Alla förskolegårdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar från gård till gård. De förutsättningar och erbjudande barnen får kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs på gården. Syftet med denna studie är att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig på två förskolegårdar. Studien genomförs på två förskolor med barn i åldrarna 3-6 år och videodokumenterade observationer på respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har använts som analytiskt redskap.

Syftet med vår studie var att få en förståelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda på vad det är som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. Vårt intresse låg i att också att få veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrån frågeställningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek på förskolan? Vad är det som gör att det uppstår konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna på vår valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes på två avdelningar på två olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femårsverksamhet och den andra hade barn i åldrarna ett till fem.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur personalen arbetar främjande och förebyggande med barns språkutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehållet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen främjande och förebyggande runt språkutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgångspunkt från en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet läggs tyngdpunkten på att lärande och utveckling sker i samspel mellan människor i det sammanhang och den sociokulturella miljö där individen ingår.

När människor blir sjuka kan det normala sättet att uttrycka sig förändras, man kan sakna de nödvändiga begrep-pen, känna sig osäker i sin nya situation eller helt eller delvis ha förlorat talförmågan. Hur den enskilde vårdarens bemötande är blir avgörande för hela patientens vårdupplevelse. Många vårdare lyckas men även erfaren vårdpersonal kan ha svårigheter att få till en god kommunikation. Denna systematiska litteraturöversikt gjordes med syftet att beskriva förhållningssätt som kan främja kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Nio artiklar som har vårdar respektive patientperspektiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att vara närvarande: Att vilja förstå: Att kunna uppfatta dolda budskap: Att våga mötas i situationen.

Syftet med denna studie är att förstå vad en språkstörning kan vara samt att ta reda på vilka metoder man använder sig av på en specifik språkförskola och skola för att hjälpa barnen framåt i språk ? läs - och skrivutveckling. Jag anser det viktigt att belysa och sprida kunskap om detta, för att lättare kunna bemöta och individanpassa metoder för elever med språkstörning. I denna empiriska undersökning har jag använt mig av intervjuer och observationer som metoder. Jag har intervjuat fyra pedagoger, två specialpedagoger och en logoped.De nio observationerna har utförts på en språkförskola, en årskurs ett, en årskurs tre samt i specialundervisning för elever med språkstörning.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier som sjuksköterskan kan använda för att patienten ska uppnå delaktighet i sin egen vård och behandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, Cinahl. Resultat: De strategier för delaktighet som framkommit innefattade sjuksköterskan, patienten och organisationen i samspel. Viktigt för patientdelaktighet var en fungerande organisation, där tiden och möjlighet att träffa samma personal lyftes som viktigt.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om föräldrasamverkan samt hur de förhåller sig till sitt särskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgår ifrån följande frågor: Vilka olika samverkansformer finns det och används i förskollärarens arbete? Hur beskriver förskollärare sitt arbete/uppdrag kring föräldrasamverkan? Hur talar förskolläraren om sitt särskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet är uppsatsens teoretiska utgångspunkt, där tyngdpunkten ligger på samspel och kommunikation mellan människor. Kommunikationen och samspelet blir två betydande faktorer då uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om föräldrasamverkan.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att med hjälp av behandlingar och vård bibehålla eller förbättra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svår smärta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smärta samtidigt. Smärta kan uttryckas genom både verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstånd och detta kan leda till ökat välbefinnande för personer med cancer.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Problemområde: Framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättning har kartlagts, däribland nämns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsättning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

BakgrundStudien tar upp lärplattans historia från utvecklingen av verktyget som startade redan på 1800-talet till nutidens lärplatta. Dagens samhälle har en helt annan tillgång till kommunikativ miljö än de tidigare generationerna haft. Vi människor har gått från ett samhälle med artefakten i centrum till att lära genom artefakter. Syftet med verktyget är att det ska fungera som ett komplement till de övriga inlärningsmetoderna i förskolan och inte utesluta det som redan finns.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med lärplattan i förskolans verksamhet samt vilka lärandeinnehåll de framhåller som viktiga.MetodEn kvalitativ studie har genomförts med intervju som redskap och fenomenografi som ansats. Svaren har blivit besvarade av aktiva förskollärare, förskolechefer samt IKT-pedagoger.ResultatResultatet visar hur förskollärare väljer att använda lärplattan i förskolan och varför men även vilket lärande de kan se utifrån kommunikation och samspel.

Det kommer hela tiden nya rön kring barns utveckling och lärande och något som ligger i tiden är att barn lär sig nya saker och utvecklas genom samspel och i kommunikation med andra. Ett annat aktuellt ämne är att vi lever i en bildvärld och att barnen ständigt exponeras för nya bilder och synintryck. Det är därför av stor vikt att pedagogen för en dialog med barnen kring deras bilder så att de kan lära sig att tolka egna och andras bilder, samt att använda bilden som ett uttrycksmedel. I samspel med kamrater och pedagoger kan barnet få syn på sitt eget bildskapande. I denna uppsatsen undersöker vi hur man ser på barns bildskapande inom montessoripedagogiken och hur man arbetar med bildskapande med tanke på att pedagogiken är 100år.

The purpose of this study is to find out how teachers in preschool interact with children.By unstructured observations of teachers in preschool I intend to find out how they interact with children. Is it possible to see that the operation is built on guided interaction speciality?Positive interaction between adults and children is of importance to a good childhood and a child?s learning. I have asked myself how teachers interact with children in preschool. There are different ways of interaction.

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt.

Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet.Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen.

Syftet med studien har varit att beskriva och ge ökad förståelse för hur elever med hörselnedsättning deltar i dialog och samspel. Närmare bestämt har studien fokuserat elever som finns i hörselklassmiljö och har cohleaimplantat (CI) som sitt personliga hjälpmedel. I skolans styrdokument förespråkas elevaktiva arbetssätt och dialogen betonas särskilt. För att kunna vara delaktig i sin egen kunskapsutveckling, krävs deltagande på lika villkor samt tillgång till ett gemensamt språk. I dag får 90% av alla döva barn i Sverige ett CI inopererat.