BakgrundPortfolio anvÀnds för att synliggöra barns lÀrande och utveckling för barn, förskollÀrare och förÀldrar. Portfolion Àr ett hjÀlpmedel för att kunna följa barns lÀrandeprocess. Genom samspel med förskollÀraren kan barnet genom reflektioner kring portfolion fÄ syn pÄ sitt eget lÀrande och sin egen utveckling. Samspelet mellan barn och vuxen samt mellan barn och barn ligger till grund för att lÀrande ska ske. I bakgrunden har de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför samt hur portfolion kom till Sverige bearbetats.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Syftet med undersökningen Ă€r att beskriva och försöka skapa bĂ€ttre förstĂ„else för av vad hĂ€sten betyder för elever pĂ„ Naturbruksgymnasiets hĂ€stinriktning i relation till deras skolframgĂ„ng, motivation och emotionella utveckling. DĂ€r min intention Ă€ven har varit att undersöka om det finns nĂ„got samspel mellan hĂ€sten och elevers utveckling till ansvarstagande mĂ€nniskor och om det finns nĂ„got i samvaron med hĂ€starna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmĂ„ga att göra och uttrycka medvetna etiska stĂ€llningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, bĂ„de pedagogisk forskning och forskning kring interaktion hĂ€st- mĂ€nniska.HĂ€sten kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan mĂ„nga olika behov, vĂ€rden, motiv och attityder existera och fĂ„ utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhĂ€sten som krĂ€vs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundlĂ€ggande kunskaper om hĂ€stens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsĂ€tt pĂ„ lĂ€rande. Även brister i kommunikationen lĂ€rare emellan och mellan elever och lĂ€rare gör att eleverna tappar motivationen.

Abstract: Syftet med undersökningen var att beskriva hur barn tÀnker om lek samt fÄ en ökad kunskap och förstÄelse om barns lek. Anledningen till mitt val av undersökning var att jag anser att barn i leken inhÀmtar kunskap och hela tiden utvecklas. Jag menar vidare att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ leken i undervisningen, dÀr barnen sjÀlva Àr aktiva tillsammans med lÀraren. Vidare har jag tittat nÀrmare pÄ skillnader i pojkar och flickors lek, sÄsom t ex val av lekar. De frÄgestÀllningar som jag utgick ifrÄn, och genom barnen fÄtt svar pÄ var: Hur ser kommunikation och samspel i barns lek ut? Hur ser förutsÀttningar för lek i skolan ut? Finns det tid för lek samt lekredskap som inbjuder till lek? Vad tÀnker barn om lek och lekkamrater? Jag följde en klass med totalt 21 barn, i Äldrarna 8-10 Är, under rasterna genom att observera dem i deras lek, informella samtal med dem pÄ skolgÄrden, samt via intervjuer med sex av barnen, vilka valdes ut tillsammans med lÀraren.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare erfar deltagandet i leken i förskolan. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr frÄn Àr: Hur erfar förskollÀrare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollÀrare svÄrigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data Àr inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, dÀr för-skollÀrarna ges möjlighet att berÀtta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna Àr dÀrför av kvalitativ karaktÀr.Det framkommer i resultatet att förskollÀrare ser pÄ sin roll kring leken pÄ olika sÀtt, som observatör, tillförare och medlekare. NÄgra förskollÀrare belyser svÄrigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollÀrarnas erfarande av deltagandet i leken.

OhÀlsan ökar i vÀstvÀrlden som en följd av bland annat försÀmrade kostvanor och alltför lite fysisk aktivitet. För att öka aktivitetsgraden hos den vuxna befolkningen i Sverige erbjuds mÄnga via arbetsgivaren möjlighet till friskvÄrd pÄ betald arbetstid. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av motivation och instÀllning till motion hos individer som nyttjar respektive inte utnyttjar friskvÄrdsförmÄnen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio personer vilka sedan analyserades enligt teoristyrd tematisk analys. Deltagarna besvarade Àven ett standardiserat mÀtinstrument (Sport Motivation Scale).

Abstract Titel: ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? - En studie om lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen. Författare Anna Johansson & Anneli Nilsson Johansson, A & Nilsson, A (2006). ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Under vÄr lÀrarutbildning pÄ Malmö högskola har vi fÄtt uppleva olika typer av tillvÀgagÄngssÀtt för vÄr inlÀrning av kunskap. Det finns mÄnga olika pedagoger och forskare som var och en har sin uppfattning om hur undervisningen i skolan bör genomföras.

Den hÀr studien syftar till att ge exempel pÄ hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lÀrare och elever i sÀrskolan som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vÄr dagliga kommunikation och det Àr emotionerna som ger vÄra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta omrÄde har ofta fokus pÄ samspel mellan elever/barn och lÀrare/vuxna och visar att lÀrarna inte alltid Àr medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte Àr verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv dÀr kommunikation och sprÄkanvÀnding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestÄtt av videoinspelningar av tvÄ elever och tre lÀrare som har granskats och analyserats utifrÄn hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Studien syftar till att kartlÀgga ledarnas pÄverkan pÄ medarbetarnas upplevelse av motivation och arbetstillfredsstÀllelse i en lokal organisatorisk integrationsprocess. Eftersom fallorganisationen, Air France KLM, befinner sig i Sverige, men samtidigt pÄverkas av sina tvÄ huvudkontor i Frankrike respektive i Holland, utsÀtts organisation-en för institutionell dualitet, vilken pÄverkar den lokala kontexten. ForskningsfrÄgan fokuserade pÄ hur lokala integrationsprocesser och hur dess ledarskapsstrukturer pÄver-kar medarbetarnas motivation. Det vill sÀga: Hur kan de lokala ledarna pÄverka medar-betarens upplevelse av motivation i en lokal kontext i ett multinationellt företag?UtifrÄn denna problematik kan det vara av intresse att försöka koppla ihop den traditionella forskningen om motivation med det nya samhÀllets globala förutsÀttningar.

Systemutveckling pÄverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan Àven innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nÀmns ovan pÄverkar individens förutsÀttningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer pÄverkar individens kreativitet pÄ olika sÀtt. De mer individnÀra processtyrningarna som frÀmst pÄverkar individens arbetsglÀdje och motiva-tion vilket i sin tur pÄverkar kreativiteten gÄr att sÀtta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utstrÀckning rör verksamhetens hel-het och Àr nÄgot svÄrare att pÄverka.

Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus frÄn 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien Àr att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lÀrarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lÀrare anger nÄgra skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien Àr gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lÀrarnas utsagor beskrivs skillnader som ocksÄ framtrÀder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framtrÀder tydligast Àr att förskolan idag har en annan syn pÄ barnet.

Syftet med studien Àr att undersöka fritidspedagogers och lÀrares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser pÄ sin roll i elevers leksituationer. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju dÀr intervjuer gjordes med tre lÀrare och tre fritidspedagoger frÄn fyra olika grundskolor. Ljudinspelning anvÀndes vid alla intervjutillfÀllen för att underlÀtta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn trÀnar socialt samspel i den fria leken.

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.

Individual lessons in singing and different instruments are a big part of music education. The teacher and the pupil are meeting each other face-to-face in this kind of lessons. The interaction between these two individuals, in singing lessons, is the main subject of this thesis. The identity and acting of the singing teacher has a central part and advises are given for successful teaching.The study is based on literature on the subject and interviews with teachers and pupils..

Handledning i verksamhetsförlagd utbildning Àr nÄgot som alla sjuksköterskestu-denter genomgÄr under utbildningen. Det ingÄr Àven i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som pÄverkar denna handled-ning Àr sÄledes givande bÄde för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan pÄ handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning.