Sök:

Sökresultat:

3753 Uppsatser om Samtal och literacy - Sida 6 av 251

Antologiers frågor och critical literacy. En studie av frågor och arbetsuppgifter till skönlitterära texter för grundskolans senare år

Syftet med studien är att undersöka i vilken mån ett urval arbetsuppgifter till skönlitterära texter i läroböcker skapar möjlighet för elever att nå de mål gällande skönlitteratur, som fastställts i läroplanen. Det empiriska underlaget består av de frågor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehållsanalys och analyserats dels utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrån begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att läroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att träna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frågor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock då det är en övervikt av frågor som tränar ytlig läsförståelse.

Sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom vården : En intervjustudie

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom vården. Motiverande samtal användes till en början inom beroendevården men används idag för att motivera alla typer av livsstilsförändringar. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare som arbetade på ett sjukhus i Mellansverige.Samtliga deltagare hade gått en kurs i Motiverande samtal och använde det i sitt dagliga arbete. Resultatet redovisades utifrån studiens syfte och visade att deltagarna upplevde att motiverande samtal ger dem en trygghet att luta sig tillbaka på, då de får en tydlig ram på hur samtalet skall utformas. Deltagarna upplevde att det var svårt att ta till sig och använda motiverande samtal i början.

Mediekompetens i skolan

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vår kunskap inom området.

Kommunikationsfärdigheter hos förskolebarn : Funktion, kontext och kommunikativa handlingar i samspel

According to international and national literacy studies (PISA, PIRLS) Swedish boys are inferior to Swedish girls when it comes to reading. There can be numerous reasons to that statement. One is that Swedish teachers require more knowledge about communication as an important component in literacy. In spite of this shortcoming, Swedish girls manage to gain sufficient literacy. Why is that? The aim of this survey was to examine if there were any differences between girls and boys regarding communication skills when they begin in school.The main questions taken in account were:Which differences and/or similarities in communication skills are discernible between boys and girls this particular preschool?How do boys and girls communicate with each other in different room contexts on this particular preschool?           To be able to answer the questions, I adopted observations and audio recordings from children aged five.

Multimodalitet i klassrummet

The goal and purpose of this essay is to study if and how multimodality is used within a Swedish school in Kalmar. This is accomplished by observing the different modalities inside the classroom and how the use of different modalities affects the teaching. Unstructured observations combined with a material-based thematic presentation leads up to an analysis based on social semiotics and multimodality. The essay shows how the teaching uses lots of modalities: sound, images, movies, speeches and literary text in lots of different ways. These different types of modalities are used in a multimodal context, providing good conditions for learning..

Svåra samtal : chefers uppfattning och hantering av svåra samtal.

Uppsatsen syftar till att belysa det svåra samtalet mellan chef och medarbetare i arbetslivet. Att hålla i svåra samtal är en chefsuppgift som författarna anser bör uppmärksammas. Undersökningen som gjorts är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där fem chefer och fem personalchefer deltagit och delgivigt sina tankar och funderingar kring hur de arbetar med svåra samtal. Resultatet visar att det finns olika samtalskategorier som anses vara svåra. Det samtal som respondenterna ansåg var svårast att hålla var det att framföra kritik till medarbetare, därefter kom missbrukarsamtal.

Det pedagogiska samtalet : - en studie av förskollärares samtal med barn

Studiens syfte har varit att studera hur några förskollärare förhåller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskolläraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgångspunkt ifrån observationer, där även intervjuer har använts som ett komplement för att identifiera förskollärarnas edagogiska samtal med barn. Förskollärarna i studien har ett medvetet örhållningssätt gentemot barnen där de aktivt lyssnar och är engagerade i det arnen har att säga och där de strävar efter ett givande samtal med barnen. För att på ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhållningssätt hos örskolläraren där de har förmågan att balansera sitt sätt att bemöta barnen utifrån en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

Med informationskompetens som mål en studie av den pedagogiska verksamheten på Karolinska Institutets bibliotek

The explosion of information technology has given users direct access to an ocean of information. Increased availability puts increasing demands on the ability of students and researchers to search for, filter, and structure information. In response, the role of the research library has shifted from being primarily an information resource to being an educational resource with a focus on teaching users what is known as information literacy. This thesis is a study of user-education at the Karolinska Institute Library KIB, the largest medical library in the Nordic countries. KIB has invested significant resources in developing user-education, and has a full-time user-education developer and a formal pedagogical platform for user-education.

Förskoleklassen - den lustfyllda skolstarten? : En studie om pedagogers arbete med språk-, läs- och skrivutveckling i förskoleklass och årskurs 1

The aim of this study was to explore and describe how four teachers work with literacy in preschool and grade one, ages 6 and 7. The aim was also to explore the progression of reading and writing as well as the collaboration between teachers in preschool and grade one. The study has a qualitative approach and data was collected through observations and interviews. The findings indicate that teachers in preschool have similar activities and approach to what guides the work. Regarding teachers in grade one it shows that they both are working with reading and writing in a varied way.

Var är biblioteket? En användarstudie om distansstudenters biblioteksbehov

The aim of this Master's thesis is to investigate the library needs of distance students. This user study has a student perspective and concentrates on the main question of which way library needs might be expressed by distance students. Associated topics addressed by this study include; the problem of learning centres lacking their own library support, how distance students look upon library support as a concept and whether distance students prefer public libraries or university libraries, and why they make this choice. These questions may give the answer to how distance students deal with information literacy. Theories chosen by the study are in the fields of pedagogical and library science, the social cultural theory by Roger Säljö and in Tom Wilson's theories on user studies and information needs.

Sagans betydelse: Utifrån olika medierande verktyg

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur barnen samtalade när de fått ta del av en och samma saga utifrån de tre medierande verktygen högläsning, activboard och CD-skiva. Vi har valt att lägga fokus på barn i förskolan eftersom vi utbildar oss till förskollärare. I bakgrunden gör vi en tillbakablick i sagans historia och belyser varför sagan är viktig i förskolan samt hur den är kopplad till styrdokumenten. Vi beskriver även språket, didaktiken och hur viktig fantasin är för barnens utveckling och hur den formar människans beteenden. Som teoretisk utgångspunkt för vårt arbete har vi valt sociokulturell teori.

Samtal i undervisningen : En studie kring tre lärares inställning till och användning av samtal i undervisningen

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lärare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras inställning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi använt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lärare, för att sedan observera dem under två tillfällen.Resultatet visar att alla lärarna är postivt inställda till samtal i undervisningen. Flera av lärarna använder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrågor, som syftar till att ta reda på vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i användandet av samtal som metod, där den viktiga dialogen inte lyfts fram.Resultatet av studien visar att lärarna ofta är medvetna om samtalets betydelse, men det används i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lärarna..

Motiverande samtal, en hjälp på vägen : Kan motiverande samtal stödja personer med narkotikamissbruk?

Narkotikamissbruk är ett folkhälsoproblem i Sverige. Allt fler personer med denna problematik söker hjälp och stöd med hjälp frånsjukvården. Motiverande samtal(MI)ären samtalsmodell som sjuksköterskoranvändersomettverktygför att ge stöd till personer mednarkotikamissbruk, dettaför atthjälpa dem att finna motivation till attreducera sittmissbruk. Syftet med litteraturstudien var att belysa om motiverande samtal kan stödja personer med narkotikamissbruk. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av 14 artiklar som bearbetadesoch sammanställdesför att få fram ett resultat.

Estetiska lärprocessers betydelse för barns språkutveckling : En studie om pedagogers tankar kring bildskapande för att främja barns språkutveckling

This master thesis is based on the sociocultural perspective. A qualitative research study was conducted to investigate children's attitudes towards reading, texts and libraries.The theoretical background is constituted by ideas from the new sociology of childhood, literacy-studies and reader-response theory.The study was conducted with 23 children, 13 girls and 10 boys, participating in focus groups.The results of the study reveal that children's literacy-activities in school are strongly influenced and limited by adults. Children's interest in pictures and non-fiction-reading do not correspond to the school institution that favors traditional media and fiction. The study also reveals a gender division between children's literacy-activities that tends to grow with age. All the children in the study regard libraries as book-houses and wished for libraries that combine activity and serenity.The thesis shows the importance of being aware of, and engage in, children's reading-interests and reading-practices if the reading stimulating activities in schools and libraries are to be successful.

Värdet av "utan extra kostnad" - En empirisk studie av gymnasisters utvärdering av bankerbjudanden och deras finansiella förmåga

There are over 100 banks in Sweden. Yet, most people tend to choose one of the top four banks and stay with them. Times are changing, however, and the growth of online-based self service solutions has increased the importance of attracting and retaining customers at an early age. SEB and Swedbank have addressed this issue by introducing bank bundles. Since most banks offer similar services, the packaging and framing of the bundles have become increasingly important.

<- Föregående sida 6 Nästa sida ->