Arbetet är ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstående om hur möbler är sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isär och byggt ihop. För att hitta beståndsdelar och skapa förståelse.I stort är det en studie i tankar.Tankar som i lästa tankar. Andras tankar.Tankar som i tänkta tankar.

Den här uppsatsen handlar om talteori. Först behandlas grundläggande begrepp som delbarhet, kongruenser, ordningar och primitiva rötter. Speciellt så visas att varje primtal har en primitiv rot. Efter detta så kommer ett kapitel om restklasser, där Legendresymbolen introduceras, och några satser om dess egenskaper tas upp. Sedan så kommer ett av huvudresultaten i hela uppsatsen: den kvadratiska reciprocitetssatsen.

[Sammanfattning saknas].

I skolan arbetar varje dag lärare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta på och kunskap införskaffas krävs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska sträva efter en levande social gemenskap där man känner trygghet. Socialisationsprocessen är den process där individen anpassas efter gruppens och samhällets krav, där ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska också kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som kräver detta.

Denna uppsats handlar om den typ av språklig konstruktion som kallasresultativkonstruktion. Målet med uppsatsen är att förklara vad en resultativkonstruktionär, att ge en kort skiss av hur forskningen kring resultativerhar utvecklats, samt att beskriva hur resultativkonstruktionerkommer till uttryck i det svenska språket.Resultativer är konstruktioner där komplementet i verbfrasen uttryckerett resultat av verbhandlingen. Resultativer lämpar sig väl för attbeskrivas i ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv. En ledande forskareinom konstruktionsgrammatiken är Adele Goldberg, och hennessätt att beskriva resultativkonstruktionen har varit en viktig utgångspunktför uppsatsen.Ett av de mera intressanta dragen hos resultativkonstruktionerna verkarvara att de skulle kunna ändra valensen för det verb som ingår ikonstruktionen. Det är en egenhet som innebär att man, beroende påvilka tolkningar man gör, kan se det som att dessa konstruktioner inte ärhelt förenliga med vissa delar den grammatiktradition som har sitt ursprungi tranformationsgrammatiken.

Ett aktivt jämställdhetsarbete har under de senaste decennierna bedrivits inom den svenska skolan. Trotsdetta är det fortfarande olika verkligheter som möter flickor och pojkar i skolan. De kan räkna med att fåolika mycket hjälp och behandlas på olika sätt av lärare. För att motverka dessa traditionella könsmönster,en skyldighet lärare har enligt läroplanerna, är det en förutsättning att rådande könskonstruktioner belyses.Av den anledningen har en diskursanalys gjorts med syfte att studera könsdiskursen i tidningen Skolvärldengenom att analysera hur flickor och pojkar konstrueras i tidningens artiklar från år 2004. Analysen somvilat på en socialkonstruktionistisk grund har organiserats utifrån fyra teman: skolarbetet och läsningen,tonårstiden och vuxenblivandet, idrotten och friskvården, samt hoten och våldet.

I Sverige finns det idag ett stort antal dammar och nära hälften av Sveriges elproduktion kommer ifrån vattenkraft. Höga säkerhetskrav ställs på dammarna då konsekvenserna av ett dammbrott kan orsaka stor ekonomisk skada både i form av minskad produktion och som uppbyggnadskostnader. Dammbrott kan även utgöra risk för skador på människor och omkringliggande miljö samt byggnader.Det finns flera dimensioneringsmetoder för att uppfylla gällande säkerhetskrav på konstruktioner. De tillämpningsvägledningar som används vid stabilitetsanalys av betongdammar baseras på gamla deterministiska metoder med säkerhetsfaktorer. Det arbetas med att ta fram nya tillämpningsvägledningar baserat på sannolikhetsbaserade metoder.

Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi.Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av drogbrukande fäder samt fädernas motivation till att lämna drogbruket och upprätthålla drogfriheten. Detta syfte avgränsades till frågeställningarna: Hur kan bemötandet från socialtjänst och behandling påverka respondenternas upplevelser av det egna faderskapet? Kan faderskapet vara en motivationsfaktor för respondenterna att bryta med drogbruket samt att upprätthålla drogfriheten? Hur har detta i sådana fall kommit till uttryck i deras liv? Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Resultaten pekade på att faderskapet kunde vara en motivationsfaktor till att avbryta drogbruket och barnen beskrevs som en betydelsefull motivationsfaktor till att upprätthålla drogfriheten. Fäderna beskrev att de vill vara engagerade i sina barns liv, upplevda krav från samhället och ett osynliggörande av faderskapet i kontakt med socialtjänst- och behandlingsinstanser bidrog dock till att de kände sig hindrade i detta.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Titel Lika möjligheter? Hur praxis, sociala konstruktioner och personalens förhållningssätt till den rådande könsordningen påverkar jämställdhetsarbetet, sett ur ett ledningsperspektiv. Författare Renate Wickström Britta Lundberg Elisa Swanson Handledare Dan Kärreman Problemområde Jämställdhetsdiskussioner har sedan länge präglats av att chefer har varit och fortfarande är i majoritet män. Detta har lett till att kvinnor ofta anses bristfälliga i sitt ledarskap. Idag har man börjat fokusera på att studera organisationsstrukturer som en orsak till ojämställdheten.

 This essay is about a little community in Sweden where the identity as a citizen of Vadstena expresses itself in different ways, whether the individual has immigrated or has been living there for generations. It is also about those processes and structures creating an experienced alienation and an equally strong expressive perspective from within. How does the social construct appear to those who want to be integrated, and for those who are supposed to integrate the immigrants?.

En frekvensselektiv yta har en förmåga att välja och separera ut olika frekvenser. Inom bland annat kommunikationsteknik finns det ett intresse för dessa ytor. Detta examensarbete har fört ihop textil med denna tekniska applikation. Stela konstruktioner har översatts till textila konstruktioner med typiska textila egenskaper såsom böjlighet och elasticitet. Tidigare forskning har visat att det är möjligt att skapa textila ytor med frekvensselektiva egenskaper.

Mycket av dagens hälsokunskap hämtas via internet och gemensamma uppfattningar kring hälsa skapas och sprids genom sociala medier.Syfte: Syftet med studien är att bidra till förståelsen av hur hälsa lärs i en självorganiserad praktikgemenskap i sociala medier och belysa hur hälsa konstrueras i dessa lärprocesser genom skriftliga och visuella inlägg på internetforumet Min Resa Räknas.Teoretisk referensram: Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet samt teorin om praktikgemenskaper.Metod: Föreliggande studie har inspirerats av en netnografisk metodansats och observationer användes vid datainsamlingen. Insamlingsmaterialet bestod av text- och bildinlägg och hämtades från Facebookgruppen Min Resa Räknas samt från #minresaräknas på Instagram. Det empiriska materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Hälsa lärs och konstrueras genom socialt samspel i nätgemenskapen. Lärandet bestod av förhandlingar där kunskaper och erfarenheter kring hälsa utbytes inom gemenskapen. Hälsa konstruerades främst genom kost och träning och centralt för konstruktionerna var förändringsprocesser samt kroppsligt utseende.Slutsats: Hälsans konstruktioner inom internetforumet Min Resa Räknas speglar hälsonormer och samhällsproblem..

Detta examensarbete syftar till att utreda klimatsimuleringsprogrammen IDA-ICE och WUFI, hur dessa program kan komplettera varandra och användas till simulering av kyrktorn som blivit byggda i sten. IDA-ICE har av tidigare utredningar klargjort att detta program inte redovisa fuktlagring i konstruktioner vilket WUFI gör, därav valet till dessa program. Klimatsimuleringarna utförs i Nässjö gamla kyrkas torn som är byggt av stenblock som sammanfogats med kalkbruk.Utredningen görs med hjälp av klimatloggar som mäter temperatur och relativ fuktighet. Dessa mätinstrument placeras ut i Nässjö gamla kyrkas torn för mätning. Värdena för klimatloggarna jämförs med simuleringarnas värden från IDA-ICE och WUFI.Klimatsimuleringarna visar sig inte ge samma värden av temperatur eller relativ fuktighet gentemot klimatloggarnas uppmätta värden.

I uppsatsen dras slutsatsen att kränkningsersättning på grunden köp av sexuell tjänst i vissa fall bör utgå och tänkbara juridiska konstruktioner för att möjliggöra utdömandet av kränkningsersättning i dessa fall kommer att presenteras. Slutsatsen är inte på något sätt självklar vid en första anblick varför en närmare granskning är motiverad.För att dra ovanstående slutsats behandlas svårigheten att placera in rätten till kränkningsersättning på grunden köp av sexuell tjänst i kränkningsersättningens relativt strikta mall. Vidare behandlas prostitutionens komplexitet då det är nödvändigt att avgöra huruvida en prostituerad person blir kränkt under det eventuella angreppet som utgörs av köp av sexuell tjänst. Det konstateras i uppsatsen att somliga blir kränkta när de blir köpta för sexuella tjänster, medan andra inte blir kränkta när de säljer sexuella tjänster. Då kränkningsersättningens juridiska konstruktion inte tillåter en individuell bedömning av kränkning måste ett typfall hittas.