Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av faktorer som påverkar mellanmänskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus på relationen barn ? pedagog. Fokus finns på hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pågående Samspel där barn känslomässigt berör sin omgivning. De egna känslorna som dessa Samspel väcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i Samspel för hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Problemområde: Framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättning har kartlagts, däribland nämns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsättning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Titeln på arbete är; Du och jag i ett socialt Samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete är att undersöka om individintegrerade elever är en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, det vill säga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har använt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte är en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lärarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna främja den sociala gemenskapen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elevers lärande influeras av Samspel elever emellan i klassrummet. De frågeställningar som har besvarats är följande: Hur skiljer sig lärandet åt beroende på vem eleverna sitter bredvid i klassrummet? Hur tänker pedagogen om lärande, genom Samspel elever emellan i klassrummet?. Det empiriska materialet samlades in på en skola, i en tredjeklass. Fem observationstillfällen ägde rum i klassen.

BAKGRUND:Denna studie har fokuserat på samtalets betydelse för barns lärande. I bakgrunden beskrivsvad som är viktigt i ett samtal, de grundläggande faktorer för att ett samtal ska fungera.Vidare beskrivs vad samtal kan ge och hur samtal kan användas av lärare tillsammans medbarn. Identitetsbildning och jaguppfattning beskrivs såväl som den språkliga utvecklingen ochdet mer kunskapsinriktade lärandet. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijstankar om Samspel och den proximala utvecklingszonen då samtalet är ett sorts Samspelmellan människor där det kan ske ett lärande.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka om lärare uppfattar att samtalet kan vara ett verktyg i barnslärande.METOD:Studien har inspirerats av fenomenografi som handlar om människors tankar om sin omvärld.För att samla in data har kvalitativa intervjuer använts.RESULTAT:Studiens resultat visar att samtalet mellan lärare och barn alltid är något bra och ofta är detnågot lärande. Det som studien har visat som de största områdena där samtalet ger ett lärandeär, barns språk, jaguppfattning och kunskapande.

Syftet med denna studie har varit att få inblick i vuxna individers upplevelser av vänskap och socialt Samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frågeställningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vänskap och socialt Samspel på sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala Samspelet och vänskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstås utifrån begreppen hälsa, meningsfullhet och social jämförelse? Tio intervjupersoner rekryterades från tre olika boenden; ett hem för vård och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vård och boende för familjer, samt ett stödboende som främst riktar sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och därefter transkriberats.

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förståelsen av elevhälsoteamsmötet som en social praktik, där olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstå hur ett elevhälsoteam använder kommunikation och Samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhälsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta när det gäller verbal aspekt av Samspel i elevhälsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta när det gäller handlingsaspekt av Samspel i elevhälsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta när det gäller relationell aspekt av Samspel i elevhälsoteamet?TeoriStudien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som kommunikation och Samspel är centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/världen som bestående av sociala praktiker eller diskurser.

En lustfylld förskola med plats för lärande, utveckling, socialt Samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt Samspel mellan lärare och föräldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bästa metoden för att kunna få svar på frågan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra några generella bedömningar av eller jämföra resultat. I stället har en diskussion förts kring resultaten som jämförts med tidigare forskning inom området.

Föräldraskapet innebär en stor livsförändring och medför både positiva och negativa upplevelser. Det är viktigt att föräldrar och barn får ett fungerande Samspel för att ha möjlighet att utveckla en god anknytning. Bristande Samspel har konsekvenser för barnets utveckling men även för hela familjen. Nyblivna föräldrar befinner sig i en sårbar period i livet och var tionde kvinna drabbas av en depression efter förlossningen. Familjen behöver stöd från omgivningen och BVC-sjuksköterskan har en viktig del i detta stöd.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka lärandet uttryckt i vardagliga Samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsättningar pedagogerna skapar för barnens lärande och vilka mönster som framträder i dessa Samspelshandlingar. De frågeställningar som ställs är: Vilka förutsättningar för lärandet skapas i Samspel mellan pedagog och barn? Vilka Samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i Samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgår från sociokulturell teori med särskild förankring kring barns lärande. Studien genomfördes på en förskola med barn i åldrarna 3-5 år samt med tre medverkande pedagoger.

Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar Samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte är att genom observationer undersöka hur 4-åringar hanterar Samspelet i den fria leken på förskolan, samt genom intervjuer ta reda på hur barnen ser på detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes på två olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. Vår studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstånd, ömsesidighet och turtagande.

The purpose of this study was to create an environment that stimulates children?s communication via language in a preschool called ?The Flower?. The environment should encourage and challenge the children to interact and communicate more with each other. That in turn will further the children?s language acquisition.

Syftet med denna undersökning är att genom en litteraturstudie praktiskt sätta upp en pjäs, från manuskript till föreställning, samt utifrån repetitionerna studera amatörskådespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit två 16-åriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats är gester och Samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjäsen och föreställningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskådespelare använder sig av tyst kunskap i form av gester och Samspel.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.