VÄrt syfte Àr att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhÄllningssÀtt till information i företagens finansiella rapporter. Vi Àmnar Àven redogöra för analytikerns synsÀtt pÄ sitt samspel med företagen och hur detta kan pÄverka marknaden. Uppsatsen Àr deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bÀsta finansanalytiker. Slutsatser Àr att analytikern krÀver all form av information som kan pÄverka företagen men Àr nöjd med Ärsredovisningens information. Balans- och resultatrÀkning samt kassaflödet anvÀnds mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

This essay has it purpose to view the assessment and grading in physical education in the Swedish school. Recently published reports from skolverket prove that boys have higher grades in the physical education than girls. Some mean that the reason of this is that the teachers donÂŽt follow the curriculum. The problems we chose to examine are how much do teachers know how to use and connect the curriculum to their teaching? How much of the information and criterion in the curriculum do the teachers use to grade their pupils? And most importantly we wanted to examine why boys gets higher grades then girls, when the curriculum doesn?t seem to suit boys any better than girls.We have interviewed teachers in a certain district and our study shows that the teachers have good knowledge about the curriculum.

Jag beskriver i detta examensarbete FMT (Funktionsinriktad MusikTerapi) utifrÄn följande aspekter: historisk bakgrund, teoretisk grund och praktisk tillÀmpning. Mitt syfte har varit att undersöka om, och i sÄdant fall hur, man i FMT kan stimulera en individ att utveckla sin förmÄga att samverka. Det har jag gjort utifrÄn följande frÄgestÀllning: Hur kan FMT-metoden anvÀndas för att pÄverka förmÄgan att samverka? Undersökningen bygger pÄ fallbeskrivningar av tvÄ individer med Down syndrom, med vilka jag arbetat under min praktik. Den utgÄr dÀrtill frÄn dels fakta kring FMT-metoden, dels kunskap förmedlad via ett finskt projekt om hur samspel kan frÀmjas hos individer med svÄr utvecklingsstörning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare kan utveckla lÀsförstÄelse och lÀslust hosspecialskolans elever. Den metod som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Fyra svensklÀraresom arbetar pÄ specialskolan, en förskollÀrare som arbetar i en barngrupp med döva ochhörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar attbÄde lÀrare och elever upplever att samtal och höglÀsning stimulerar lÀsförstÄelsen. Deupplever Àven att lÀslust vÀcks genom den nyfikenhet som lÀraren kan skapa hos eleverna dÄhan/hon pÄ ett spÀnnande sÀtt berÀttar om handlingen i en bok.

Syftet med min studie var att undersöka hur barn kommunicerar i fri lek och vid styrd aktivitet pÄ förskolan.All kommunikation mellan sÄvÀl barn - barn och barn - vuxen var av intresse.Studien genomfördes i en barngrupp med inriktning AKK - alternativ kompletterande kommunikation. Barngruppen bestod av barn i olika Äldrar och barn som kommit olika lÄngt i sin sprÄkliga utveckling. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av videoobservationer. Resultatet av undersökningen visar att det talade sprÄket Àr den vanligaste kommunikationsformen bÄde vid fri lek och styrd aktivitet pÄ förskolan. Vidare visar resultatet att de vuxna pÄ förskolan anvÀnder sig av TAKK - tecken som alternativ kompletterande kommunikation, bilder och kroppsprÄk som förstÀrkning och förtydligande av det talade sprÄket sÀrskilt vid vuxenledd styrd aktivitet men ocksÄ vid andra kommunikationstillfÀllen i fri lek..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan pÄverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhÄllningssÀtt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens Àr ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, dÀr samspel och empati var de mest framtrÀdande.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan agerar nÀr barnen anvÀnder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig pÄ fyra observationstillfÀllen pÄ tvÄ olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande pedagogerna som arbetar pÄ dessa tvÄ förskolor. Resultaten visar hur pedagogerna vÀljer att vara nÀrvarande eller frÄnvarande nÀr barnen anvÀnder datorn och vad det Àr som ligger till grund för de val de gör. Vissa gÄnger Àr det ett medvetet val medan andra gÄnger har pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrÀn efterÄt. Oavsett hur pedagogerna vÀljer att agera Àr de helt överrens om att pedagogen borde vara nÀrvarande för att kunna hjÀlpa barnen nÀr det behövs.

BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framvĂ€xt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Även den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. GĂ€llande styrdokument och gransk-ning frĂ„n skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. UtgĂ„ngspunkten i studien framstĂ€lls i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte Ă€r att undersöka barns syn pĂ„ lĂ€randet som sker inom fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig pĂ„ en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer med barn i fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts pĂ„ tre olika fritidverksamheter.

Det hÀr arbetet handlar om vad sex pedagoger pÄ en förskola anser om sin delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt stÀllningstagande pÄ. Det tar Àven kortfattat upp vad barns lek Àr.Syftet med arbetet Àr att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lekoch att genom observationer se om de omsÀtter sina stÀllningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomobservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar pÄ att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara nÀrvarande och tillgÀnglig i leken och de byggersina Äsikter pÄ teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna pÄ den berörda förskolan Àr delaktiga i barnens lek och att de omsÀttersina Äsikter i praktiken..

Mitt syfte med detta arbete Àr att undersöka en grupp pedagogers instÀllning till hur man bÀst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlÀtta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att fÄ en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att lÀsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i VÀnersborgs kommun. Jag har kommit fram till att nÄgot av det viktigaste Àr att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssÀtt i samspel med den enskilde eleven. Det gÀller att kÀnna till flera olika metoder för lÀs och skrivinlÀrning, men man kan inte klart premiera nÄgon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man sÄ skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos sÄ att hjÀlp och stöd kan sÀttas in i god tid..

Syftet med den hÀr studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Hur barns koncentrationssvÄrigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp dÀr barnen var ett till fem Är gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frÄgestÀllningarna. DÀrefter kategoriserades de.Resultatet visade att koncentrationssvÄrigheter kan visa sig pÄ en mÀngd olika sÀtt.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en inblick och förstÄelse för hur smÄ barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns nÄgon skillnad mellan tvÄ förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde dÀrför att utföra vÄr studie pÄ en traditionell förskola samt pÄ en I ur och skur-förskola. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem Är gamla.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur aktiva pedagoger arbetar kring de flersprÄkiga barnen i förskolan. De forskningsfrÄgor jag stÀller Àr: Hur blir dessa barn integrerade i den svenska förskolan och vilka möjligheter har de till att utveckla sitt modersmÄl? Hur ser arbetet kring de flersprÄkiga barnen ut? För att fÄ denna förstÄelse har en kvalitativ intervjustudie med sex pedagoger inom olika förskolor genomförts.Studien utgÄr frÄn den aktuella LÀroplanen för förskolan och ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄket lÀrs i ett samspel med andra. Resultatet av intervjuerna och studier visade att barn lÀr sig sprÄket i ett samspel med barn och vuxna. Pedagogerna jobbar aktivt med att benÀmna och vara tydliga i sitt sprÄk, men Àven kroppssprÄk och bilder spelar en viktig roll.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att belysa samlingens betydelse. Anser pedagogerna att samlingen Àr ett tillfÀlle dÀr barnen trÀnas i att samspela i grupp och finns det ett syfte med samlingen? Vi har Àven tagit in en liten del av vad barnen tycker om samlingen. Vi har skrivit kort om Fröbels Kindergarten dÀr vi kan se att samlingen har sitt ursprung och om det finns en likhet med hur samlingen ser ut i dag. I vÄr undersökning har vi gjort observationer med hjÀlp av ett observationsschema samt intervjuat pedagoger och barn med diktafon.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilka dilemman pedagoger i förskolan kan mötas av nÀr det finns barn i barngrupp med skyddad identitet. De frÄgestÀllningar som har varit utgÄngspunkt för studien Àr vilka dilemman framtrÀder i det pedagogiska arbetet med identitetsskyddade barn? Hur bemöter pedagogerna barn med skyddad identitet? Samt hur kan pedagogernas erfarenheter bidra till att utveckla arbetet för barn med skyddad identitet? Metoden för att ta reda pÄ detta sker via kvalitativa intervjuer som sedan har analyseras. De resultat som framkom var att det rÄder en osÀkerhet hos pedagoger hur de ska agera samtidigt som det Àr viktigt för pedagogen att veta hur pedagogen ska agera om det uppstÄr ett kritiskt lÀge. Det framkom Àven att förskolan Àr en miljö som Àr svÄr att hÄlla identitetsskyddad och att öppning och stÀngning av förskolan Àr kritiska moment utifrÄn en sÀkerhetssynpunkt.