Sammanfattning I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

Syftet med vår studie var att synliggöra om och hur engelsklärare i årskurs fyra till sex anseratt undervisningen i engelska utvecklar elevernas muntliga kommunikationsförmåga. Vi genomfördetre kvalitativa undersökningar i samma kommun genom att använda oss av en formav fokusgruppsamtal. Det slutgiltiga resultatet visade att lärarna som deltog i studien ansåg attelevens kommunikativa förmåga är den viktigaste kunskapen att utveckla inför framtiden.Trots detta framkom det att många lärare prioriterade bort samtalsövningar i sin undervisning.Istället lades fokus på arbete med lärobok och övningsbok, vilket resulterade i att det intefanns tid över till kommunikativa aktiviteter. När lärarna fick Samtala om sin undervisningframkom det att läroboken måste kompletteras med andra övningar för att alla mål i kursplanenför engelska ska uppnås, något som vi även fann stöd för i tidigare forskning..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förståelse för ämnet matematik genom att de får Samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi två utvalda elever med hjälp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes på dessa två elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förståelse enligt vår mening, på grund av att det knappt fördes någon dialog i den aktuella gruppen.

Ett av huvudmålen för den svenska Barnhälsovården (BVC) är att stödja föräldrar i sitt föräldraskap, så att det kan skapas gynnsamma förutsättningar för en mångsidig utveckling för barn. Syftet med denna intervjustudie var därför att belysa mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan på BVC under barnets första levnadsår. I studien har fem mammor intervjuats. Intervjutexten har analyserats med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att någon har tid att bry sig om, vilket innehåller tre kategorier: Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär: Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn: Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar.

Syftet har varit att studera vad barns språkutveckling innebär och hur pedagogers förhållnings- och arbetssätt var för att främja barns språkutveckling utifrån den litteratur- och fältstudie som presenteras i den här uppsatsen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi sökte en större förståelse om fenomenet samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av fyra stycken observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse om hur pedagoger kan arbeta språkutvecklande. Resultatet vi kom fram till var att pedagoger arbetar språkutvecklande redan i förskolan eftersom det är i förskoleåldern som barns språk utvecklas som mest. Barn använder sig av flera olika kommunikationssätt och strategier i sin språkutveckling. Pedagogernas förhållningssätt var att Samtala mycket med barnen.

I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

Livmoderhalscancer påverkar de drabbade kvinnorna och deras närstående. Att inom sjukvården Samtala om sjukdomens biverkningar och effekter kan upplevas som svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes och 10 artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: att förlora kvinnligheten och känna sig otillräcklig, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att känna behov av närhet och stöd och att önska mer och tydlig information.

Sammanfattning I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

Barn som lider av depression är ovanligt men i tonåren ökar sjukdomen markant. Primärvården blir ofta den första vårdkontakten. Vårdpersonal inom primärvården känner inte alltid till symtomen för depression hos ungdomar. Om tonåringar inte får hjälp med sin depression kan det leda till sämre livskvalitet och försämrad prestation i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur primärvården kan identifiera depression hos ungdomar.

Den här undersökningen handlar om språkutveckling med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i förskolan för att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn. Studien är en fallstudie med kvalitativt metodval, där sex pedagoger intervjuats på en förskola där majoriteten av barnen är flerspråkiga. Det empiriska materialet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv på språkinlärning och språkutveckling, med hjälp av begreppen interaktion, den proximala utvecklingszonen och artefakter. Pedagogerna uttryckte sig positivt till flerspråkighet i förskolan och ansåg att det var viktigt att använda alla vardagliga situationer för att utveckla barnens språk genom att Samtala mycket med barnen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i textilslöjd och textila hantverk förhåller sig till och arbetar med bedömning och betygssättning inom sitt ämne. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med sex lärare; fyra grundskollärare i textilslöjd och två gymnasielärare i textila ämnen. Analysen av intervjuerna är gjord enligt ett hermeneutiskt perspektiv, där styrdokumenten för textila ämnen och relevant litteratur samt min egen erfarenhet varit utgångspunkten. Resultatet visar på att de centrala begreppen kreativitet och estetik som återfinns i styrdokumenten är flerdimensionella och att det nuvarande betygssystemet anses vara för allmänt hållet. Samtliga intervjuade lärare är positivt inställda till det nya betygssystemet som introduceras hösten 2011, då det innehåller fler nivåer.

Syftet med studien är att beslysa de anställdas upplevelse av en påtvingad förändring vid en omställningsprocess och hur processen har hanterats, från att informationen kommit ut om varsel samt till att personer som skall sluta har informerats. Intervjuer med medarbetarna på företaget har genomförts och knutits ihop med relevant teori. Studien är begränsad till medarbetare och deras synpunkt kring förändring. Den kvalitativa metoden har valts och via intervjuer kom det fram upplysningar som varit värdefulla för att försöka erhålla en förståelse för de berördas upplevelser av omställningsprocessen. Resultatet har visat att bristen eller otydligheten i informationen och kommunikationen har varit det mest kritiska i hela processen.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur lärarna arbetar för att få barn engagerade i högläsningen i både förskola och skola. Vi har valt en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer samt observationer som metod. Vi har intervjuat fem lärare och sex förskollärare samt observerat under deras högläsningsstunder. I resultatet visade det sig att i både förskolan och skolan engagerar lärarna barnen på olika sätt. Medan förskollärarna ansåg att högläsning kan vara en vilostund för barnen ansåg lärarna i skolan att högläsning skapar gemenskap.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnå med tanke på elevernas utveckling och förståelse för ämnet. Med studien vill jag också se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat lärare på olika skolor, från årskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lärare tar sig an undervisningen och därefter jämfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig på att eleverna får arbeta på ett konkret sätt, där de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.