I detta arbete görs en värdefilosofisk reflektion över begreppet grundläggande värden i skolans värdegrund. Jag finner grund för tre möjliga tolkningar av begreppet; grundläggande värde som egenvärden, grundläggande värden som konventionella värden och grundläggande värden som målvärden. Jag undersöker också några möjliga konsekvenser av att se grundläggande värden som synonyma med någon av dessa tre möjliga definitioner. Sammanfattningsvis diskuterar jag några möjliga konsekvenser av detta arbetet för läraren. .

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

Sociala medier har de senaste åren expanderat med en enorm kraft. Facebook som startades år 2004 är idag världens största sociala media och har i dagsläget över 500 miljoner användare. Om ökningen av användare fortsätter som den gjorde under år 2010 så kommer det år 2012 finnas fler Facebookanvändare än det finns invånare i Europa. Detta gör att det känns oerhört intressant och relevant för oss som medie- och kommuni-kationsvetare att undersöka området.Syftet med uppsatsen är att med hjälp av aktiva samtal i fokusgrupper undersöka användningen av sociala medier via den nya tidens mobiltelefoner (smartphones). Detta är viktigt att studera på grund av att fenomenet sociala medier har blivit en viktig del för oss medie- och kommunikationsvetare och kommer vara en stor del i kommunikationsbran-schens framtid.Vi har använt oss av aktiva fokusgruppssamtal för att få fram svar på våra frågeställningar.Fokusgrupperna genererade ett tydligt resultat som visade att användarna ser den ökade tillgängligheten som den största faktorn till förändringen i deras användning.

Att försöka stärka elevens roll i utvecklingssamtalet är ett sätt att hjälpa eleven till vuxenhet. Att eleven tränas i att nå ett ?större språk? är angeläget inte minst för en svensklärare som skall verka som elevhandledare. Språk ger eleven plats på arenan, det vill säga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, då jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta är mottagare/ objekt för information från skolan och kommentarer från föräldrar och inte är aktivt deltagande.

Bakgrund: Antalet cancerfall ökar konstant, men tack vare förbättrade metoder för att upptäcka och behandla cancer överlever allt fler denna sjukdom. Både sjukdomen och dess behandlingar kan ge en påverkan på kroppen, men även den sexuella lusten och funktionen kan påverkas och förändras. Ett fungerande sexualliv utgör en viktig del av livskvaliteten för de flesta. Vårdpersonalen har en viktig roll i att förbereda patienten på vilka symtom de kan förvänta sig, men patienterna önskar ofta avsevärt mycket mer information än vad som ges. Syfte: Att belysa cancerpatienters behov av sexualitetsrelaterad information.

Syftet med studien är att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehåll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollärarstudenter. Som metod har nio förskollärarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgår från Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgår från frågorna vad som sägs och hur det sägs om handledning. Social praktik, i den här studien förskolan, och diskursiv praktik, där texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhållande.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

Orden motivation och motivationsarbete är två ord som hör hemma i skolans värld men även utanför skolans väggar. De är i synnerhet viktiga inom ämnet idrott och hälsa, då många elever inte deltar i idrottsundervisningen. Det är lättare att prata om motivation än att utföra det praktiskt. Elevers attityd till ämnet är det som är grunden till deras deltagande i idrottsundervisningen. Det är även den inställningen som är avgörande för om elever fortsätter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgång.

Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna.

Syftet med arbetet var att studera hur pedagoger diskuterade kring högläsning och hur de arbetade med denna. Undersökningen var menad att uppmärksamma pedagoger om sin egen verksamhet och förmåga att utveckla den. Jag använde mig av enskilda intervjuer följt av videoobservationer som underlag för uppföljningsintervjuer. Slutligen användes gruppintervju för att arbetslaget skulle få ett gemensamt forum för diskussion kring eventuella förändringar av verksamheten. Undersökningen visade att det infann sig ett reflekterande hos pedagogerna kring deras verksamhet kring högläsning.

syftet med studien var att beskriva faktorer som har betydelse vid interaktiva kommunikativa omvårdnadshandlingar vid rehabilitering avseende patienter som har afasi/dysfasi..

I denna uppsats har vi studerat sju yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares egna upplevelser av deras arbetsrum med utgångspunkt ifrån arbetsmiljö och estetiska perspektiv, samt författarnas egna förklaringar av rummens interiör. Vägledarna i denna studie arbetar inom den kommunala grundskolan och undersökningen har genomförts på tre olika kommuner i Skåne län. För att göra arbetet tydligt har vi fotograferat och observerat vägledarnas arbetsrum för att kunna göra så verkliga rekonstruktioner som möjligt och för att man som läsare lättare ska kunna följa med i texten. I studien framkommer att flertalet av vägledarna vid samtal med elever tenderar att placera sig i sin egen kontorsstol och där eleverna placerar sig på de utplacerade stolar som återfinns i rummen. Vägledarna var medvetna om antingen den nuvarande positionen eller vilket som var den mest optimala placeringen i förhållande till eleven vid vägledningssamtal.

Detta är min reflektion av mitt kandidatarbet 2008. Här finns beskrivet mitt arbete samt mina tankar kring det 15 veckor långa kandidatarbetet som resulterade i ett koncept för en helt ny fiktiv värld. Här förklarar jag mina orsaker till hur världen ser ut samt beskriver varför jag valde detta ämne inom denna utbildning. Förutom självaste reflektionen innehåller även dokumentet en förklaring av arbetsprocessen med hjälp av veckoreflektioner från varje arbetsvecka. Dokumentationen innehåller även källförteckning samt en ordlista.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.