunskaper för att skapa en djupare förståelse för att det teoretiska och praktiska hänger samman. APU:n skall också ge en introduktion till yrkeslivet. Undervisningen i skolan och APU:n utgör tillsammans en helhet som uppfyller programmets mål.

Personer med dövblindhet saknar helt eller delvis två av de sinnen, nämligen synen och hörseln, som andra redan från födseln använder för att etablera samspel. Detta faktum påverkar och medför svårigheter redan i det tidiga samspelet och följer sedan personen genom hela livet om inte kunskaper inom området tas tillvara och utvecklas. Kommunikationsutveckling som inte prioriteras leder ofta till deprivationer som passivitet, aggressivitet och sociala eller emotionella problem.Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka de faktorer som är av betydelse och kan ge personer medmedfödd dövblindhet med hörselrester grundläggande förutsättningar för samspelsutvecklingen där röstenkan ses som en kompletterande kommunikativ resurs. Studien avser att undersöka hur rösten kan stödjasamspelet mellan en dövblind person och dennes samspelspartners, impressivt och expressivt, och om dettai sin tur kan upprätthålla samspelet och på så sätt skapa utveckling.Eftersom dövblindhet för de flesta är ett okänt begrepp har det varit av största vikt att både förklara ochförtydliga begreppet både via definition och men också vad dövblindheten som funktionsnedsättninginnebär vilket beskrivits i både bakgrunden och i litteraturgenomgången. Litteraturgenomgången ger ocksåen allmän och grundlig teoretisk bas till undersökningen vad det gäller lärande, samspel ochkommunikation.

I uppsatsen redovisas vårt examensarbete inom den kompletterande lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Syftet med detta arbete är att göra en teoretisk studie med praktiska inslag för att få en klarare bild av vad dyskalkyli är och hur vi som lärare skall hantera elever med detta specialpedagogiska problem.Arbetet är en komparativ litteraturstudie där vi utgått från material kopplat till dyskalkyli och matematiksvårigheter samt en kvalitativ studie i form av intervjuer med tre specialpedagoger vid olika skolor för att få en inblick i hur arbetet med matematiksvårigheter bedrivs.Vår slutsats är att dyskalkyli är svårt att begripa och att det är svårt att avgöra när en elev har dyskalkyli och inte allmänna matematiksvårigheter. Trots detta är det viktigt att ställa en diagnos för att eleven skall kunna få rätt hjälp. Vi kan även konstatera att det finns kopplingar mellan dyskalkyli och dyslexi..