The aim of this essay was to investigate how social workers, within chosen Social services districts in the northwest of Skåne, work with children placed in foster care. Our purpose was to investigate the interaction between the child and the foster home from the perspective of the Ecology of Human Development. Our questions were:* How do the social worker prepare the child and the foster home before a placement?* What kind of support is offered to the foster home with the purpose of supporting the child?* How do the social worker make the childs contact with the biological parents easier?* To what degree does the social worker work on strengthening the child's network?* Which factors do the social worker decide the allocation of support?* What do the social worker think affects the work with the foster home from a society level?To answer our question we have interviewed nine social workers. We found that the social workers were generally good at perceiving how the micro- and meso-systems, and to a certain extent the exo-system, influenced the foster child.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lärare och föräldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bästa metoden för att kunna få svar på frågan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra några generella bedömningar av eller jämföra resultat. I stället har en diskussion förts kring resultaten som jämförts med tidigare forskning inom området.

Föräldraskapet innebär en stor livsförändring och medför både positiva och negativa upplevelser. Det är viktigt att föräldrar och barn får ett fungerande samspel för att ha möjlighet att utveckla en god anknytning. Bristande samspel har konsekvenser för barnets utveckling men även för hela familjen. Nyblivna föräldrar befinner sig i en sårbar period i livet och var tionde kvinna drabbas av en depression efter förlossningen. Familjen behöver stöd från omgivningen och BVC-sjuksköterskan har en viktig del i detta stöd.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka lärandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsättningar pedagogerna skapar för barnens lärande och vilka mönster som framträder i dessa samspelshandlingar. De frågeställningar som ställs är: Vilka förutsättningar för lärandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgår från sociokulturell teori med särskild förankring kring barns lärande. Studien genomfördes på en förskola med barn i åldrarna 3-5 år samt med tre medverkande pedagoger.

Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte är att genom observationer undersöka hur 4-åringar hanterar samspelet i den fria leken på förskolan, samt genom intervjuer ta reda på hur barnen ser på detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes på två olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. Vår studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstånd, ömsesidighet och turtagande.

The purpose of this study was to create an environment that stimulates children?s communication via language in a preschool called ?The Flower?. The environment should encourage and challenge the children to interact and communicate more with each other. That in turn will further the children?s language acquisition.

Syftet med denna undersökning är att genom en litteraturstudie praktiskt sätta upp en pjäs, från manuskript till föreställning, samt utifrån repetitionerna studera amatörskådespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit två 16-åriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats är gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjäsen och föreställningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskådespelare använder sig av tyst kunskap i form av gester och samspel.

Demenssjukdomar går inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsättningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i fråga samt närstående. I vårt samhälle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslängd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilka sätt agitation och aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgångspunkt i systematiskt tillvägagångssätt utifrån Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrån sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, där artiklar både utgick ifrån kvalitativa samt kvantitativa studier.

The implementation of integration policy has in recent times been a major problem for the municipal administrations in Swedish municipalities. The concept of integration is considered to be very diffuse, difficult to apply and implement the following decisions. To understand the concept of integration is the first step, followed by understanding its complexity in an organization.In this study, I focus on studying the implementation of integration policies for integration work with Kalmar Municipality as a case study. I am using Lundquist's implementation theory about understanding, able and willing. The survey consists primarily of interviews but also a certain document to get a perspective on how integration policy has gone into integration work with the hypothesis that it is the understanding that weaknesses of the officials in the implementation of integration policies.

I denna uppsats tar jag upp vad leken är och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. Några nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgångspunkt i några teoretiska perspektiv på lek har jag intervjuat två förskollärare om deras syn på lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas både som individer och samhällsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig på ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva känslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgångspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

I vår kommande lärarprofession kommer vi att samverka med andra lärare och därför tycker vi att det är viktigt att få en djupare förståelse av samverkan och hur det främjar elevens lärande. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur förskollärare och grundskollärare upplever samverkan mellan varandra så att elevernas lärande främjas. Vårt arbete utgår från frågeställningarna: varför samverkar lärarna med varandra och vad är det i deras samverkan som gör att elevers lärande främjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare, för att få fram deras upplevelse kring detta begrepp. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingår begreppen samarbete och samverkan för att främja elevers lärande.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka skillnaderna mellan en fysisk och en on-line konferens för att se om de kompletterar varandra eller kan ersätta varandra. Uppsatsen är baserad på The Conference ? en mediakonferens av Media Evolution i Malmö. För att uppnå syftet ställdes en huvudfråga och två underfrågor: Är det fysiska mötet på The Conference och on-line mötet på internet kompletterande eller ersätter de varandra?? Underfrågorna är: Vad vill arrangören att deltagaren ska få ut av The Conference på plats ? i förhållande till en konferens on-line? Hur används sociala medier för att knyta ihop on-line och fysiska möten för The Conference? Det teoretiska ramverket för uppsatsen består av teorier och artiklar om interaktion fysiskt och on-line.

Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lärare och elever i svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte är att visa fram den språk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa på hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjälp av att läraren bygger stödstrukturer förmår uttrycka sig på en språkligt sett krävande nivå. Den empiriska undersökningen är gjord i fyra olika klasser i svenska som andraspråk på en gymnasieskola. Materialet består av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer.

Syftet med denna studie har varit att få och skapa förståelse för hur pedagoger beskriver och förstår konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som består av olika perspektiv på konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet används för att lärande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag från en kvalitativ ansats där även den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade på att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lärorika, vilket är i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.