Vårt syfte har varit att undersöka och beskriva barnens samtal vid frukostmåltiden vid två avdelningar i en förskola där den fysiska miljön är utformad på olika sätt. Vi har även valt att studera förskollärare/ barnskötares inverkan på barnens samtal. Vi har genom observationer studerat hur många och vilka samtalsämnen som fördes under frukostmåltider på två avdelningar i en förskola och hur förskollärare/ barnskötare inverkade på barnens samtal. Vi har kompletterat med intervjuer av en förskollärare på varje avdelning. Vi har beskrivit delar av den fysiska miljön som är aktuell under frukostmåltiden till exempel bord, stolar och vem som bestämmer var barnen ska sitta.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare.

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, där de pratar om sina egna bilder samt konstnärers verk. Syftet med undersökningen är att jag vill veta hur sådana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag använt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte är det man vet eller tror sig veta innan som är viktigast, utan det är erfarenheterna man får genom undersökningen som är väsäntligt. Detta visar två olika former av bildsamtal där samtal om konstbilder är det ena och samtal om barnens egna bilder är det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gäller barnens fantasi. När barnen berättade om sina egna bilder kunde de berätta om dem på ett sätt som gav innehållet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Syfte med studien var att beskriva motiverande samtal som användbar metod i hälso- och sjukvårdspersonalens hälsofrämjande arbete med patienter som är i behov av livsstilsförändringar. Metod var en deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 12 stycken vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Resultat visade att motiverande samtal är en användbar metod framförallt för sjuksköterskan men är även användbar för all hälso- och sjukvårdpersonal. Resultatet visar även att motiverande samtal är en användbar metod i det hälsofrämjande arbetet utanför vårdrummet.

Syftet med den här studien är att undersöka högläsningens funktion i förskolan. Genom intervjuer med förskollärare och observationer av förskollärare högläsning i barngrupp vill jag skapa förståelse för hur högläsning kan användas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Mina frågeställningar är: 1. Hur gestaltas högläsningen i förskolans praktik? 2.

Att samtala kring böcker är en arbetsmetod som många författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen ämnar även se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever bokläsning.Tidigare forskning finns inom det nämnda ämnet, men med fokusering på lärarens uppgift. Denna studie fokuserar istället på hur eleverna upplever samtal kring böcker.Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med 41 elever på tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet på att samtal kring böcker används eller har används i undervisningssituationer.

The aim of this essay was to investigate how teachers in the preschool class work with literacy. How do they justify the methods used to develop children's literacy abilities? I also wanted to know to what extent teachers enable multimodal approaches within written language practices. My study considers the impact teachers' professional identity has on working methods in the preschool class. I hope this essay will help teachers reflect on their learning approach. I gathered information by interviewing three preschool teachers and one compulsory school teacher for the early years working in three different preschool classes in three different schools.

Vårt syfte med denna uppsats är att fördjupa oss i och undersöka vilka pedagogiska möjligheter spelfilmen har i svenskundervisningen på gymnasiet bland annat genom att intervjua filmkunskapslärare. Vi har jobbat utifrån olika frågeställningar där den viktigaste lyder: Varför är det viktigt att låta det vidgade textbegreppet få större utrymme i svenskundervisningen? Studien genomfördes med åtta kvalitativa intervjuer med svensk- och filmkunskapslärare på fyra olika skolor. En kvalitativ enkätundersökning kompletterade intervjuerna. Huvudresultatet från detta arbete är att filmanvändandet skiljer sig åt på en mängd olika punkter i filmkunskap och svenskundervisningen samt att idag finns i stort sett alla tekniska förutsättningar för film i undervisningen..

The main purpose of this thesis is to examine whether the ISP (the Information Search Process) as defined by Carol Kuhlthau is applicable to Swedish University students. Qualitative interviews were carried out with students enrolled in their thesis course at the end of their university education. The selection is based on convenience sample of students visiting the university library. The questions are mainly about how to find out the experiences of the students when they look for documents at the beginning of their thesis work. Other relevant questions are about user-education, information literacy and what the students' opinions are concerning a thesis as a part of their education.

Vad är det som gör att vi uppfattar vissa samtal som svåra och hur ska vi på bästa sätt hantera dessa när de uppstår? Syftet med studien har varit att beskriva hur ett antal förskollärare upplever och säger sig hantera svåra samtal i förskolan. Utifrån syftet har vi ställt oss följande frågor: Vad menas med svåra samtal, enligt förskollärares upplevelser? Hur ser förskollärarnas förberedelser ut inför svåra samtal? Hur säger sig förskollärarna hantera de samtal som de uppfattar som svåra?Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med åtta förskollärare. Frågorna som ställdes var både strukturerade och ostrukturerade.

This essay studied how six girls experienced their reading development during their college education in male-dominated profession programs. The issues assumed were how they experience their literature reading and literature education and what happened with their interest in reading. The theoretical frame included researchers Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, Olin-Scheller, Ulfgaard and Molloy.The study showed that most of the girls felt their reading had worsened but not because of their male classmates but because of school. They had a lot of homework and participated in so many different school projects which would be completed that there was no time to reading for pleasure. The girls did not like the teachers? literate sample and did not like the methods used in learning literature.

Title: Hälsa i sociala medier - En kvalitativ studie om hur hälsoinformatörer upplever och påverkas  av hälsobudskap i sociala medier.Title: Health in social media - A qualitative study of how health communicators perceive and are affected by health messages in social media.Author: Anna HedströmInstitute: Karlstad University. Faculty of health, nature and engineering sciences.Tutor: Owe StråhlmanDate: 150615Number of pages: 34Keywords: eHealth literacy, health communication, health informers, health literacy, health messages, media literacy, social media Background: With an increased interest in diet and exercise, also health and fitness messages have increased in both traditional and social media. The general guidelines on physical activity and diet are forgotten as training tips increase in the media. Research shows that it is common for individuals to retrieve information from the media when it comes to their own health. In doing so media literacy, health literacy and eHealth literacy becomes increasingly important for health communicators and for those who receive health information. Objectives: The aim of this study was to examine health communicators? experiences of health messages in social media, and how they are affected by them. Method: Qualitative interviews were chosen as a method to collect data.

Syftet med denna studie var att utifrån ett makt och kommunikationsteoretiskt perspektiv ta reda på hur lärare definierar och upplever svåra samtal i skolan samt vilka samtalsstrategier de använder sig av. Med maktperspektiv avsågs i detta fall Foucaults (2003) teori om maktförhållanden och i studien har vi analyserat hur makt påverkar samtal i skolan. I bakgrunden har vi presenterat olika teorier och perspektiv som syftar till att förklara resultaten. Vi har använt oss av kvalitativ intervju, och intervjuat fyra lärare i grundskolans senare år och gymnasiet. För att redovisa resultatet av intervjuerna har vi använt oss av meningscentrering enligt Kvale (1997).

The purpose of this Master?s thesis is to study how university teachers look upon information literacy, what they consider the professional role of the academic librarian and how they value cooperation between the two professions. The methodology is based on qualitative interviews and is inspired by phenomenography. A limited number of qualitative interviews has been carried out in order to describe the attitudes and opinions of the university teachers related to my issue. I have also used the results of two theoreticians, Monica Hansen and Berth Danermark, who have studied cooperation between different professional groups.

The aim with this master?s thesis is to examine the information practices and information literacies among social workers in the field of the social services and in the work with child welfare investigations. This is in this study related to their ambition to fulfill the requirements of an evidence-based practice. On a theoretical level, the study is based on three theories grounded in the idea of situated learning and of human activities based in a social context. These are the sociocultural theory, the theory of communities of practices and the theory of information practices.