This is qualitative study of, four teacher´s views on the use of iPad in teaching and learning. In addition, I will examine the disadvantages and advantages of iPad use as a teaching tool in preschools.My questions are:What is the practical use of tablets in preschools today?Are preschool teachers using the tablet as a teaching tool? If so, how?Is the use of tablets in preschools contributing to children´s social interaction, as well as between children and teachers` social interaction?The purpose of this study was to find out how the four teachers uses the iPad as a teaching tool in the interaction between children in preschool. I have chosen to use Vygotsky?s and John Dewey´s theories.

En kartläggning på Electrolux externa transporter är gjord för att undersöka vilka faktorer som påverkar lastbilstransporter i dagsläget. Electrolux produktion och lager är uppbyggt efter TPS och kanban vilket betyder att allt som är slöseri skall elimineras och material/komponenter/artiklar endast blir försedda i produktionen vid behov. Idag använder sig Electrolux av slingbilar, som är ett transportsystem där en lastbil kör samma rutt kontinuerligt under året. Rutten utformas efter företagets leverantörer och antal dagar slingbilen ska köras sätts efter företagets behov av material/komponenter/artiklar. För att en slingbil ska vara prisvärd ska den antingen ha ett Samspel med utgående gods eller ha tillräckligt hög fyllnadsgrad för att utesluta andra transportmöjligheter. En kartläggning på tre slingbilar är gjort och den gav oss den totala fyllnadsgraden på de tre slingbilarna. De tre olika slingorna vi har analyserat är Skåneslingan, Hovaslingan och Nordöstra Skåneslingan.

Bakgrunden till den här studien har grundats i ett allmängiltigt intresse kring det Samspel som uppstår i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhållande som uppkommer då lärare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att påverka elevers progression inom skolan, både för det kunskapsmässiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsättningar lärare skapar i Samspelet med elever i klassrummet utifrån tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstämmighet. Fokus har lagts på läraren och hur man i sin lärarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger på kvalitativa studier med utgångspunkt i direkt observation genomförda i två klassrum fördelat på två olika skolor och fokusgrupper genomförda på två olika skolor med tre lärare i varje grupp.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om föräldrasamverkan samt hur de förhåller sig till sitt särskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgår ifrån följande frågor: Vilka olika samverkansformer finns det och används i förskollärarens arbete? Hur beskriver förskollärare sitt arbete/uppdrag kring föräldrasamverkan? Hur talar förskolläraren om sitt särskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet är uppsatsens teoretiska utgångspunkt, där tyngdpunkten ligger på Samspel och kommunikation mellan människor. Kommunikationen och Samspelet blir två betydande faktorer då uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om föräldrasamverkan.

I läraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns språk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lärare har om barns språkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lära sig läsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar på. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första år. I litteraturen tas lärandeteorier samt språkutvecklingen fram till barnets läs- och skrivlärande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lärare som arbetar på förskolor och i grundskolans tidigare år.

Intresset för studien härrör sig från många års arbete med läsinlärning i skolår ett som lågstadielärare. Där har jag sett stjärnögon tändas när barnet knäckt koden men också sett ögon släckas när hon/han inte lyckats. Jag har länge funderat över vad pedagoger kan göra och hur de kan Samspela med barnet för att se så många ögon som möjligt tändas i glädje över att ha knäckt koden.Syftet med studien är att undersöka hur erfarna lågstadielärare säger sig arbeta med läsinlärning och då hur de utnyttjar Samspelet, samt även att lyfta fram vilka möjligheter som finns i dessa situationer. Perspektivet har varit lärarens. Studien är en del i ett större projekt i en kommun i mellansverige.Metoden har varit att kombinera intervjuer med observationer.

Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i Samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

I denna studie har vi undersökt tre förskollärares uppfattning av förändringar i detsocioemotionella Samspelet efter ett målinriktat arbete med EQ-aktiviteter på förskolan.Vi har i studien särskilt inriktat oss på följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala färdigheter, relationsfärdigheter,kommunikationsfärdigheter, samarbetsfärdigheter, problemlösningsfärdigheter, självhävdelseoch självkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien är sociokulturellteori, Honneths erkännandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt Samspel. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ ochbestår av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter på förskolan har förändrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmåga har utvecklats. Denna utveckling visar sig främst genom att barnen i högreutsträckning än tidigare visar benägenhet att agera på ett mer genomtänkt ochprosocialt sätt gentemot varandra i olika sociala sammanhang.

The purpuse of this study was to develop knowledge about learning condition that are to be in a context of interaction with persons that have Autism Spectrum Disorder diagnosis are included. The pre-understanding has evidence in that the public very often has a lack of knowledge in understanding persons with this kind of disabilities that can put the social interplay in disharmony. The phenomenological approach was used to reach the essence of the learning influence processes. Seen from the respondents experiences of interaction as a help for the informal learning in a working context. The purpose was to see the result of interplay and the effect of learning condition and to see what help those respondents acctually have experienced.

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska Samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre.

Problem: Vi anser att socialt Samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med förskollärare få en inblick i hur de uppfattar barns lärande kring surfplattan. Barn kommer också att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lärande och se om det framkommer ett lärande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som växer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgång till nya sätt att lära sig på. Resultatet har analyserat utifrån tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger kan arbeta för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Detta har undersökts genom observationer samt intervjuer med fyra stycken verksamma pedagoger och en hemspråkslärare på en förskola som är belägen i ett invandrartätt bostadsområde i södra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig på forskningsområden som rör barns språkutveckling i sociala Samspel. Resultatet visar att pedagogerna på olika sätt och genom varierande metoder försöker skapa stimulerande miljöer där barnen kan utveckla sitt språk och sin kunskap. Studien visar också att pedagogerna på förskolan inte arbetar utifrån en specifik mall i det språkutvecklande arbetet utan anpassar ständigt verksamheten efter barnens individuella behov. Samspelet mellan pedagogerna och barnen spelar en väsentlig roll i arbetet med språket.

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan på barns lek Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen är att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frågeställningar vi har utgått ifrån är följande: Hur tänker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur påverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga är barnen i utformningen av miljön? Metoderna som använts för att besvara ovanstående frågor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum på dessa. De teoretiska utgångspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.

Rett syndrome is a congenital neurological syndrome, which in the classic phenotype only affects girls. The symptoms include lack of speech, stereotypic movements of hands, dyspraxia and mental retardation, and these symptoms lead to communicative impairments. The purpose of this study was to examine whether the intervention method Intensive Imitation affected interaction/communication and initiative in a girl with Rett syndrome. The design of the study was a Single Subject Experimental Design with a three-week long intervention period where the girl participated daily in 30- minute sessions of Intensive Imitation together with the test conductor. Interaction, communication and initiatives were observed and analyzed before (Baseline A), during and after (Baseline B) the intervention period.