BakgrundDetta examensarbete undersöker nÄgra toddlares tillvÀgagÄngssÀtt in i lek. Litteraturen beskriver hur leken skapar möjligheter för barnen att lÀra sig förstÄ sin omvÀrld. Leken Àr en arena för att bygga relationer hos barnen. Genom leken utvecklar barnen samspel, respekt och empati, den utvecklar Àven barnens sinnen och fantasi. TilltrÀdet till leken varierar beroende pÄ vilket tillvÀgagÄngssÀtt toddlare anvÀnder sig av.

Syftet med denna undersökning Àr att studera olika ensemblelÀrares strategier för att öka elevernas delaktighet. LÀrarna arbetar pÄ gymnasiets estetiska program. Ett sÀrskilt fokus ligger pÄ inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet stÀlls följande frÄgor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, Àr alla elever delaktiga frÄn starten? PÄ vilket sÀtt förebildar ensemblelÀrarna? Hur kommunicerar ensemblelÀrarna med eleverna?Som metod anvÀnds en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ vad elever har för kunskaper om hÄllbar utveckling, dÄ frÀmst inom Àmnet Ätervinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, dÀr fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hÄllet vad Ätervinning betyder. Ytterligare tvÄ hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad Ätervinning Àr.Undersökningen visar att eleverna behöver fÄ grundlÀggande kunskap inom omrÄdet för att klara de kunskapsmÄl som lÀroplanerna inom de naturorienterade Àmnena för Ärskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i Ärskurs tvÄ, hÄllbar utveckling, undersökning, Ätervinning.

Omkring 10 % av alla elever kÀnner sig mobbade i skolan, det hÀr en siffra som Àr pÄ tok för hög. Vi vill genom det hÀr arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förstÄelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill Àven se eventuella skillnader och likheter mellan Äldrarna inom Àmnet mobbning. Vi har anvÀnt oss av elev- enkÀtundersökning och intervjuat verksamma lÀrare och pedagoger. VÄrt resultat visar att 10 % kÀnner sig mobbade pÄ den skolan dÀr vi genomförde enkÀtundersökningen.

Syftet med min undersökning var att kartlÀgga elevers frukost- och mellanmÄlsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och sÄvÀl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes pÄ en gymnasieskola i SkÄne och undersökte elever i Ärskurs 1, och min empiriska studie grundar sig pÄ enkÀter som 112 elever svarade pÄ. Resultatet av undersökningen visar att ungefÀr hÀlften av alla tillfrÄgade elever Àter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar Àn flickor Àter varje dag. DÀremot Àter flickorna en bÀttre frukost Àn pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. UngefÀr 7 av 10 elever Àter mellanmÄl pÄ förmiddagen och nÄgra skillnader mellan könen gÄr inte att utlÀsa.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingÄ i en Äldersintegrerad klass samt hur förÀldrarna till de elever vi har intervjuat, ser pÄ denna organisationsform. I vÄr undersökning intervjuade vi tio elever och tvÄ pedagoger i Ärskurs 1-3 och 2-3. För att fÄ uppfattningar om hur förÀldrarna tycker det Àr att ha sitt/sina barn i en Äldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkÀter med sju frÄgor. Studien resultat visar att sÄvÀl elever som pedagoger och förÀldrar upplever det som positivt att arbeta Äldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större Àn nackdelarna..

Syftet med undersökningen var att studera en grupp elevers och en grupp pedagogers upplevelser av och synsÀtt pÄ skÀll inom skolverksamheten. Undersökningen genomfördes vÄren 2005 vid en F-3 skola i LuleÄ kommun och den undersökningsmetod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna, fem till antalet, gick samtliga i Är 1. Jag intervjuade Àven fem pedagoger som arbetade med elever i olika Äldrar. Undersökningen visade att upplevelsen av och Àven synsÀttet pÄ skÀll inom skolverksamheten skiljer sig mellan elever och pedagoger, nÄgot som delvis stÀmmer överens med tidigare forskning.

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om sinnespreferenser (inlÀrningskanaler)pÄverkar samspelet mellan pedagoger och barn i en lÀrandesituation. Studien Àr gjord pÄ en förskola med barn i Äldrarna tre till fem Är. Vi genomförde en fallstudie och anvÀnde oss av metodtriangulering (observation, enkÀt och intervju). Informanterna Àr fyra pedagoger och fem barn. Resultatet visar pÄ att sinnespreferenser pÄverkar samspelet..

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stÀrkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lÀrandet. Studien fokuserar bÄde lÀrares och elevers perspektiv genom följande tre frÄgestÀllningar: 1. Hur skapas förutsÀttningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare bemöter och resonerar kring elevernas populÀrkultur i skolan och pÄ vilket sÀtt den kommer till uttryck i undervisningen i grundskolans tidigare Är. Jag ville fÄ en inblick i hur lÀrarna ser pÄ elevernas populÀrkultur och om de anvÀnder sig av denna som redskap för samspel och lÀrande. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem olika lÀrare har jag försökt besvara de problemformuleringar som jag tagit fram för detta arbete.PopulÀrkulturen Àr en viktig del i barns och ungas liv och tillhandahÄller bÄde förebilder och vÀrderingar. SamhÀllets förÀndring har bidragit till att populÀrkulturen tar allt större plats i barns och ungas liv och bidrar till att de vÀrderar denna kunskap högre Àn den som ges i skolan. Skolan har dÀrför förlorat sitt monopol som kunskapsförmedlare.

Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige dÀr avsikten Àr att jÀmföra elever i olika Äldrars uppfattningar angÄende elektriska kretsar. Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att ta reda pÄ vilka uppfattningar svenska elever i olika Äldrar har angÄende den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i Är 5, i Är 9 och pÄ gymnasiets 3:e Är intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrÄn KÀrrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angÄende elektriska kretsar och dels med hjÀlp av en fenomenografisk metod.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka förvÀntningar blivande idrottslÀrare har pÄ sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda pÄ detta har jag gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag har intervjuat nio blivande idrottslÀrare, i Äldern 24-40 Är, om deras förvÀntningar pÄ sitt framtida yrke med fokus pÄ mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med sÀrskild tonvikt pÄ det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för Àven en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. DÀr lÀgger jag in mina egna funderingar i Àmnet och det framkommer hur jag ser pÄ uppsatsens innehÄll och dÄ framförallt pÄ resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till Àr att idrottslÀrarstudenter anser att de kÀnner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fÄtt tillrÀcklig utbildning inom omrÄdet ?att möta alla elever?..

I denna studie har jag tittat nÀrmre pÄ hur lÀrare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ hur en teoretisk lÀrare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lÀrarens arbetssÀtt jÀmfört med den praktiska lÀraren (idrottslÀraren). Vad innebÀr ett individualiserat arbetssÀtt för idrottslÀraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande pÄ en traditionell grundskola jÀmfört med en sÀrskola. Mina resultat i denna uppsats tyder pÄ att för bÄde idrottslÀraren och den teoretiska lÀraren stÀller en individualiserad undervisning krav pÄ planering och förberedelser inför lektionstillfÀllena. Ett individualiserat arbetssÀtt behöver dock inte vara mer tidskrÀvande Àn traditionell planering.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..