Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass från särskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att få kunskap om hur elever och lärare upplevde inkluderingen under ett läsår. Utifrån syftet är frågeställningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som är inriktad på att se hur eleverna formar sitt lärande och sociala Samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lärare. Studien pekar också på vikten av kommunikation vid Samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framväxten av specialpedagogiken i Sverige liksom särskolans framväxt.

Utgångspunkten i detta magisterarbete inom ämnet Interaktionsdesign var att se varför barn i dagens skola tycker att skolarbetet blir tråkigare ju högre upp i årskurserna de kommer. Vidare drog jag slutsatserna, utifrån litteraturgenomgång, att någon gång i årskurs 4-6 börjar eleverna i skolan att tappa lusten för skolarbetet. Var det allt skolarbete eller bara vissa ämnen som eleverna tyckte var tråkigt? Varför var det tråkigt? Kunde jag göra något åt saken?.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

Företag upplever idag en allt hårdare internationell konkurrens och därmed ökande krav på att skapa sig konkurrensfördelar för att överleva. Då Sverige och många andra industrialiserade länder till följd av bland annat höga lönekostnader inte kan konkurrera med hjälp av pris, har tillgång till kunskap och kompetensutveckling blivit avgörande för Sveriges möjligheter att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Även staten är beroende av ett framgångsrikt näringsliv som genererar skatteintäkter vilket är en förutsättning för fortsatt välfärd. Den internationella konkurrensen utgör således ett hot inte bara för det svenska näringslivet utan även för samhället, välfärden och staten. Inför detta hot har stat och marknad ett ömsesidigt intresse och behov av att hjälpas åt och därför har staten utarbetat strategier för att uppmärksamma företag och organisationer på vikten av kunskap och kompetensutveckling.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur högläsning sker i fyra olika lässituationer i förskolan. Utifrån högläsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets språkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sådana praktiker. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie är det sociokulturella perspektivet som innebär att lärandet är en social och kommunikativ process där språket är ett viktigt redskap för lärande. Inställningen är också att Samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets språk. Dessa begrepp löper därmed som en röd tråd genom uppsatsens alla delar.

Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida.

IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur Samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala Samspel med andra.

Syftet med denna undersökning är Samspelet och kommunikationen mellan elever och personal i skolans tidiga årskurser. Vi har använt oss av litteraturstudier och intervjuer i den här undersökningen. Det har visat sig att det finns brister i Samspelet och kommunikationen på de skolor vi undersökt. Den största bristen visade sig vara kommunikationen mellan rektorer och lärare. Den litteratur som vi har läst i ämnet har belyst hur viktigt det är med Samspelet och kommunikationen för en väl fungerande relation människor emellan.

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgångar ska redovisas lämnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sådana tolkningar görs påverkar de finansiella rapporter som når intressenter. Det saknas undersökningar som berör det Samspel som sker mellan revisor och klient. Ett Samspel som är det sista som sker i den process från att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem är det egentligen som bestämmer och vilka är faktorerna som påverkar de maktpositionerna parterna har i Samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen är att karaktärisera Samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som påverkar maktpositionerna i Samspelet.Metod: Uppsatsen består av två delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen på Samspelets båda parter och därmed ta hänsyn till båda parternas perspektiv på Samspelet.

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett Samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats läggs fokus på klasskamraternas syn på hur inkluderingen påverkat såväl deras egen som den inkluderades skolgång. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbättras och även hur denna förmedlar förståelse för varandras individuella förutsättningar och begränsningar i vardagen..

Syftena med denna uppsats är att lyfta fram och beskriva aspekter av varför några pedagoger på en särskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de går tillväga. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka sociala färdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. Frågeställningarna fokuserar på vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala färdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos särskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som används för detta ändamål. Ytterligare en frågeställning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. Vår uppsats är en fallstudie där intentionen har varit att nå en djupare förståelse kring ett specifikt ämne.Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som Samspel, empati, självhävdelse, självkontroll, kommunikation och som ett mått på samhällets normer.

Projektet 00.00.00 är namnet på en bok om löpning som tar sin utgångspunkt i personliga erfarenheter. Syftet med projektet har varit att finna nya sätt att gestalta löpning på, där text och bild verkar i Samspel. Stora delar av designprocessen har därför ägnats åt experimentell fotografering i olika miljöer. Bokens tre kapitel handlar om upptäckter, smärta samt identitet, där avgränsningen för examensarbetet har legat i det förstnämnda. Förhoppningsvis kommer boken att inspirera andra att, genom löpning, utforska den egna relationen mellan sinne, kropp och omgivning..

I den här studien får ni läsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgå från barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan främja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. Vårt syfte med studien har varit att nå pedagogernas berättelser om hur barns åsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

i den tidiga undervisningen i grundskolan inom ämnet svenska så har inlärningsmiljön stor betydelse. Genom att introducera en föränderlig språkmiljö stimuleras elever till att bli nyfikna, intresserade och aktiva. Att möblera så alla ser alla, inkluderar ett tydliggörande av vilka man har tillgång till och möjliggör samtal med flera personer samtidigt. Rum för samtal och diskussioner är viktigt i lärandeaktiviteter. Studien syftar till att generera kunskap om hur lärare organiserar den fysiska klassrumsmiljön, samt motiv för densamma.