Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur jourkvinnor på två kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta får för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra områden: samtal, de hjälpsökande, gränser samt professionell och icke professionell.

Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i små grupper kan gynna elevers begrepps- och språkutveckling. Jag tittar också på om estetiska arbetsredskap, såsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som går i årskurs 1-2. Genom att låta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att använda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare på varandras uttalanden, hjälpa varandra hitta ord och begrepp samt ställa frågor och motfrågor.

Diabetes mellitus typ 2 är ett stort och växande folkhälsoproblem. Behandlingen ställer höga krav på patientens förmåga att praktisera egenvård. En förutsättning för att utföra egenvård är att patienten har kunskap om sjukdom och behandling. Detta ställer i sin tur krav på att vårdpersonal ska ha förmåga att undervisa och uppnå lärande hos patienter. Därför var syftet med min uppsats att beskriva patientundervisning beträffande egenvård för patienter med typ-2 diabetes.

Syftet med den här litteraturstudien är att titta på livsfrågors roll i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning, samt hur samtal kring en berättelse som Småtrollen och den stora översvämningen kan användas för att tematisera dem. Studien orienterar sig lika väl mot religionsdidaktisk och litteraturvetenskaplig teori som undervisningspraktik ? men vilar på en hermeneutisk grund där olika tolkningsprocesser står i fokus.Småtrollen och den stora översvämningen är en del av ett ständigt pågående kontextuellt och intertextuellt samtal kring de grundläggande villkoren för livet. I texten förhåller sig Jansson till sitt sammanhang, liksom varje läsare i sin läsning förhåller sig till sitt. I tolkningsprocessen är läsaren en aktiv del i formandet av textens mening.

Högläsning med tillhörande samtal, så kallade boksamtal är mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av läsförståelsen betydligt mer än om förskolläraren enbart läst för barnen och inte följt upp med samtal efteråt.Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har av högläsning och boksamtal samt vilka tillvägagångssätt som används vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse. Frågeställningarna i studien är följande;-          Vilka uppfattningar har förskollärare av högläsning och boksamtal?-          Vilka tillvägagångssätt använder sig förskollärare av vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse i förskolan?Studien vilar på den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig på sju intervjuer med förskollärare som arbetar i barngrupper med åldrarna 1-3 år eller 3-5 år.  Resultatet visar på fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollärarna, dessa var; social aktivitet, frågor, språk samt verktyg..

Huvudsyftet med detta arbete är att är att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna språk idag och tidigare traditionell språkundervisning. En del av syftet är också att undersöka vilka metoder/arbetssätt som används vid språkinlärning. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer läroplanen i moderna språk ifrån tidigare läroplaner är betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi språklärare ska lära eleverna att kommunicera ännu bättre så att de kan göra sig förstådda internationellt.

Syfte och frågeställningar kring denna uppsats, är att undersöka två lärares syn på bildsamtal och återkoppling till elevers bildarbeten. Jag vill undersöka lärarnas syn på hur de sker; vilka metoder, modeller och redskap som används. Vilka tankar som finns hos lärarna.Vad avgör, när och hur ofta återkoppling eller samtal sker och i vilken form de sker?Vilka utmaningar och svårigheter, hindrar lärare i arbetet kring återkoppling och samtal Och vilka möjligheter ser de till förbättring i sammanhanget?Intervjuer har också skett med två elever, om hur de ser på återkoppling och samtal kring deras bildarbeten.Undersökningen hoppas jag, kommer att ge perspektiv och verktyg inför kommande verksamhet. Teori: Den teoretiska inramningen är det sociokulturella perspektivet och pragmatismen.

Vår undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av värdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (Läroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angående värdegrunden. Detta för att visa på att elever kan komma från olika kulturer och ha olika erfarenheter av en värdegrund. Genom att en lärare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne närma sig ett samtal angående värdegrunden i ett mångkulturellt klassrum på rätt nivå och med rätt fokus..

Bakgrund: Livsstilsrelaterad ohälsa är ett stort samhällsproblem både i Sverige och i övriga världen. Sjukvården står inför en stor utmaning att komma till rätta med de sjukdomar och det lidande som orsakas av en ohälsosam livsstil. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och behandlingen av patienter som lider av livsstilsrelaterad ohälsa. Motiverande samtal är en klinisk praktiserad och erkänd metod för att hjälpa människor att ändra sitt beteende.  Syfte: Att belysa sjuksköterskans användning och erfarenhet av motiverande samtal i praktiken med patienter som är i behov av livsstilsförändring.   Metod: Metoden som använts är litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar har granskats och använts för att besvara syftet.  Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Det första temat, hur MI används, beskriver vikten av utbildning och hur utbildning i MI står i relation till det kliniska användandet samt i vilken utsträckning MI-metoden används.

Sociala medier används mer än någonsin förr, och har utvecklats till en viktig, integrerad del utav samhället. I samband med detta har även möjligheten att utnyttja sociala medier i kombination med undervisning blivit en realitet. Utgångspunkten för vår studie är att undersöka hur en utav de mest populära sociala medierna, Facebook, upplevs i undervisningssyfte, utifrån lärarperspektivet. Syftet med vår undersökning är att granska hur väl lärare anser Facebook vara lämpligt att integrera i sin undervisning. Ett av delmålen var även att utifrån lärarnas åsikter skapa en konkret lista över risker och möjligheter kopplat till detta. Vi har därmed intervjuat sex stycken lärare på grundskole- och gymnasienivå.

Vad lär vi i olika museirum? Hur ser den pedagogiska potentialen ut i museimagasin jämfört med i utställningsrum? Hur fungerar interaktion och kommunikation mellan objekt, rum och människa i olika rum i museimiljö?Denna uppsats behandlar dessa frågor. Empirin utgörs av en enkätstudie utförd vid fem museer i Sverige samt två utställningsanalyser utförda vid två av museerna, belägna i Stockholm. Relevant litteratur i museologi, museipedagogik, didaktik och pedagogik har behandlats. Forskningsansatsen är didaktisk, jag vill undersöka hur undervisning och lärande kan konstitueras i skilda museimiljöer.Resultatet visar att de didaktiska ansatser som finns, både när det gäller undervisning och lärande i magasinsmiljö och i utställningsmiljö, är intimt förknippad med det museologiska uppdrag som är förhärskande vid Sveriges museer.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer skönlitteratur förekommer i förskolan och grundskolans årskurs ett, samt vilken funktion litteraturläsningen då fyller. Vi vill med studien försöka få en uppfattning om vilka möjligheter som ges i förskola och skola till ett skapande av läslust, mot bakgrund av det sjunkande intresse för böcker och sjunkande resultat i läsfärdighet som rapporterats i internationella kunskapsutvärderingar. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på etnografiska fältstudier vilka pågått under sex veckor i en förskolegrupp och en förstaklass. Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden är deltagande observation och det är från observationsresultaten som analyserna bygger.Av resultaten framgår att användningen av skönlitteratur i den studerade förskolan främst förekommer som högläsning i samband med vila. Även i skolklassen är högläsningen vanligt förekommande liksom den enskilda läsningen av bänkbok.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill även undersöka arbetssätt och undervisningsmetoder i de båda länderna.Vilken inverkan har idrottslärarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever på deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hälsa?Vilka tillvägagångssätt använder sig idrottslärare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa?Hur ser en lektion i idrott och hälsa ut i praktiken då funktionsnedsatta elever är med?MetodStudien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av området och ge möjlighet att komma ner på djupet i ämnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lärare i Sverige samt två lärare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in.

BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie då vi under ett flertal föreläsningarunder vår utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffspråket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fångade vårt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvänder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vårstudie i en förskola där pedagogerna hade gått en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvändningen av empatisk kommunikation i förskolan.- På vilket sätt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- På vilket sätt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förändring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.

Dagens undervisning i tyska Today?s teaching in German Arbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk. En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen. Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor.