Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt.

Studiens utgångspunkt är barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill även undersöka om förskollärarna ser skillnader i barns förutsättningar till lärande genom dessa två verktyg. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med fyra förskollärare i två olika kommuner. Resultatet visar på att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan.

Bakgrund: Att ge information muntligt och skriftligt innebär informationsöverföring och detta ses inom sjukvården som en överrapportering där fokus är informationsutbytet. Att använda sig av en struktur vid överrapportering kan leda till att patientsäkerheten stärks. Syfte: Syftet är att redogöra för intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om överrapporteringar av intensivvårdspatienter mellan varandra. Metod: Studien är en pilotstudie och har en utforskande och beskrivande ansats. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper med åtta intensivvårdssjuksköterskor fördelat på två grupper vid två olika tillfällen.

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet är att få förståelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lärande kan vara synligt i barns samspel.

Vad som är en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation är en kunskapsom lärare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lärare elevrelationen om vi lärare inte möter upp våra elever via IKT. Dagens ungdomar har växt upp i envärld där mobiltelefoner, datorer och internet ger ständiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation är den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nästa generation,nu finns det även en ny arena för denna kunskapsöverföring och det är IKT. Vårt syfte är att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lärare. Samtelevens erfarenhet av relationen när kommunikationen via IKT sker mellan lärare elev ur ettelevperspektiv.

I detta examensarbete har vi undersökt vilken effekt pedagogens närvaro/frånvaro och grad av deltagande kan ha på förskolebarns sociala samspel..

Denna studie bygger på filmobservationer av pedagoger och barn kring lunchbordet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagogen samspelar och kommunicerar med barnen under måltiden i förskolan. Våra frågeställningar är:? I vilken utsträckning är lunchen ett tillfälle för samtal?? Hur fördelar en pedagog sin samtalstid mellan barnen under en måltid?? Hur ser samspelet och kommunikationen ut mellan pedagog och barn?? I vilken utsträckning stödjer och bekräftar pedagogens förhållningssätt barnen?I studien ingår två förskollärare och sjutton barn i åldrarna 4 ? 5 år. Det analyserade materialet är fyra filmer som är cirka 30 minuter vardera.

Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dåbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut..

Syfte: Syftet med undersökningen är att utforska de pedagogiska möjligheter som använd-ningen av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan öppnar för barn i behov av särskilt stöd för att utveckla kommunikation, samspel och delaktighet.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med aktivitetsdiamanten som teori. Metod: Studien är utifrån en hermeneutisk ansats med en kvalitativ karaktär. Empirin har samlats in genom observationer och samtal/intervjuer. Resultat: För att de sex barn i behov av särskilt stöd som deltog i studien skulle uppnå delak-tighet med hjälp av en iPad visade resultatet på att pedagogerna behövde vara närvarande under iPadaktiviteten. När iPaden användes av fler än ett barn fungerade iPaden som en bro för att bygga kommunikation och på så vis samspel.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Syftet med denna studie har varit att få och skapa förståelse för hur pedagoger beskriver och förstår konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som består av olika perspektiv på konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet används för att lärande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag från en kvalitativ ansats där även den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade på att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lärorika, vilket är i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.

Det här är en studie gjord på en småbarnsavdelning där det går nio barn och arbetar två pedagoger. Studiens syfte är att studera hur små barn, 1-2 år, kommunicerar i samspel med varandra och sin omgivning i förskolans miljö.Studiens tillvägagångssätt är en kvalitativ undersökning genom deltagande observation med fältanteckningar. Den tidigare forskning tenderar att i huvudsak studera antingen verbal kommunikation eller samspel, medan min studie in båda aspekterna.Det som framkommit i studien är att pedagogen och omgivningens inverkan är stor för små barns verbala utveckling och deras möjligheter att kunna samspela med andra. Men även att det verbala inte alltid behöver vara enda sättet att kommunicera och förstå varandra. Barnen på avdelningen hade ett eget språk som kom att visa sig väldigt effektivt mellan dem.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen på fritidshemmet. Genom vårt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes på ett fritidshem med elever från förskoleklass upp till årskurs två. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade på elevernas intresse och önskemål. För att analysera verksamheten använde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjälpte oss att få fram viktig information för vidare arbete.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch språkutveckling för att aktivt hjälpa barn som tenderar att ha svårigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp ämnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa på att kommunikation och samspel har en historisk utgångspunkt som barn föds in ioch måste anpassa sig till. Jag har även tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att påpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket är att främja barnsspråkliga utveckling. Tillvägagångssättet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus på intervjuer.